Påskvänner!
Vår kvällsbön idag blir en Getsemanestund.
Andra akten: Vad Jesus gör och lider hos sin himmelske Fader i örtagården, förrän han grips.
inför mitt sinne står.
Där utstod Jesus för vår skull
en kamp så tung och svår.
Jag glömmer ej Getsemane,
där Jesu kamp jag sett.
I nattens bön hans vilja blev
med Faderns vilja ett.
Jesus gick över bäcken Kidron till Oljeberget. Där var en örtagård, som hette Getsemane, och i den gick han in med sina lärjungar. Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
jag vill dig, Herre, be,
att jag dig stilla följa får
in i Getsemane.
Jag dröjer med de dina där,
men jag är svag som de.
O håll mig vaken, Herre kär,
uti Getsemane.
Din förr så mäktiga gestalt,
nu böjd av världens ve,
din nöd, din ångst, jag ser det allt
uti Getsemane.
Och när han kommit in i örtagården, sade han till lärjungarna: »Bli kvar här, medan jag går dit bort och beder.» Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han började bäva och ängslas. Och han sa till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stanna kvar här och vaka med mig.»
Därefter gick han litet längre bort, vid pass ett stenkast, och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bli honom besparad. Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Ta denna kalk ifrån mig. Dock inte vad jag vill, utan vad du vill!» Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då inte vaka en kort stund? Vaka, och bed att ni inte må komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
ditt rop till oss i ditt Getsemane.
"Vaka med mig!" Du ber, men ingen svarar.
Vi hör ej bön i ditt Getsemane.
Vaka med oss och väck oss ur vår dvala,
Herre, till ditt och vårt Getsemane.
Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: »Min Fader, om detta inte kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja.» När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon var förtyngda, och de visste inte vad de skulle svara honom.
Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sa återigen samma ord. Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom. Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar som föll ned på jorden.
"Din vilja, Fader, ske!"
Och styrkans kalk Guds ängel ger
dig i Getsemane.
När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till sina lärjungar, fann han dem alltjämt sovande av bedrövelse. Då sade han till dem: »Ja, ni sover ännu alltjämt och vilar er! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen ska nu bli överlämnad i syndarnas händer. Stå upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.»
bryter han upp. Han går mot Golgata.
Ske som Gud vill! Här är vår frälsnings hövding.
Skuggorna flyr. Han går mot Golgata.
Ske som Gud vill! Det står en eld kring Jesus,
namnet JAG ÄR. Han går mot Golgata.
Vaka med oss! Stå upp, hans folk, ur djupen,
prisa hans namn i Guds Getsemane.
Inlägg
