Påskvänner!
På Sexagesima/Reformationsdagen tänkte jag som Frida Park under söndagsgudstjänsten i Efs-bönhuset (det som kallas Efs-kyrkan) i Njutånger. Vi borde ha biblar att dela ut till alla som kommer! (Kanske hade vi det också, så vansinnigt många var vi inte). Särskilt när dagens evangelietext i psalmboken var så stympad att man inte fick veta vad Jesus hade sagt, vad som fick folk att utbrista: "Aldrig har någon människa talat som han!".
Och särskilt som predikanten, vår diakon Magdalena Olsson från Brunflo, gick igenom nästan hela kapitlet, Johannes 7, inte bara verserna omedelbart före evangelietexten, och även Jesaja 12, lövhyddohögtidens speciella bibeltext med orden om att "ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor" (altaret vattenöstes tydligen varje dag under den sju dagar långa högtiden, på vars sista och största dag Jesus ropade: "Är någon törstig, så kom till mej och drick!").
Naturligtvis skulle bönhusbesökarna inte bara ha fått var sin psalmbok, utan en riktig bibel, och uppmuntrats att slå upp dagens texter i den (istället för blotta "hackmaten" i den s k evangelieboken). För sammanhangens skull. Plus Jesaja 12, som sagt.
För snart använder vi inte själva boken bibeln vare sej hemma eller i kyrkan och i mobilen finns ju, ärligt talat, rätt mycket som distraherar. (Med all respekt för och glädje över det positiva i teknikutvecklingen).
Något att tänka på inför fastan. Ett fastelöfte, kanske? Att ta med en egen bibel till varje gudstjänst och träna på att slå upp i den. Eller att, som mötesvärd, leta ihop ett par tjog biblar av olika karaktär och erbjuda övriga kyrkbesökare tillsammans med psalmböckerna. Som i nästa version ju kan bli betydligt tunnare och lätthanterligare om bibeltexterna utesluts och ersätts med bibelhänvisningar för varje söndag. Så kan man använda vilken bibelöversättning man vill (även i mobilappen) och slipper pådyvlas just den statliga bibelkommissionens textvariant. Något sådant tycks också ha föresvävat allas vår Loe (Lars-Olov Eriksson) som höll digitalt föredrag om just evangelieboken vid ekumeniska böneveckan i fjol.
Nå, nu under Fastlagen och Askonsdagen - och hela fastan - förenas vi framför allt i bön för Ukrainas och Rysslands (och Belarus´) många folk. Utan tvivel är det Putin-Ryssland som är aggressor och vill tvinga in också Ukraina och Belarus under diktatur och förtryck. Det behöver vi inte hymla om. Men även ryssarna behöver befrias, om än det knappast kan ske med NATO-bombningar. Sedan har nog västvärldens folk en del att bekänna - "de lovar dem frihet fast de själva är förgängelsens trälar" tänkte jag 1991 (2 Petr. 2:19).
Men just nu är faktiskt Putin den störste lögnaren och våldsmannen i Europa. Det hjälps inte. Det han gör nu är helt enkelt inte ursäktligt. Norge och Estland och Polen och andra NATO-länder har inte på minsta sätt bombhotat Petersburg eller Moskva. Det är bara Putins morbida fantasier. Ändå är det helt rätt att be för honom ("för kungar och ALL överhet" som det står i Bibeln). Som jag vet åtminstone en 94-årig "babusjka" i Västerbotten som gör. Börjar många hålla på så kan det bli jobbigt för honom. Att välsigna hans trupper som rysk-ortodoxa kyrkan i Moskva tycks hålla på med verkar dock inte vettigt. Underbart att höra att rysk-ortodoxa kyrkan i Ukraina dock delar ukrainsk-ortodoxa kyrkans kritik mot kriget och talar om det som "synd inför Gud"!
Inlägg
