Påskvänner!
En psalm av norske Jonas Dahl passar som bra efter biskopsvisitationens grand finale (med visitationstal efter högmässan och fiskbuffe i S:t Olofsgården). Tycker om att psalmen inte ställer liv och lära mot varandra (tvärtom!). Och att den är kort - en bra avslutningspsalm - och uttrycker hjärtlig tacksamhet. Gillar även den norska koralrytmen som sägs vara mer ursprunglig:
1. Ta vårt tack till sist,
Herre Jesus Krist!
Evig är din nåd och ära,
allt ditt liv de dinas lära,
all din lära liv -
här hos oss förbliv!
2. Tack i psalmens brus!
Tack i hem och hus!
Du som ingen vill förlora,
du som vinkar små och stora
upp till paradis -
tack och lov och pris!
Katekesfråga 84: Vad är det då för nytta med lagen?
söndag 30 september 2018
lördag 29 september 2018
Går bra att se och be och ge i efterhand också!
Påskvänner!
Här är programmet som sändes ikväll. Mycket välgjort och tankeväckande. Tack! Det går fint att se ensam - men kanske vi ändå borde ordna fler föreningskvällar just när SeBeGe sänds och titta och samla tillsammans? I bönhus/kyrkor eller varför inte hemma hos varandra? En möjlighet att bjuda in fler - och kanske få visa vad Efs står för och engagerar sej i. Det skulle nog bli roligare så. Men det bästa får förstås inte bli det godas fiende.
Och man kan fortfarande skänka till SeBeGe:
Swish: 901 00 26
Bankgiro: 900-9903
Skriv ”SeBeGe” i meddelandet.
Här är programmet som sändes ikväll. Mycket välgjort och tankeväckande. Tack! Det går fint att se ensam - men kanske vi ändå borde ordna fler föreningskvällar just när SeBeGe sänds och titta och samla tillsammans? I bönhus/kyrkor eller varför inte hemma hos varandra? En möjlighet att bjuda in fler - och kanske få visa vad Efs står för och engagerar sej i. Det skulle nog bli roligare så. Men det bästa får förstås inte bli det godas fiende.
Och man kan fortfarande skänka till SeBeGe:
Swish: 901 00 26
Bankgiro: 900-9903
Skriv ”SeBeGe” i meddelandet.
Se - Be - Ge!
Påskvänner!
Ikväll kl 19 är det dags - för nionde året i rad sänder Efs "insamlingsgalan" Se-Be-Ge! (Tänk vad tiden går!) Gud välsigne kvällen - på den "riktiga" Mikaelidagen" - och dess fortsättning framöver!
En norsk psalm skriven av 15-åringen (idag 64-åringen) Kristin Solli Schøien (både text och melodi) kan väl få inspirera till både givande och annat:
1. Gud, lär mej att se
att var jag går
följer du med,
att dina ögon ser
//: allt som mej sker! ://
2. Gud, lär mej att ge
vad du vill ha,
lär mej att se
att det du givit mej
//: kommer från dej! ://
3. Gud, lär mej att ta
det som du ger,
tacka dej glad,
använda väl allt gott
//: som jag har fått! ://
4. Gud, lär mej att stå
just där du vill,
och lär mej så
vad jag ska göra där!
//: Du med mej är! ://
Katekesfråga 82: Vad vill Gud uppmuntra oss till genom sitt löfte?
Ikväll kl 19 är det dags - för nionde året i rad sänder Efs "insamlingsgalan" Se-Be-Ge! (Tänk vad tiden går!) Gud välsigne kvällen - på den "riktiga" Mikaelidagen" - och dess fortsättning framöver!
En norsk psalm skriven av 15-åringen (idag 64-åringen) Kristin Solli Schøien (både text och melodi) kan väl få inspirera till både givande och annat:
1. Gud, lär mej att se
att var jag går
följer du med,
att dina ögon ser
//: allt som mej sker! ://
2. Gud, lär mej att ge
vad du vill ha,
lär mej att se
att det du givit mej
//: kommer från dej! ://
3. Gud, lär mej att ta
det som du ger,
tacka dej glad,
använda väl allt gott
//: som jag har fått! ://
4. Gud, lär mej att stå
just där du vill,
och lär mej så
vad jag ska göra där!
//: Du med mej är! ://
Katekesfråga 82: Vad vill Gud uppmuntra oss till genom sitt löfte?
Etiketter:
EFS mission,
Gud lär mej att se,
Kristin Solli Schøien,
Sebege
fredag 28 september 2018
Viktiga frågor av Christer Abrahamsson
Påskvänner!
EFS-prästen Christer Abrahamsson i Betlehemskyrkan ställer viktiga frågor i sin debattartikel i tidningen Dagen: Kristna lever i synkretism. Bra och aktuell utgångspunkt för samtal - oavsett om man håller med Christer helt eller inte. Anknytningen till förra helgens evangelietext är ju tydlig, och det här med att tjäna två herrar ett ständigt dilemma.
Vi kan förvisso tjäna flera "kunder" eller "avnämare" som det heter, och vi kan engagera oss både politiskt och i Efs och Svenska kyrkan i stort, även om också det har sina utmaningar och slitningar. Men vem är ytterst vår Herre?
Katekesfråga 81: Vad lovar Gud att ge dem som älskar honom och håller hans bud?
EFS-prästen Christer Abrahamsson i Betlehemskyrkan ställer viktiga frågor i sin debattartikel i tidningen Dagen: Kristna lever i synkretism. Bra och aktuell utgångspunkt för samtal - oavsett om man håller med Christer helt eller inte. Anknytningen till förra helgens evangelietext är ju tydlig, och det här med att tjäna två herrar ett ständigt dilemma.
Vi kan förvisso tjäna flera "kunder" eller "avnämare" som det heter, och vi kan engagera oss både politiskt och i Efs och Svenska kyrkan i stort, även om också det har sina utmaningar och slitningar. Men vem är ytterst vår Herre?
Katekesfråga 81: Vad lovar Gud att ge dem som älskar honom och håller hans bud?
Katekesfrågorna om synden och Guds "hotelser"
Påskvänner!
Ni som de senaste veckorna klickat på de till varje blogginlägg fogade katekeslänkarna, har kanske hajat till över de allvarliga katekesfrågorna som samtliga rör det impopulära begreppet synden (impopulärt som begrepp alltså, själva saken är tyvärr nog så folklig).
Ni kommer kanske ihåg historien om kyrkogångaren som tillfrågades om vad prästen predikat om i högmässan och svarade "synden". Men den frågande nöjde sej inte med svaret utan undrade vad prästen då sagt om synden. Svar: "Han var emot den".
Och det var ju bra. I en tid då kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa öppet kunnat ta avstånd från Gud betraktad som "ett från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmiskt väsen" och då domkyrkolektor Sabina Koij kunnat hylla syndafallet i självaste kyrkoalmanackan (reformationsåret 2017!) får en väl vara tacksam över präster som a) tror på Gud och b) är emot synden. Se vidare tidningen Dagens mycket intressanta fördjupningsartikel "Så talas det om synd i kyrkan", liksom Elisabeth Sandlunds ledarartikel "Låt oss återta de kristna stororden". [Tillagt 5/10: Läs gärna även Daniel Ringdahls tänkvärda bloggtext!]
Jag tror att vi i vår tid alldeles särskilt behöver begrunda just frågorna 72-80 i 1878 års katekesutveckling - som enligt docent Rune Söderlund fortfarande är Svenska kyrkans officiella lärobok i kristendom, eftersom den vare sej avskaffats eller ersatts av någon ny officiell katekesutveckling. Och vad jag förstår har både frågorna och svaren fullt stöd i Skriften. Någon däremot? Fråga 79 är kanske den kontroversiellaste. Diskutera gärna saken med varandra! Efs-förlaget gav ju ut 1878 års katekesutvecklingen (med bibelcitat från NT81) så sent som på 1980-talet.
Här kommer frågorna igen - denna gång i samlad tropp:
Fråga 72: Varför kallar sig Herren en nitälskande Gud?
Fråga 73: Vad är synd?
Fråga 74: Av vilka olika slag är synden?
Fråga 75: Vad är arvsynd?
Fråga 76: Vad är verksynd?
Fråga 77: Vilka olika slags verksynder finns det?
Fråga 78: Med vad hotar Gud dem som syndar?
Fråga 79: Hur låter Gud barnen drabbas av fädernas missgärningar?
Fråga 80: Vad vill Gud med sin hotelse?
Ni kommer kanske ihåg historien om kyrkogångaren som tillfrågades om vad prästen predikat om i högmässan och svarade "synden". Men den frågande nöjde sej inte med svaret utan undrade vad prästen då sagt om synden. Svar: "Han var emot den".
Och det var ju bra. I en tid då kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa öppet kunnat ta avstånd från Gud betraktad som "ett från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmiskt väsen" och då domkyrkolektor Sabina Koij kunnat hylla syndafallet i självaste kyrkoalmanackan (reformationsåret 2017!) får en väl vara tacksam över präster som a) tror på Gud och b) är emot synden. Se vidare tidningen Dagens mycket intressanta fördjupningsartikel "Så talas det om synd i kyrkan", liksom Elisabeth Sandlunds ledarartikel "Låt oss återta de kristna stororden". [Tillagt 5/10: Läs gärna även Daniel Ringdahls tänkvärda bloggtext!]
Jag tror att vi i vår tid alldeles särskilt behöver begrunda just frågorna 72-80 i 1878 års katekesutveckling - som enligt docent Rune Söderlund fortfarande är Svenska kyrkans officiella lärobok i kristendom, eftersom den vare sej avskaffats eller ersatts av någon ny officiell katekesutveckling. Och vad jag förstår har både frågorna och svaren fullt stöd i Skriften. Någon däremot? Fråga 79 är kanske den kontroversiellaste. Diskutera gärna saken med varandra! Efs-förlaget gav ju ut 1878 års katekesutvecklingen (med bibelcitat från NT81) så sent som på 1980-talet.
Här kommer frågorna igen - denna gång i samlad tropp:
Fråga 72: Varför kallar sig Herren en nitälskande Gud?
Fråga 73: Vad är synd?
Fråga 74: Av vilka olika slag är synden?
Fråga 75: Vad är arvsynd?
Fråga 76: Vad är verksynd?
Fråga 77: Vilka olika slags verksynder finns det?
Fråga 78: Med vad hotar Gud dem som syndar?
Fråga 79: Hur låter Gud barnen drabbas av fädernas missgärningar?
Fråga 80: Vad vill Gud med sin hotelse?
torsdag 27 september 2018
Bra och viktig kväll i bönhuset
Påskvänner!
Det blev en bra kväll i bönhuset igår. Biskop Ragnar talade över ämnet "Kyrklig sed då och nu" (på önskemål från kyrkorådets ordförande Monica Björkman), och det blev tillfälle till frågor och samtal innan serveringen, som bestod av smörgåsar med köttfärssås och bananer (givetvis var etiopisk peppar blandad i köttfärsen).
Även om det formellt inte var någon visitationsstämma (den formella är inbakade i söndagens högmässa i samband med "visitationstalet") var det nog igårkväll den "vanliga" församlingsmedlemmen, alltså den som varken är anställd eller förtroendevald, hade chansen att komma nära sin biskop. Sådana tillfällen är lika ovanliga som viktiga.
Sen var det ju fint att få med sej fem bönhusbakelser hem också ;o)
Katekesfråga 80: Vad vill Gud med sin hotelse?
Det blev en bra kväll i bönhuset igår. Biskop Ragnar talade över ämnet "Kyrklig sed då och nu" (på önskemål från kyrkorådets ordförande Monica Björkman), och det blev tillfälle till frågor och samtal innan serveringen, som bestod av smörgåsar med köttfärssås och bananer (givetvis var etiopisk peppar blandad i köttfärsen).
Även om det formellt inte var någon visitationsstämma (den formella är inbakade i söndagens högmässa i samband med "visitationstalet") var det nog igårkväll den "vanliga" församlingsmedlemmen, alltså den som varken är anställd eller förtroendevald, hade chansen att komma nära sin biskop. Sådana tillfällen är lika ovanliga som viktiga.
Sen var det ju fint att få med sej fem bönhusbakelser hem också ;o)
Katekesfråga 80: Vad vill Gud med sin hotelse?
Etiketter:
Bönhuset Njutånger,
EFS-kyrkan,
Visitationsstämma
tisdag 25 september 2018
Kom och träffa biskop Ragnar!
Påskvänner!
Till alla i Enånger-Njutångers församling:
Till alla i Enånger-Njutångers församling:
Kom och träffa biskop Ragnar
onsdag 26/9 kl 18 i EFS-kyrkan!
Församlingsafton med
föredrag av biskopen, samtal & servering.
Passa på och ställ din fråga!
PS. Det blir så klart etiopisk pepparsås! DS.
Katekesfråga 79: Hur låter Gud barnen drabbas av fädernas missgärningar?
Passa på och ställ din fråga!
PS. Det blir så klart etiopisk pepparsås! DS.
Katekesfråga 79: Hur låter Gud barnen drabbas av fädernas missgärningar?
måndag 24 september 2018
Biskopsvisitation
Påskvänner!
Efter kvällens bönesamling på bönhuset (!) hjälptes vi åt att duka inför onsdagens samling med biskop Ragnar Persenius (kl 18: föredrag - "Kyrklig sed då och nu" - följt av samtalsstund och servering). Etiopisk pepparsås blir det, så klart ;o).
Välkomna! Det är nog det närmaste en reell visitationsstämma vi kommer. Stunden i högmässan nästa söndag räknas inte, vem vill ställa besvärliga frågor då när alla längtar till kyrklunchen?
T ex följande fråga - när ställde en konfirmandledare eller biskop den senast månntro:
Katekesfråga 78: Med vad hotar Gud dem som syndar?
Efter kvällens bönesamling på bönhuset (!) hjälptes vi åt att duka inför onsdagens samling med biskop Ragnar Persenius (kl 18: föredrag - "Kyrklig sed då och nu" - följt av samtalsstund och servering). Etiopisk pepparsås blir det, så klart ;o).
Välkomna! Det är nog det närmaste en reell visitationsstämma vi kommer. Stunden i högmässan nästa söndag räknas inte, vem vill ställa besvärliga frågor då när alla längtar till kyrklunchen?
T ex följande fråga - när ställde en konfirmandledare eller biskop den senast månntro:
Katekesfråga 78: Med vad hotar Gud dem som syndar?
Etiketter:
Biskopsvisitation,
Bönhuset,
Etiopisk pepparsås,
Ragnar Persenius
söndag 23 september 2018
Höstdagjämning och den sanna rikedomen
Påskvänner!
Idag är det höstdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden! I kyrkan får vi höra om guldkalven och om att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Hans Lindholm från Uppsala, som besökte oss i Efs Njutånger i fredags förmiddag, har skrivit en fin psalm (både text och melodi) som passar utmärkt just idag och som vi sjöng tillsammans i bönhuset i fredags:
1. Världen blöder.
Vem ska bota den
från allt våld, all
girig själviskhet?
Norr och söder,
fattiga och rika
räddas av en
ny rättfärdighet.
2. Världen göder
ytans torra rot,
tror sig mätta
själens tomma gap.
Systrar, bröder!
Inifrån kan byggas
hela mänskor,
äkta syskonskap.
3. Jesu död är
källan till vårt liv.
Allt det gamla
lades i hans grav.
Dopets sjö, där
Jesu liv förnyar,
för oss bortom
skuld och död och grav.
4. Anden föder
evigt liv i oss,
ger en försmak
av Guds nya jord,
leder, stöder
hela långa vägen,
bär med kraften
i Guds skaparord.
5. Livets bröd är
himmelrikets fest,
bryts och delas
tills allt ont har flytt.
Riket glöder,
väntar sin fullbordan,
sträckt mot Jesus
som gör allting nytt.
Text och musik: Hans Lindholm
Katekesfråga 77: Vilka olika slags verksynder finns det?
Idag är det höstdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden! I kyrkan får vi höra om guldkalven och om att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Hans Lindholm från Uppsala, som besökte oss i Efs Njutånger i fredags förmiddag, har skrivit en fin psalm (både text och melodi) som passar utmärkt just idag och som vi sjöng tillsammans i bönhuset i fredags:
1. Världen blöder.
Vem ska bota den
från allt våld, all
girig själviskhet?
Norr och söder,
fattiga och rika
räddas av en
ny rättfärdighet.
2. Världen göder
ytans torra rot,
tror sig mätta
själens tomma gap.
Systrar, bröder!
Inifrån kan byggas
hela mänskor,
äkta syskonskap.
3. Jesu död är
källan till vårt liv.
Allt det gamla
lades i hans grav.
Dopets sjö, där
Jesu liv förnyar,
för oss bortom
skuld och död och grav.
4. Anden föder
evigt liv i oss,
ger en försmak
av Guds nya jord,
leder, stöder
hela långa vägen,
bär med kraften
i Guds skaparord.
5. Livets bröd är
himmelrikets fest,
bryts och delas
tills allt ont har flytt.
Riket glöder,
väntar sin fullbordan,
sträckt mot Jesus
som gör allting nytt.
Text och musik: Hans Lindholm
Katekesfråga 77: Vilka olika slags verksynder finns det?
torsdag 20 september 2018
2,7 miljoner
Vad sägs? Är 2,7 miljoner en tillräcklig anledning att omorganisera Efs eller rent av lämna Svenska kyrkan? Knappast. Men frågan om statsbidragen är likväl intressant.
Katekesfråga 76: Vad är verksynd?
Katekesfråga 76: Vad är verksynd?
tisdag 18 september 2018
Döden vi behöver prata om
Påskvänner!
Söndagens tema var Döden och livet. Idag skriver Bloggardag (Dag Sandahl) medkännande och tankeväckande om prästers självmord. Alldeles oavsett vilken ämbetssyn vi har (eller inte har) tycker jag att vi bör läsa den viktiga bloggposten Döda vi inte pratar om.
En ledande person inom Elm-Bv - som fått betyda en del även för mej - tog sitt liv i våras, och jag tror att Bloggardag är något på spåren när han talar om hur man, även som kristen ledare, ibland kan ta sitt liv av rent förvänd ödmjukhet (plus någon slags depression eller annan anfäktelse, naturligtvis). Tanken kan vara: det blir en lättnad för de andra om jag tar bort mej.
Det blir det inte.
Gör det inte.
Katekesfråga 75: Vad är arvsynd?
Söndagens tema var Döden och livet. Idag skriver Bloggardag (Dag Sandahl) medkännande och tankeväckande om prästers självmord. Alldeles oavsett vilken ämbetssyn vi har (eller inte har) tycker jag att vi bör läsa den viktiga bloggposten Döda vi inte pratar om.
En ledande person inom Elm-Bv - som fått betyda en del även för mej - tog sitt liv i våras, och jag tror att Bloggardag är något på spåren när han talar om hur man, även som kristen ledare, ibland kan ta sitt liv av rent förvänd ödmjukhet (plus någon slags depression eller annan anfäktelse, naturligtvis). Tanken kan vara: det blir en lättnad för de andra om jag tar bort mej.
Det blir det inte.
Gör det inte.
Katekesfråga 75: Vad är arvsynd?
Etiketter:
Dag Sandahl,
Döden och livet,
Självmord
lördag 15 september 2018
Höstens påsk
Påskvänner!
Visst är det viktigt att rösta och i någon mån engagera sej politiskt även mellan valen. Men att gå i kyrkan är att "rösta på Jesus med fötterna" - en Jesus-manifestation varje vecka. Det kan han väl vara värd?
Imorgon är det "höstens påsk" med det underbara evangeliet om Marta, Maria och Lasaros. Läs gärna HELA Johannesevangeliets elfte kapitel, inklusive "Martas lovsång":
//: Ja, Herre, jag tror
att du är Messias,
att du är Guds Son,
han som skulle komma till världen ://
Text: Marta i Betania (Joh. 11:27)
Musik: Andreas Holmberg 2018
Katekesfråga 74: Av vilka olika slag är synden?
Visst är det viktigt att rösta och i någon mån engagera sej politiskt även mellan valen. Men att gå i kyrkan är att "rösta på Jesus med fötterna" - en Jesus-manifestation varje vecka. Det kan han väl vara värd?
Imorgon är det "höstens påsk" med det underbara evangeliet om Marta, Maria och Lasaros. Läs gärna HELA Johannesevangeliets elfte kapitel, inklusive "Martas lovsång":
//: Ja, Herre, jag tror
att du är Messias,
att du är Guds Son,
han som skulle komma till världen ://
Text: Marta i Betania (Joh. 11:27)
Musik: Andreas Holmberg 2018
Katekesfråga 74: Av vilka olika slag är synden?
Etiketter:
Höstens påsk,
Lasaros,
Marta och Maria,
Påsk
tisdag 11 september 2018
Gå med i något politiskt parti!
Påskvänner!
Sveriges demokratiska styre är i fara - och det beror inte främst på Sverigedemokraterna eller något annat parti ytterst till höger eller vänster. Utan det beror på att människor inte längre naturligt går med i de politiska partierna. Som därmed upplevs alltmer främmande och "elitistiska", varför det anses finnas gott om skäl att inte gå med i, eller lämna, dessa partier. Som då krymper ytterligare, upplevs alltmer främmande, krymper ytterligare o.s.v.
Detta är det största hotet mot vår demokrati just nu. Partierna imploderar. Folk engagerar sej inte längre i den mycket viktiga interndemokratin, utan tycker sej ha gjort sin plikt och krävt sin rätt bara för att de (fortfarande i glädjande hög grad) går till valurnorna vart fjärde år. T o m den f ö usla atenska demokratin (som inte omfattade kvinnor och slavar) förväntade sej mer av sina medborgare (vilken som helst av dem kunde t ex utses till talman!).
Vi måste höja ribban, gott folk, både för Efs-are och andra! Vi måste sluta säga att de som har gått och röstat i riksdags-, landstings- och kommunvalen har rätt att klaga! Hädanefter gäller att endast de som gått med i något politiskt parti - eller startat ett själv - och som åtminstone några gånger per år går på ett medlemsmöte har rätt att klaga. Att själv sitta i partiets lokala styrelse eller ställa upp på partiets kommunvalsedlar kan inte begäras av alla - men ett rakt och enkelt medlemskap i något anständigt politiskt parti tycker jag kan förväntas av dem som vill se sej som medborgare i det demokratiska kungariket Sverige. Även av Efs-arna.
Mitt och Frimodig Kyrkas motstånd mot att politiska partier sitter med och styr den ideella organisationen Svenska kyrkan har ofta (van-)tolkats som att jag/vi inte vill ha politiskt engagerade medlemmar i Svenska kyrkan och Efs. Inget kunde vara felaktigare. Alla kristna borde vara politiskt engagerade (om än naturligtvis i varierande grad), men inget politiskt parti borde tillåta sej själv att sitta i något trossamfunds beslutande organ. Det är skillnad. De flesta demokratiska länder i världen ser skillnaden och absurditeten, för att inte säga den konstitutionella ruttenheten, i det svenska systemet. En del här hemma i Sverige också, t ex Annika Borg.
Låt oss be:
Välsigna dem som troget vill
ditt ord i verket sätta,
i nöd och lust sej håller till
det sanna och det rätta!
Bekymrens bördor lätta,
med arbetsglädje framgång giv
och låt oss i ett bättre liv
få mötas efter detta!
Katekesfråga 73: Vad är synd?
Sveriges demokratiska styre är i fara - och det beror inte främst på Sverigedemokraterna eller något annat parti ytterst till höger eller vänster. Utan det beror på att människor inte längre naturligt går med i de politiska partierna. Som därmed upplevs alltmer främmande och "elitistiska", varför det anses finnas gott om skäl att inte gå med i, eller lämna, dessa partier. Som då krymper ytterligare, upplevs alltmer främmande, krymper ytterligare o.s.v.
Detta är det största hotet mot vår demokrati just nu. Partierna imploderar. Folk engagerar sej inte längre i den mycket viktiga interndemokratin, utan tycker sej ha gjort sin plikt och krävt sin rätt bara för att de (fortfarande i glädjande hög grad) går till valurnorna vart fjärde år. T o m den f ö usla atenska demokratin (som inte omfattade kvinnor och slavar) förväntade sej mer av sina medborgare (vilken som helst av dem kunde t ex utses till talman!).
Vi måste höja ribban, gott folk, både för Efs-are och andra! Vi måste sluta säga att de som har gått och röstat i riksdags-, landstings- och kommunvalen har rätt att klaga! Hädanefter gäller att endast de som gått med i något politiskt parti - eller startat ett själv - och som åtminstone några gånger per år går på ett medlemsmöte har rätt att klaga. Att själv sitta i partiets lokala styrelse eller ställa upp på partiets kommunvalsedlar kan inte begäras av alla - men ett rakt och enkelt medlemskap i något anständigt politiskt parti tycker jag kan förväntas av dem som vill se sej som medborgare i det demokratiska kungariket Sverige. Även av Efs-arna.
Mitt och Frimodig Kyrkas motstånd mot att politiska partier sitter med och styr den ideella organisationen Svenska kyrkan har ofta (van-)tolkats som att jag/vi inte vill ha politiskt engagerade medlemmar i Svenska kyrkan och Efs. Inget kunde vara felaktigare. Alla kristna borde vara politiskt engagerade (om än naturligtvis i varierande grad), men inget politiskt parti borde tillåta sej själv att sitta i något trossamfunds beslutande organ. Det är skillnad. De flesta demokratiska länder i världen ser skillnaden och absurditeten, för att inte säga den konstitutionella ruttenheten, i det svenska systemet. En del här hemma i Sverige också, t ex Annika Borg.
Låt oss be:
Välsigna dem som troget vill
ditt ord i verket sätta,
i nöd och lust sej håller till
det sanna och det rätta!
Bekymrens bördor lätta,
med arbetsglädje framgång giv
och låt oss i ett bättre liv
få mötas efter detta!
Katekesfråga 73: Vad är synd?
tisdag 4 september 2018
Kristdemokrater i Budis?
Påskvänner!
Debatten på Facebook om Kristdemokraternas reklambroschyr som skickades ut med senaste Budbäraren visar med all tydlighet hur absurd de politiska partiernas engagemang i kyrkovalet är. Ska politiska partier bara få annonsera i Budis inför kyrkovalen? Och varför just då i så fall, när det ur alla principiella synpunkter är så extremt olämpligt att politiska partier är med och styr kyrkor och församlingar (eller att kyrkor och församlingar är med och styr politiska partier?
Det här påminner ju om hur de politiska partiernas närvaro saboterar själva kyrkovalen - det går ju inte att sätta upp S, C och SD-affischer i våra församlingshem eller kyrkofoajéer, och därför får INGEN grupp, inte ens de opolitiska, informera om sina kandidater och visioner i våra kyrkor och församlingshem! Det här ofoget måste få ett SLUT! De politiska partierna måste UT! Före kyrkovalet 2021!
Och eftersom detta - under över alla under! - inte blev någon fråga i valrörelsen 2018 (heller!) måste kristna (Efs-are och andra) och ateister som ogillar ofoget nu i massor gå med i de politiska partierna och se till att de - och deras tilltänkta samarbetspartners - i sina förhandlingar om makten kommer överens om att lämna Svenska kyrkan och alla andra kyrkor och ideella organisationer i fred, d v s åtminstone låta bli att sätta sej i deras beslutande organ!
Så här såg det ut i Budbäraren inför valet 1991 (tack till Per-Erik Lund som hittade bilden!). Tydligen var det Socialdemokraterna som höll sej framme den gången, så att det är KD nu är kanske rätt okej?:
Fråga 72: Varför kallar sig Herren vår Gud för en nitälskande Gud?
Debatten på Facebook om Kristdemokraternas reklambroschyr som skickades ut med senaste Budbäraren visar med all tydlighet hur absurd de politiska partiernas engagemang i kyrkovalet är. Ska politiska partier bara få annonsera i Budis inför kyrkovalen? Och varför just då i så fall, när det ur alla principiella synpunkter är så extremt olämpligt att politiska partier är med och styr kyrkor och församlingar (eller att kyrkor och församlingar är med och styr politiska partier?
Det här påminner ju om hur de politiska partiernas närvaro saboterar själva kyrkovalen - det går ju inte att sätta upp S, C och SD-affischer i våra församlingshem eller kyrkofoajéer, och därför får INGEN grupp, inte ens de opolitiska, informera om sina kandidater och visioner i våra kyrkor och församlingshem! Det här ofoget måste få ett SLUT! De politiska partierna måste UT! Före kyrkovalet 2021!
Och eftersom detta - under över alla under! - inte blev någon fråga i valrörelsen 2018 (heller!) måste kristna (Efs-are och andra) och ateister som ogillar ofoget nu i massor gå med i de politiska partierna och se till att de - och deras tilltänkta samarbetspartners - i sina förhandlingar om makten kommer överens om att lämna Svenska kyrkan och alla andra kyrkor och ideella organisationer i fred, d v s åtminstone låta bli att sätta sej i deras beslutande organ!
Så här såg det ut i Budbäraren inför valet 1991 (tack till Per-Erik Lund som hittade bilden!). Tydligen var det Socialdemokraterna som höll sej framme den gången, så att det är KD nu är kanske rätt okej?:
Fråga 72: Varför kallar sig Herren vår Gud för en nitälskande Gud?
Etiketter:
Budbäraren,
Kristdemokraterna,
Kyrkovalet,
Politiska partier
söndag 2 september 2018
Surströmming på Brogården
Påskvänner!
Igår hade vi något som kallades "End of summer" i Iggesund. Massor av cruisande amerikanare m m drog förbi våra gator och torg och samlades på Ankarmon.
Men inte tog sommaren slut igår! Idag har vi haft 22 grader i skuggan och strax ska jag ta mej ett bad. Vi har ätit middag på altanen nästan för första gången i sommar (det har antingen varit för hett eller för kallt, tycker vi). Ikväll kl 18 blir det surströmming på Brogården - DÅ kanske man kan tala om "End of Summer"? Välkomna!
På högmässan i Njutångers kyrka idag - där jag spelade - hade jag tänkt be om lov att få byta ut sista psalmen (nr 55) mot Hagenfors´ "I en kall och kylig värld." Men det var så varmt att jag lät bli och nu istället vill sjunga af Wirséns "En vänlig grönska" - HELA psalmen! Gärna på Gastorius´ alternativa koral (den enda till psalmen i 1939 års koralbok), som är lite raskare och inte så knuten till kyrkokörernas trestrofiga standardframföranden.
Alt. koral:
Katekesfråga 71: Vad säger nu Gud om alla sina bud?
Igår hade vi något som kallades "End of summer" i Iggesund. Massor av cruisande amerikanare m m drog förbi våra gator och torg och samlades på Ankarmon.
Men inte tog sommaren slut igår! Idag har vi haft 22 grader i skuggan och strax ska jag ta mej ett bad. Vi har ätit middag på altanen nästan för första gången i sommar (det har antingen varit för hett eller för kallt, tycker vi). Ikväll kl 18 blir det surströmming på Brogården - DÅ kanske man kan tala om "End of Summer"? Välkomna!
På högmässan i Njutångers kyrka idag - där jag spelade - hade jag tänkt be om lov att få byta ut sista psalmen (nr 55) mot Hagenfors´ "I en kall och kylig värld." Men det var så varmt att jag lät bli och nu istället vill sjunga af Wirséns "En vänlig grönska" - HELA psalmen! Gärna på Gastorius´ alternativa koral (den enda till psalmen i 1939 års koralbok), som är lite raskare och inte så knuten till kyrkokörernas trestrofiga standardframföranden.
Alt. koral:
1. En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.
2. Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa:
ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.
3. Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver.
Blott Herrens ord förbliver.
4. Allt kött är hö. Allt flyktar här,
och snart förvissna gräsen.
Hos dig allena, Herre, är
ett oförgängligt väsen.
Min ande giv
det nya liv
som aldrig skall förblomma,
fast äng och fält stå tomma.
5. Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt.
Min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han, huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.
2. Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa:
ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.
3. Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver.
Blott Herrens ord förbliver.
4. Allt kött är hö. Allt flyktar här,
och snart förvissna gräsen.
Hos dig allena, Herre, är
ett oförgängligt väsen.
Min ande giv
det nya liv
som aldrig skall förblomma,
fast äng och fält stå tomma.
5. Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt.
Min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han, huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera.
Etiketter:
Brogården,
En vänlig grönska,
Surströmming
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)