Påskvänner!
Den 18 mars 1775 föddes S:ta Abela (eg Abela Maria Berglund Gullbransson) i Varberg. En högt benådad kvinna och en "moder i Israel" (kh Carl S Lindblads ord) för många både "låg- och högkyrkliga". Både en sångsamling och en dagbetraktelsebok finns utgivna sedan mer än 100 år. Av hennes "Uppbyggliga sånger" (som givits ut i minst 12 upplagor!) fanns några med även i Sionstoners första upplagor och en i Ahnfelts sånger, tonsatt och sjunger av Oscar Ahnfelt själv.
Gullbransson var förstås inte någon Efs-are (Efs bildades ju först 34 år efter hennes död och har inte varit starkt på västkusten), men hon är ändå andligt mycket befryndad med Lina Sandell (som föddes 10 år efter Abelas död). En blandning av "herrnhutism" och "pietism", en viss lågkyrklighet med betoning av det allmänna prästadömet, parad med respekt för (men också förmaningsord till) de särskilda ämbetsbärarna präglar de båda kvinnornas livsgärning.
Även här på nätet finns några av Abela Gullbranssons sånger samlade och bara lätt språkligt bearbetade. Kopiera gärna och sjung dem tillsammans, idag och under hela återstoden av fastetiden! Även de som inte delar hennes tro kan fascineras av hur väl denna outbildade men visst inte obildade kvinna också i bunden form uttryckte den bibliska världsbilden. Och av hur hon likt Lina Sandell fann vägar att även som gift kvinna för bra länge sedan ta sej ton - rikt försedd med både "naturgåvor" och "nådegåvor". Den som dessutom delar hennes tro kan uppskatta både den kristocentriska innerligheten och en viss frejdighet i tilltalet som motverkar ren sentimentalitet.
Följande sång skrev hon tydligen, enligt Lindblad, redan i 30-årsåldern. Troligen tänkt som en rolldiktning eller ett slags hälsning från något syskon i tron som just "gått över gränsen" (sången togs dock med som församlingssång i den äldsta upplagan av Sionstoner 1889). Vi kan idag läsa eller sjunga den som en hälsning från den nu hädangångna trebarnsmamman själv - från en vän till en annan. Och vi kan som hon försöka förvalta både natur- och nådegåvor - och hedra det allmänna prästadömet så att även det särskilda kan komma till sin rätt igen.
1. Farväl, min vän, nu går jag över gränsen!
Tack för att du på vägen bistått mej!
Vi med varandra gråtit här i trängseln;
nu är jag fri - men Gud välsigne dej!
2. Låt bönens rökverk varje stund få stiga
från främlingslandet upp till Salems stad!
Bed jämt om något! Du får aldrig tiga,
så länge som det heter än "i dag"!
3. Var vaksam jämt! Ha Andens svärd i handen,
begagna villigt vad du fått till lån!
Så lossas slutligt alla, alla banden.
Ett band blir kvar: ditt hjärta och Guds Son.
4. Gå ofta fram i tron till nattvardsbordet,
din skröplighet dej aldrig hindra må.
Rannsaka skriften, bliv vid bibelordet,
begagna det så ofta du kan få!
5. I Jesus Kristus har jag funnits värdig
att bland keruber och serafer stå.
Så håll dej blott i honom prydd och färdig,
när nöd och död begynner klappa på.
6. Välkommen efter till det sälla möte,
vartill min håg med himmelsk längtan står,
och själen frälst nu vilar i hans sköte
och följer evigt Lammet, vart det går.
Inlägg
