Den här "poplåten" tyckte t o m Thure Byström var så bra att han sjöng in den på en av sina skivor: "Vid Gennesaret på stranden" av Jan Arvid Hellström (1941-1994). En underbar psalm så här inför andra söndagen i påsktiden.
Nu är Lars Svensson Wivallius, äventyraren från Vivalla, äntligen psalmförfattare enligt önskemål från framlidne biskopen i Växjö Jan Arvid Hellström! Wivallius´ Klagevisa över denna torra och kalla vår (1642) som inte alls är någon klagevisa utan en bönevisa och lovsång är nu förkortad till ungefär hälften och lätt bearbetad av undertecknad.
Slit den med hälsan, gott folk! Vi sjöng delar av den under bönevandringen till Enångers gamla kyrka i förmiddags, och åtminstone jag blev glad av den! Wivallius har väl betraktats som en simpel äventyrare, men precis som Bellmans julpsalm ("Du gjorde väl du kom!") är denna både djupt känd och vacker. Ulf Bagges melodi är kongenial. Även de tallösa "Den signade dag"-koralerna går att använda.
En annan folklig - eller ska vi säga i god mening barnslig? - visa som passar på Apostladagen är Jan Arvid Hellströms När Jesus kom till oss och gick på jorden, se Youtube-klippen nedan. (Av någon anledning tycker mina barn väldigt mycket om raden "Andreas kunde bara inte prata").
Själv har jag tilldiktat en vers om "apostlarnas apostel" Maria Magdalena och hennes väninnor, av vilka åtminstone Johanna, hustru till Herodes´ skattmästare Kusas, torde ha varit tämligen rik. Det står ju också hos Lukas att de betjänade de övriga lärjungarna med sina ägodelar. Ungefär som Jenny Lind (200 år i år) sponsrade trubaduren Oscar Ahnfelt och utgivningen av hans andliga sånger. (Det är att kunna hantera Mammon, det).
Tilläggssång om brudarna i Lukas 8: När Jesus kom till oss och gick på jorden, då ville han ha dom som följde med. Då såg han några tjejer stå vid vägen och sa till dom: Nu är jag här, följ med! Susanna sa: Ja, honom vill jag följa, för allt han sagt är helt och hållet sant! Johanna sa: Och jag har gott om pengar! Maria Magdalena sa: Va´ bra! Då kan vi gå tillsammans, ni och jag!
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!