Pannkaks-, palt- och kolbullekyrkan

Påskvänner!

I lördags kväll hade vi Pannkakskyrkan här i Iggesund. Det var väldigt roligt. Fast blåsigt från 22-tiden ungefär, då torget rensades från ungdomar. Vi var ändå kvar till 23-tiden och serverade kolbullar till ett gäng som kom med EPA-traktor. Kolbullar? Jo, pannkaksgräddandet övergick alltmer till kolbullegräddande, med tillstånd från miljökontoret.

Många bra samtal blev det - en kille hängde hos oss halva kvällen. Många passerade bara för att få en pannkaka till - men vi kunde prata konfirmation, och om Jesus och hans lärjungar som ofta var fiskare (med en fiskeintresserad). Vi försökte kort sagt vara människofiskare, och när tältet kommer blir vi lite mer "kyrka" också till det yttre. En stol eller fåtölj med "gratis förbön" och en plats för ljuständning ska vi också försöka få till inför nästa gång som blir Alla helgons dag.

Paltkyrka har de visst i Piteå (så lämpligt, kolla gärna bygget av Tallhedskyrkan) och jag funderar på om man skulle köra det utanför Efs Njutånger på fredagar ifall barnkören inte drar igång snart. Vad tror ni? Palt är lätt att varmhålla och kokar inte sönder på slutet (snarare i början). Eller borde det vara kolbullar här i Hälsingland (se ovan)? Kör man insamling till SeBeGe törs man ju ta betalt för palten/kolbullarna utan att verka sniken. Och så kan man samtidigt dela ut info om Efs - och små blå gideonitbiblar m m.

Ett böneämne oavsett. God bless!

EFS i Bollnäs hade eget möte på söndagseftermiddagen

Påskvänner!

Jag firar påsklov i Lule just nu. Men jag måste bara få berätta om söndagseftermiddagens speciella EFS-möte i Bollnäs (mycket EFS på fastlagssöndagen, således). I en lägenhet med fastlagslila gardiner och fastlagsmässigt festfika - dock utan semlor - läste vi Per Harlings berättelse om bakgrunden till Olov Hartmans psalm "För att du inte tog det gudomliga", bad och tackade vår Herre - och tittade på nya riktlinjer för EFS:s missionsarbete. Samt tog in medlemsavgifter och valde folk till distrikts- och årskonferenser. Innan det var dags för gofikat, men jag gick faktiskt före tårtan efter att ha högläst Tore Nilssons originella fastlagsdikt "Här i fastlagens is och snö / går du, Herre, bort för att dö".

Jag fick förtroendet att bli föreningens ombud till årskonferensen i Piteå i början av juni - senast jag var ombud (då för Ume-Ersmarks EFS) var för nio år sedan, då konferensen också ägde rum i denna sommarstad vid Norrbottens riviera. Det ska bli mycket intressant och jag hoppas att jag får möjlighet att ta med mej barnen. Vad tycker ni förresten att man ska motionera om? Att EFS ska ställa upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet 2013? (Det kan väl i varje fall inte vara mer opassande än om Socialdemokraterna gör det?).

Men till årskonferensens sommar, en förebild till evighetens glädje, är det långt. Först har vi vårvinterns fastetid och sedan vårens påsktid. "Till paradis den vägen bär - men en smärtornas väg det är", som seminarierektorn Carl Gotthard Liander i Bollnäs skrev om

VIA DOLOROSA

("Jesus vandrar i vår bygd")

Här i fastlagens sol och snö
går du, Herre, bort för att dö.
Vintrigt väller från isig fors
brus kring dig och ditt kors.

Ännu tiger vårens trast,
ännu blommar ej videts kvast,
men snart slår dock törnet ut,
ej i blom men som vassa spjut.

Buller från smedjor hör väl du.
Spikar smider vårt folk ännu.
Tecknas ett gissel nu i kvällens sken
av en vriden dvärgbjörksgren?

Öppen laddörr som ett gap
ropar om grav och främlingskap.
Ensam går du och oförstådd,
utestängd och fegt förrådd!

Över älven går du isens bro.
Skaren klirrar under din sko.
Jorden är frusen, tom och död-
Brinner din hjärteglöd?

Ja, den tvingar rosor slå ut
under törnekvistarnas spjut.
Genom fastlagens snö och is
banar den väg till paradis.

(Tore Nilsson 1919-98)