Påsk- och julvänner!
I Luthers kyrkopostilla finns en predikan för Tredjedag Jul eller Johannes Evangelistens dag (predikotext den dråpliga Joh. 21:19-25) - och i Nohrborgs postilla predikningar för både Fjärdedag Jul, Fjärdedag Påsk och Fjärdedag Pingst (det var ju före Stora helgdöden).
En fin psalm för Fjärdedag Jul eller Söndagen efter Jul (som har samma tema men i år "kommer bort") är D T Niles´ "Vid den tid man räknar folket" om barnamorden i Betlehem. Både födda och ofödda barn råkar illa ut i vår värld idag, och både Annandag och Fjärdedag Jul har viktiga teman om julen inte bara ska bli "myspys". Som Bellman skriver i sin fina julpsalm: "Ack, min Frälserman, / din krubba och ditt kors stå redan när varann." Men Niles konkluderar:
Ändå firar vi vid julen
honom som Befriaren.
Han, vår frälsnings Gud, besegrat
ondskan och förgängelsen.
Ur Egypten blev han kallad,
"Gud med oss" liksom i fjol.
Julen fylls av påskens strålglans
från Rättfärdighetens Sol!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Ja jag är då både jul-påsk- och pingstvän och jag gillar också trefaldighetstiden. Krubban är ju egentligen lika utsatt som korset, men då omgavs Jesus av snälla föräldrar och människor som inte lät honom dö. Så var det inte vid korset, Maria var där men kunde inte skydda sin son som dör av kärlek till dem som spikade upp honom.
Ja, det är så stort; "Mänsklig visdom djupt förstummas och i helig bävan står..."
Ha en bra Trettondagskväll!
Jo, pingstens Ande behövs absolut om julens och påskens under ska nå våra öron och hjärtan. På det sättet bör alla kristna vara pingstvänner. Och "Mänsklig visdom" är en fantastiskt fin sång som borde kommit med även i Svenska kyrkans psalmbok. (Däremot räknar jag personligen som i Norge och Finland och delar av USA trefaldighetstiden som en del av pingsttiden - men det må ju vara en smaksak ;o).
Tack för hälsningen! God fortsättning på julen ända fram till Tjugondedag Knut ;)
Det där med krubban är tänkvärt - eftersom det bara står "en krubba" har ju många tänkt sej att den kanske inte ens stod i ett stall i vår mening utan en utomhusplacerad foderlåda, kanske vid ett vindskydd eller i en grotta. Alltså en väldigt utsatt födelse, som du säger Alma, ungefär som jag själv tänkt mej i min julvisa på Kalle Anka-melodin: "Se Guds Lamm, som i naturen / sej bland får och oxar lagt."
Medan andra föreställt sej en mer ombonad placering, av typen "djurens avdelning i boningshuset", ungefär som ladugårdarna här i Hälsingland av tradition ofta är sammanbyggda med mangårdsbyggnaden (för att spara värmeenergi, antar jag).
När de vise männen senare kom, var i alla fall barnet och dess mor inne i "huset". Jag tror inte att Maria accepterade mer än någon enstaka natt i de provisoriska stallförhållandena.
Hur som helst: God fortsättning!
Tänk att Bellman skrivit en så fin julpsalm! Det kanske säger mer om vår tid att det mest är dryckesvisorna som sjungs!!
Skicka en kommentar