Läste just Wurmbrands dagbetraktelse för den 24 oktober. Där skriver han dråpligt om hyckleri utifrån Jesus´ ord "Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare!" Matt. 13:23. (Observera dock att Kyrkan med stort K inte nödvändigtvis är liktydigt med Svenska kyrkan - det Wurmbrand skriver är inget inlägg i frågan om vilket samfund man ska tillhöra utan i frågan om huruvida man ska lämna Kristi kyrka eller stanna kvar i trons gemenskap trots alla mänskliga brister):
"Herren Jesus förebrådde dem som hycklade och tillsade oss att ta oss i akt för hyckleriet, men Han sade aldrig, att vi inte fick ha med hycklare att göra.
Många kristna har lämnat Kyrkan under föregivande, att där finns för mycket hyckleri. I affärsvärlden förekommer också en massa hyckleri, men ingen upphör väl att göra affärer för den skull. Förhållandet mellan könen, mellan generationer och mellan nationer är fullt av hyckleri. Likafullt blir människor förälskade, barn och föräldrar lever ihop och folken samexisterar. Hur många avstår från att gifta sig, därför att äktenskapet är fullt av hyckleri?
En plats där man kan vara alldeles säker på att det finns många hycklare är helvetet. I stället för att vända ryggen åt Kyrkan, därför att du inte kan tåla folk som låtsas vara gudfruktiga, borde du se till att du inte hamnar i helvetet, som är så fullt av människor med falska hjärtan. I kyrkan befinner du dig bland hycklarna i cirka en timme, i helvetet för evigt.
Om du avskyr hycklare, så bestäm dig för att komma till himlen, den enda plats där ärligheten är total.
Det finns ingen frälsning utanför Kyrkan trots dess många mänskliga tillkortakommanden. Den som har Gud till fader har Kyrkan till moder. Ett barn överger inte sin mor, då hon blir sjuk. Inte heller bör en kristen överge Kyrkan, därför att där begås en del fel. Kyrkan är förvaltare av Guds ord och av sakramenten. I Kyrkan fullbordas de heligas gemenskap.
Vad hycklandet beträffar, så se inte på grandet i din broders öga, utan ta hellre ut bjälken ur ditt eget."
(Ur R. Wurmbrand: Dagliga betraktelser, Evangeliipress 1985)
Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri,
från osaltat tal och från tomt hyckleri,
från vanor som gör mej förkrympt eller skygg.
O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg!
Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår,
till skälvande händer, till grånande hår.
Om felsteg försvagar och vägen blir tung,
låt själen på nytt få bli örnstark och ung!
Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk
att leva och brinna för kärlekens verk!
Min krans är i himlen, mitt kors har jag här.
Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar