Predikningar på Kristi Förklarings dag av Schartau och Linderot

Påskvänner!

De syd- och västsvenska väckelseprästerna Henric Schartau (1757-1825) och Lars Linderot (1761-1811) har väl inte haft det bästa ryktet inom Efs och de lågkyrkliga väckelserörelserna. Men så här på Kristi Förklarings dag kanske även vi kan upptäcka att de, precis som Birgitta Birgersdotter, är sannskyldiga syskon i tron. Genom Bo Giertz roman Stengrunden har ju Schartaus predikan "Jesus allena" nått vida omkring, och här kan vi läsa den på engelska. Lars Linderots predikan "Ett tydligt svar på den ömmaste av alla frågor på jorden" kan läsas här.

Naturligtvis behöver vi, Efs-are eller inte, formulera oss för vår egen tid och våra nu levande medmänniskor. Men jag tror definitivt att "fädernas" förkunnelse, utan att behöva göras till något ofelbart ideal, är ett memento för oss alla, ett nyttigt korrektiv på områden där vi kanske glidit bort från bibelns och nya testamentets kärva men också frigörande budskap.

Avslutar med Linderots förklaringsdagspsalm. Wallin tog aldrig in den i sin psalmbok, som vad jag vet inte hade en enda psalm i enkom för förklaringsdagen. Nog hade den orädde själavårdarens psalm försvarat en plats där både innehållsligt och formellt, så jag publicerar den här med en melodi av Joël Blomqvist:




1. Kristi förklaring, så livligt den målar
eviga glädjen därovan hos Gud,
glansen i vilken Guds paradis prålar,
himmelska staden i hela dess skrud!

2. Här på vårt Tabor sågs Frälsaren skina:
ansikte, kläder, allt strålar av ljus!
Helgon förlösta från tåredals pina
ser samma syn i Guds himmelska hus.

3. Som Kristi kropp både lyste och blänkte,
så skall du skimra, Guds barn och Guds vän!
Ack, om vår värld på den klarheten tänkte,
visst kom den då till sin Herre igen!

4. Moses, Elias och tre Jesu vänner
råkas på Tabor i endräkt och fröjd.
Se, utan möda jag här igenkänner
helgonsällskapet i himmelens höjd!

5. Vem kan väl fullständigt glädjen beskriva,
den, att de frälsta får träffa varann?
Gud, vilken uppmuntran skall det ej bliva,
möta ditt samlade folk i ditt land!

6. Hänryckt i försmak av eviga livet,
Petrus förgäter han är på vår jord.
Hur blir det då, när oss en gång blir givet
sitta vid himlens fullrågade bord?

7. Ack, den som saligt har flyttat från jorden
den som i himmelen inkomma fått,
full av förvåning kan nyttja de orden:
Här att få vara, o Herre, är gott!

8. Känner då ingen det vattnas i munnen
efter den dagen, då världen blir ny?
Själ, låt dig vinnas, och var sedan vunnen,
fly ifrån Babel, jag råder dig: fly!

9. Sörj för din frälsning med bävan och fruktan,
bär som på händer din dyrbara själ!
Lyd som ett barn Andens dagliga tuktan,
kämpa god kamp för ditt eviga väl!

10. En gång skall då din förklaringsdag dagas,
då du skall lysa till själ och till kropp.
Aldrig från stråten dig tillåt att dragas,
löp på din bana, fullborda ditt lopp! 

Böner av Birgitta

Påskvänner!

Med alla sina misstag, villfarelser och av henne själv beklagade frestelser till högmod tycks Birgitta Birgersdotter, död den 23 juli 1373, ändå ha varit en verklig kristinna och ett sant helgon, av nåd för Frälsarens skull. Också vi Efs-are kan så här på hennes himmelska födelsedag och inför Kristi Förklarings dag på söndag gärna dela några av hennes böner med varandra (källa: Birgittasystrarna på Djursholm):

Jesus, den eviga härlighetens Spegel, påminn Dig den sorg som Du erfor när Du i Ditt gudomliga ljus tänkte på dem som skulle räddas genom Ditt välsignade lidandes förtjänst och hur Du samtidigt såg den stora mängd förtappade som skulle dömas för sina synder och hur Du bittert klagade över dessa hopplöst förlorade och olyckliga syndare. Genom denna avgrund av medlidande, särskilt genom den godhet som Du visade den botfärdige rövaren när Du sade till honom: ”Idag ska du vara med mig i Paradiset”, ber jag Dig, gode Jesus, att i min dödsstund visa mig Din barmhärtighet. Amen.

Jesus, Barmhärtighetens oändliga djup, jag ber Dig vid minnet av Dina Sår, som trängde in i Din benmärg och i djupet av Din varelse, att dra mig, eländiga syndare, överväldigad av allt det jag är skyldig till, bort från synden och att gömma mig från Ditt Ansikte som med rätta är förargat på mig. Göm mig i Dina Sår tills Din rättvisa vrede har gått över. Amen. 

Jesus, starka Lejon, odödliga och oövervinnelige Konung, påminn Dig den Smärta vilken Du uthärdade när all Din styrka, både andlig och kroppslig, var helt slut. Du böjde Ditt Huvud och sade: ”Det är fullbordat.” Genom denna ångest och sorg, ber jag Dig Herre Jesus, att ha förbarmande med mig i min sista timma, när min ande är så oroad och försvagad. Amen.

Jesus, Faderns ende Son, Hans härlighet och avbild av samma väsen, påminn Dig den enkla och ödmjuka överlåtelsen när Du överlät Din ande till Din Fader och sade: ”Fader, i Dina händer överlämnar jag min ande,” och med Din Kropp alldeles sönderslagen, med Ditt brutna och barmhärtiga Hjärta öppet för att frälsa oss, andades Du ut. Du helgonens Konung, genom denna dyrbara död, ber jag Dig, trösta mig och hjälp mig att motstå det onda, köttet och världen, så att jag, död från denna värld, kan leva endast för Dig. Jag ber Dig att i min dödsstund ta emot min pilgrimssjäl, som varit i landsflykt och som nu kommer tillbaka till Dig. Amen. 

Jesus, sanna och livgivande Vinstock. Kom ihåg allt det Blod som rann från Din sargade Kropp då Ditt huvud slutligen böjdes ned och soldaten öppnade Din sida med sin lans, så att de sista dropparna av Blod och Vatten strömmade ut. För detta oerhörda lidandes skull ber jag Dig, kärleksrike Jesus, att genomtränga mitt hjärta, så att jag dag och natt utgjuter ångerns och kärlekens tårar. Omvänd mig helt och hållet till Dig, så att Du kan bo i mitt hjärta och min omvändelse vara Dig välbehaglig. Låt slutet av mitt liv präglas av helighet, så att jag kan få lova Dig i evighet med alla Dina helgon. Amen. 

Min Herre Jesus Kristus, den levande Gudens Son, tag emot min bön med samma glödande kärlek med vilken Du uthärdade Din Allraheligaste Kropps alla Sår. Förbarma Dig över oss alla, levande och döda. Öppna Din barmhärtighet för oss, ge oss Din nåd, förlåtelse för alla synder, efterskänk oss all skuld och ge oss till sist det eviga livet. Amen.

Och så den mest kända bönen av Birgitta, en bön som Efs-predikanten, poeten och riksdagsmannen Tore Nilsson (1919-98) gärna använde:

O Herre,
kom snart och lys upp natten.
Såsom döende längtar, så längtar jag efter dig.
Säg min själ att inget händer, utan att du tillåter det,
och att inget som du tillåter är tröstlöst.

O Jesus, Guds Son,
du som stod tyst inför dem som dömde dig,
håll tillbaka min tunga, till dess jag fått besinna vad och hur jag skall tala.
Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den.
Vådligt är att dröja och farligt att gå vidare.
Så uppfyll då min längtan och visa mig vägen.
Jag kommer till dig, såsom den sårade kommer till läkaren.

Giv, o Herre, mitt hjärta ro.

Plus Birgittas morgonpsalm, även om det skulle vara kväll när du läser detta:

1. Du som är morgonrodnadens klarhet
lyser nu upp både himmel och jord.
Bortdrivet, skingrat är jordlivets mörker,
och alla himlar får ljus ifrån dej.
Ja, så som ljuset går fram ifrån solen,
så strömmar misskund och nåd ifrån dej.

2. Du är en rikt överflödande källa,
bräddfylld av nåd till de nödställdas hjälp.
Genom din kärlek, som dragit mej till dej,
de som är döda i synd ska få liv.
Ja, både sotsvarta, lata och kalla
ska i din blödande kärlek få liv.

Text: Birgitta Birgersdotter (1303-1373), bearb. A.H. 2010
Musik: Joël Blomqvist 

Den äldsta avbildningen av Birgitta (Johannes Junge ca 1425):

Förklaringsdag och Missionsdag

Påskvänner!

Sommarens kyrkliga storhelg är inte Midsommardagen utan Kristi Förklarings dag - en Kristusfest med sex ljus på altaret! Och så dessa härliga psalmer, hoppas jag:

Och på Brogården i Njutånger klockan 15 och 18 talar förre distriktsföreståndaren i Västerbotten, Rune Persson, om missionen i Tanzania, vars unga kyrka kan få bli till välsignelse även för oss i höga Norden Middag serveras utimellan. Alla är välkomna! Vi ber att Jesus ska få bli stor för oss - både förklarad och förhärligad.

Katekesfråga 212: Vad lär dig Amen, som bönerna i Fader vår slutar med?

Predikningar på Kristi Förklarings dag 2006

Här får ni en länk till Credo-inspiratören Daniel Astgårds predikan på Ungdoms-oas i Skövde Kristi förklaringsdag 2006 (30 juli).

Den gode Daniel är ju för härlig - lite väl nära spex- och flamshållet ibland möjligen (för att vara i en predikan alltså), men vaddå, det är ju ungdomsoas! Och han har ju alldeles rätt i att Petrus är otroligt nördig evangelierna igenom (det blir bättre i Apostlagärningarna). Petrus är en riktig "Kalle-Anka-typ" som den finländske prosten Håkan Bäck till församlingens oerhörda häpnad hävdade vid en kyrkhelg i Tavelsjö på 1980-talet. Men det är stort att också han fick vara med på förklaringsberget, om än han inte fick bygga några hyddor där.

Det mest gripande i Daniels predikan tycker jag annars är när han poängterar hur Moses nu äntligen, om än på ett ytterst övernaturligt sätt, får komma in i Kanaans land och möta Messias och frälsningsverkets storhet. Moses, som straffats för sin olydnad genom att inte få beträda löfteslandet, får nu komma in med Jesus i en manifestation av den tillkommande härligheten. Gud är trofast, som Daniel betonar. Jesus öppnar vägen in i löfteslandet genom att ta på sej följderna av vår olydnad.

Har ni förresten sett Bengt Pleijels sångpostilla? En härlig idé, måste jag säga. Se t.ex. hans "sångpredikan" på Kristi Förklarings dag. (Men kolla gärna in även andra söndagar).

Glad Kristi förklarings dag på er alla!

Så kommer den härliga stund, då i klarhet vi ser
din glans och ditt himmelska rike som kom till oss ner.

Du möter oss, du och din Fader, vi nås av hans röst.
Vi ledes till skapelsens källa, till livsmod och tröst.

Men ner från förklaringens höjder, där vi ville bo,
går vägen du vill vi ska vandra i kämpande tro.