Mia Ström kaplan i riksdagen

 Den s k "EFS-chefen" Mia Ström blir ny kaplan för riksdagsgruppen efter Gita Andersson (och tillsammans med "frikyrkans" Niklas Piensoho). Vi hoppas och ber att det blir både lag och evangelium som riksdagsledamöterna får höra. Vår uppgift är inte att förkunna undergång, skriver Niklas Piensoho med anledning av en text ur Jeremia. Men den som läser hela kapitlet (Jeremia 31) och hela Jeremias bok förstår att det var just vad Jeremia gjorde. Också. Tårarnas profet, svårt impopulär. "Ge upp, det är ändå kört!" "Släng honom i brunnen!"

Och mitt i allt, för dem som förts bort i fångenskap, ett alldeles obegripligt hopp. Evangelium. Det som onekligen är vårt huvuduppdrag. "Missmod och uppgivenhet klär inte Guds folk", skriver Niklas Piensoho. Det har han så rätt i.

Rosenius på bönhuset

Påskvänner!

Blev ombedd att leda bönestunden på bönhuset ikväll i ordinarie ledares frånvaro. Passade då på att läsa Jer. 15:16 (i lite olika översättningar) med utläggning ur Rosenii dagbetraktelse för den 12 september. 

Föråldrad utläggning? Icke. Ett välbehövligt memento också till oss senare tiders kristna. (Liksom i ännu högre grad själva profetordet).

Kom också ihåg Rosenius kända påminnelse om att läsa ordet, höra ordet, sjunga ordet, bedja ordet, Andens ord, under bön om Anden, "och se, han skall icke utebliva"!

En välsignad bönestund.

Vadhelst här i världen bedrövar min själ,
med Jesus och ordet det alltid blir väl.
Och om jag ej känner min lycka alltid,
i tron på Guds ord har jag ändå Guds frid.
Ack, saliga ro
på Jesus få tro
och äga Guds ord i sitt bo!

Sköna aforismer av Olle Holmberg

Påskvänner!

Vi är inte släkt, vad jag vet, men litteraturprofessorn Olle Holmbergs aforismsamling "286 sätt att tänka" innehåller många sköna bitar. Vad sägs om följande:

Ädelstenen

I orden Jag fattig syndig människa, om i allvar erfarna, bär också den dummaste kristna ett ljus av ädelsten inom sig som långt i värde övergår allt världslighetens väsen och dess pösande släkt.

Eller följande (som någon kanske tycker att jag själv är i farlig närhet av efter att ha läst mitt förra blogginlägg):

Världsförsoningen

Försoning, försonlighet, inte vrede, inte vedergällning! Inte döma, framför allt inte döma!

Sa tjuven till domaren.

:o)

Men jag säger bara som Jeremia: "Herre om jag måste gå till rätta med dej, så behåller du ändå rätten." D.v.s. Gud är suverän, och var det som skedde verkligen bokstavligen hans direkta vilja så var det oavsett vad jag tycker. Men jag måste inte gilla det (hör ni det Olof och Stefan), utan nyttjar friheten att starkt protestera precis som Abraham, Moses och Jeremia vågade göra i andra sammanhang.