Broder Yun

Moses utbrast en gång - när folk trodde att andras nådegåvor gick hans ära förnär: "O att allt Herrens folk profeterade!" När man läser om broder Yun från Kina tänker man: "O att allt Herrens folk evangeliserade!" Vi ska väl inte behöva bli förtryckta - och sakna biblar - för att börja? 

Jo, jag tror nog att många av oss redan har börjat, kanske t o m utan att tänka på det som evangelisation. Gud välsigne varje litet vittnesbörd i ord och handling, både bland släkt och vänner och i en vidare krets.

1. Gud har många flera vänner
än du nu kan tänka dig;
många som du inte känner
skall han samla hem till sig.

2. Många som i otro strider
och står Kristi Kyrka mot
skall i andra, bättre tider
invid korset söka bot.

3. Många nu på dörren gläntar
in till Kyrkans liv och tro;
många flera än vi väntar
vill i Faderns kärlek bo.

4. Därför kan vi inte veta
om vår värste fiende
skall i morgon börja leta
Gud och honom äran ge.

5. Större skördar än vi hoppas
låter Gud i stillhet gro;
skönare än ros som knoppas
längtan skall slå ut i tro.

Text och copyright: Christian Braw, publicerad med tillstånd

Ärkebiskopen i Kina

Påskvänner!

Nu är Svenska kyrkans ärkechef Anders Wejryd på besök i Kina. Så här skriver prosten Anders Brogren på sin blogg, www.brogren.nu:

Ärkebiskop Anders Wejryd kommer den 3-15 november att besöka Kina. Besöket är en del av utbytet med den protestantiska kyrkan i Kina. Syftet är att lära sig mer om kyrkans snabba utveckling i landet. Wejryd och hans delegation kommer bland annat att besöka teologiska institutioner i Shanghai och Nanjing, den protestantiska kyrkans ledning samt lokala församlingar, uppger Kyrkans Tidning.

Kanske får han då träffa kyrkans mångårige ledare, biskop Ding Guangxun, som så sent som i maj 2010 vid 95 års ålder avgick som president för Nanjing Union Theological Seminary. Ding är känd för sin extremt regimtrogna teologi. I den statliga tidningen "Peoples Political Consultative Committe Journal" den 1 mars 1999 hade han ett inlägg med titeln "Gammaldags teologi behöver förändras och förnyas", där han bl.a. skriver:

'Det finns många ställen i Bibeln som talar om kärlek, omsorg och välsignelse från Gud för hela mänskligheten, både för dem som tror på Kristus och de som inte tror. Detta är normal religiös tro. Men somliga inom kyrkan gör ett stort väsen av tron och betonar motsättningen mellan tro och otro. De säger att de som tror blir frälsta och efter döden kommer till himlen, men att de som inte tror inte blir räddade och efter döden kommer att gå förlorade. I enlighet med detta gör de allt för att övertyga människor att tro på evangeliet. Detta leder till att kristendomen blir en religion med ett starkt motsatsförhållande mellan dem som tror och dem som inte tror. Detta är inte förenligt med socialism. Kinesisk teologi får inte hävda detta motsatsförhållande mellan tro och otro eller inkludera teologiska ståndpunkter som splittrar enheten hos det kinesiska folket.'

Biskoparna Ding och Wejryd har många anknytningspunkter. Båda är mästare i politisk korrekthet. De borde kunna finna varandra."

Så långt Brogren. Som också länkar till en norsk artikel om det fasansfulla faktum att kristna i förbjudna husförsamlingar ofta blir anmälda till myndigheterna av andra "kristna". Officiell kristendom står mot illegal kristendom. Kommer Wejryd att tala för de förföljda eller nöja sej med att frottera sej med de godkända? Tyvärr har den mannen, trots alla sina goda sidor, knappast själv gjort sej förtjänt av det omdöme han (rätt omdömeslöst) fällde om Syriens president Bashir al-Assad: "En på många sätt imponerande personlighet." Men vi ska heller inte förakta honom (eller någon människa), bara tala om att vi behöver andra ledare för vår kyrka. Jag är inte säker på att vi har en enda officiell biskop i Svenska kyrkan just nu som är värd det namnet. Det är närmast otroligt hur få som vågar stå upp för den sanning som den s.k. biskop Ding Guangxun förnekar i citatet ovan, särskilt aktuell såhär inför Alla helgons dag resp. Alla själars dag. (Det räcker alltså inte med att vara man och heterosexuell, som man kan förledas att tro om man bara lyssnar på vissa s. k. konservativa). Fiat Lux!

Du vid vars kärleksglöd
framgick ur natt och död
skapelse ny,
du som gav blinda ljus,
löste ur fångahus,
stillade stormens brus,
låt dagen gry.

Blåslampan på Kina

Påskvänner!

Jag har ofta försvarat rätten att kritisera Israel utan att betraktas som antisemit eller en uppmuntrare av antisemitiska hatbrott - precis som man måste ha rätten att kritisera RFSL utan att betraktas som homofob eller uppmuntrare av homofobiska hatbrott. Men nog är det ändå något konstigt som sker när kristna samfund så ofta låter palestinafrågan vara högviktig på sina konferenser (jag tänker särskilt på Västeråsmötet 2004 med baptister, missionare och metodister tillsammans) men inte alls på samma sätt uppmärksammar arabers eller kinesers övergrepp mot mänskliga rättigheter. När man alltså låter t.ex. Marocko (Västsahara) eller Kina (Tibet) komma så mycket lindrigare undan än Israel (Palestina). Feghet, tror jag, snarare än antisemitism - att muslimer eller kineser slår tillbaka mot Sverige eller kyrkorna på olika sätt känns förmodligen betydligt troligare än att judar ska göra det.

Låt oss tänka oss att Israel hade fått arrangera OS. Vi kan knappast föreställa oss mängden av protester, palestinademonstrationer, kyrkliga aktiviteter m.m. m.m. Vad sker idag när vi får höra hur Kina även eller rent av särskilt nu under OS - då man lovat respektera de olympiska idealen - belägger kristna med munkavle på ett fullkomligt skrämmande sätt? Inte mycket, skulle jag tro. Jag har då inte märkt av några mer omfattande bojkotter och demonstrationer, och i varje fall inte från kyrkligt håll. Typiskt.

Som medlem i Amnestys grupp 212 här i Bollnäs deltog jag i ett lokalt arrangemang på OS-invigningsdagen. Vi delade ut Peking-kartor med lite annan turistinformation än den vanliga. Får du chansen på din ort, så ta emot en sådan liten Peking-karta. Läs och begrunda vad som sker. Låt det bli ett böneämne och blanda inte ihop den kinesiska regimen med det kinesiska folket. Som man brukar säga: Gud måste älska kineserna högt eftersom han gjort så många!

Leva i världen, omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet.
Mörkret du möter aldrig i ensamhet,
blott i det öppna ligger din möjlighet.

Lite reklam för Johan Runius (1679-1713)

Påskvänner!

Så var det juni. För 295 år sedan skaldade den 34-årige, dödssjuke poeten Johan Runius så här:

Har Majus varit svår och bitter tid för Runius,
så ger väl honom Gud en ljuv och rolig Junius.

Killen dog i juni. Vad tror vi om hans förtröstan?

Det är ju annars så att vi "kristna" nuförtiden inte bara tvivlar på helvetet. Det må man ju göra. Men vi tycks också tvivla på himmelen (enligt många undersökningar). Allra minst tror vi att Gud är mäktig att skapa nya himlar och en ny jord. (Är det inte lite Jehovas Vittnen-aktigt?). Han som inte ens, enligt K-G Hammar, hade kunnat stoppa tsunamin. (Ja, varför gjorde han inte det? Eller cyklonen i Burma? Eller jordbävningen i Kina? M.m. m.m. m.m. i många tusen år).

O ja, visst tvivlar även jag ibland. Men inte på att Skriften och Kyrkan lär Guds allmakt eller på att Skriften och Kyrkan förkunnar "nya himlar och en ny jord efter hans löfte." Eller på att Jesus säger: "Den som tror på mej ska leva även om han/hon dör." Det är detta kallelsen till Guds rike ytterst handlar om, även om det eviga livet börjar redan före döden (eller inte alls).

Och då, vad är all lycka här
emot det löftet: Där jag är,
där skall ni också vara!

En ljuv och rolig Junius tillönskas oss alla!

Cyrillus blogg - och vår Fader

Påskvänner!

Ooops, så fel det kan bli! Efter att ha samlat några bloggare som jag gillar (men inte alltid håller med) under rubriken "Länkar", så har jag använt denna blogg som språngbräda till dem.

Och nu hade chefredaktör Erika på Budis lagt av som bloggare, tyckte jag det såg ut som. Och mejlade henne med en liten påstötning (majnumret måste ha varit förfärligt jobbigt, tänkte jag). Det är ju viktigt att fortsätta den fina traditionen från Lund i denna stund, tycker jag.

Så visar det sej att Erika bloggat flitigt hela maj, med bl.a. väderrapport om snön i Byn. Det var jag som lagt in felaktig länk så att jag hela tiden hamnade i bloggposten med rubriken "vad far gör är alltid det rätta" eller något liknande, kanske var det en fråga istället ;o). Vad jag gör är i varje fall inte alltid rätt, det är ett som är säkert.

Vår himmelske Far får vi tro bättre om, men vi behöver inte tycka att Gud alltid handlar - eller icke-handlar - rätt. (Det är en viss skillnad). Kanske är det Guds "underlåtenhetssynder" som känns värst. Varför får vi inte åtminstone alla barn leva i ett paradis redan nu? Och jag tycker inte att vare sej snöfall syttende mai, cykloner i Burma eller jordbävningar i Kina verkar särskilt "rätt".

Men jag vet på vem jag tror. En som verkligen kan stoppa både tsunamier och jordbävningar - hör du det K-G Hammar? - och som för evigt ska göra det en dag. Men som inte gör det än. Vilket är och förblir en gåta för oss människor. Men som Kierkegaard skriver finns det också en stor tröst i att "mod Gud ha vi alle urett." Vi får både klaga på honom och lita på honom. Vi får både be till honom och göra det han bett oss om.

Jesus, uppstånden är du ibland oss,
du som lever lider på jorden nu.
Våra ögon är till för att se dej,
forma våra händer till tjänst och bön.