Påskvänner!
När jag för några år sedan motionerade till Efs:s årskonferens om att Efs skulle verka för att prästvigningsförbudet mot högkyrkliga skulle upphöra, avfärdade styrelsen motionen med att det minsann fanns högkyrkliga som inte var kv*nn*pr*stm*tst*nd*re och därför utan problem kunde prästvigas redan som läget var.
Jaja. Men man förväntas ju skriva motioner med fart och kläm, inte teologiska utläggningar. Hade jag haft utrymme kunde jag förstås ha gått in på begreppet högkyrklig och definierat det närmare. Men styrelsen kunde förstås också ha varit schysst nog att nämna att långt fler än högkyrkliga är s.k. kv*nn*pr*stm*tst*nd*re, bl.a. Elm-Bv-are (t.ex. nu avgående missionsledaren Erik J Andersson) och laestadianer.
Vi i Efs känner oss förstås föga drabbade av prästvigningsförbudet. Men genom att vi tiger när det gäller högkyrkliga (enligt ursprunglig definition) och ämbetsfrågan, finns det väl snart inga kvar som protesterar när vi själva drabbas p g a äktenskapsfrågan eller annat? Dessutom har kh Åke Nordström i Gustav Vasa - som förespråkar en icke-teistisk kristendom - gjort rätt många gränsdragningar obsoleta. Accepterar Efs utan att mucka präster som inte tror på Gud och/eller tror att Jesus har ruttnat, kan vi väl i fridens dar inte vara med på att utestänga de högkyrkliga från prästvigningens heliga handling?
Det var min poäng i den insändare som togs in i Kyrkans Tidning förra veckan: "När kommer högkyrkliga få prästvigas igen?" (Originalrubriken var: "Prästvig högkyrkliga igen!") Någon däremot - och varför i så fall?
[Att högkyrkliga ofta begått misstaget att erkänna även uppenbara villolärare som "rätta präster", bara för att de var karlar, ger oss inte rätten att begå motsvarande misstag. Och de högkyrkliga har faktiskt inte godtagit uppenbara ateister som bättre alternativ än kvinnor i prästämbetet - inte "en karl till varje pris", alltså].
Katekesfråga nr 35: Vad befaller Gud i tredje budet?
tisdag 24 april 2018
torsdag 19 april 2018
Frälsarens kyrka
Påskvänner!
En bearbetad psalm inför konfirmationshelgerna och nationaldagen:
1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!
2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,
i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens.
3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,
Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam,
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.
4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.
5. Villigt en skara som väckts av Gud
kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!
Text: Johan Alfred Eklund 1909, bearb. A.H. 2015
Musik: Gustaf Aulén 1909
Katekesfråga 34: Varför har vilodagen givits oss?
En bearbetad psalm inför konfirmationshelgerna och nationaldagen:
1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!
2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,
i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens.
3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,
Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam,
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.
4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.
5. Villigt en skara som väckts av Gud
kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!
Text: Johan Alfred Eklund 1909, bearb. A.H. 2015
Musik: Gustaf Aulén 1909
Katekesfråga 34: Varför har vilodagen givits oss?
måndag 16 april 2018
Till Sveriges folk
Påskvänner!
Detta upprop från år 1937(!), formulerat av Nya Väktarens redaktör Axel B Svensson p g a biskoplig passivitet, samlade 1142 prästerliga undertecknare! Skulle ett upprop mot "icke-teismen" (läs: a-teismen) hos kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa få några undertecknare idag?
Till Sveriges folk.
Det har tyvärr hänt, att en präst inom svenska kyrkan haft en ateist att som predikant medverka vid högmässogudstjänst, och samme prästman har i ett tidningsuttalande sagt sig själv hava kastat loss från tron på en personlig Gud.
Det har tyvärr också hänt, att en präst inom svenska kyrkan i ett offentligt tal, som refererats i de allmänna tidningarna, sagt sig icke vilja bekänna sig tro på en treenig Gud och icke kunna tala om blodet, som runnit för oss. Samme prästman sade sig även förkasta flera andra för kyrkans bekännelse konstitutiva läror och antydde, att han bland rikets prästerskap hade många meningsfränder.
Enär sådana utgjutelser och påståenden äro ägnade att icke endast framkalla sorg bland landets kristna utan även skapa en atmosfär av misstänksamhet emot prästerskapet, vilja vi undertecknade klart säga ifrån, att vi ogilla komministerns i Hosjö här ovan nämnda tilltag och uttalande. Vi ogilla också kyrkoherdens i Skepparslöv här ovan nämnda utlåtelser. Samvetstvång älska vi ingalunda, och i åtskilligt hava vi olika uppfattning, men vi äro alla därom ense, att den man, som icke tror på en personlig och treenig Gud, icke heller är skickad att vara präst i svenska kyrkan. För att undgå samvetstvång bör han, om han framhärdar i sin otro, avgå ur sin tjänst och nedlägga sitt prästämbete. Det kan icke vara god moral, att en sådan person fortfarande uppbär lön för prästerlig tjänst.
Vi taga sålunda bestämt avstånd från dessa ämbetsbröder och deras meningsfränder samt hava velat låta envar svensk få besked därom. Gud vare vår kyrka nådig! SvPs 120." [i 1819 års psalmbok, "Ack, bliv hos oss"]
[Undertecknat av 1142 präster, återgivet efter Bengtsson: Axel B Svensson, s 144ff]
August Bruhn (årsbarn med den teologiska - inte politiska - meningsfränden Emanuel Linderholm) kritiserades vid en visitation av biskop Rodhe, men fick behålla sitt ämbete och kunde sitta som kyrkoherde i Skepparslöv till sin död 1941. Axel B Svensson skrev senare:
"Undertecknad är icke längre någon ung människa, men jag har ej någonsin genom något fått min syn på svenska kyrkan så förändrad som genom det bedrövliga elände, som kan betecknas med uttrycket fallet Skepparslöv." Och: "Det vart mig så under en ångesthet, sömnlös natt plötsligt klart, att precis varenda kristen i hela Sveriges land var pliktig att medverka till kyrkans räddning undan ulvarnas klor." (Bengtsson, s. 148f).
Katekesfråga 33: Vilken är vilodagen?
Detta upprop från år 1937(!), formulerat av Nya Väktarens redaktör Axel B Svensson p g a biskoplig passivitet, samlade 1142 prästerliga undertecknare! Skulle ett upprop mot "icke-teismen" (läs: a-teismen) hos kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa få några undertecknare idag?
Till Sveriges folk.
Det har tyvärr hänt, att en präst inom svenska kyrkan haft en ateist att som predikant medverka vid högmässogudstjänst, och samme prästman har i ett tidningsuttalande sagt sig själv hava kastat loss från tron på en personlig Gud.
Det har tyvärr också hänt, att en präst inom svenska kyrkan i ett offentligt tal, som refererats i de allmänna tidningarna, sagt sig icke vilja bekänna sig tro på en treenig Gud och icke kunna tala om blodet, som runnit för oss. Samme prästman sade sig även förkasta flera andra för kyrkans bekännelse konstitutiva läror och antydde, att han bland rikets prästerskap hade många meningsfränder.
Enär sådana utgjutelser och påståenden äro ägnade att icke endast framkalla sorg bland landets kristna utan även skapa en atmosfär av misstänksamhet emot prästerskapet, vilja vi undertecknade klart säga ifrån, att vi ogilla komministerns i Hosjö här ovan nämnda tilltag och uttalande. Vi ogilla också kyrkoherdens i Skepparslöv här ovan nämnda utlåtelser. Samvetstvång älska vi ingalunda, och i åtskilligt hava vi olika uppfattning, men vi äro alla därom ense, att den man, som icke tror på en personlig och treenig Gud, icke heller är skickad att vara präst i svenska kyrkan. För att undgå samvetstvång bör han, om han framhärdar i sin otro, avgå ur sin tjänst och nedlägga sitt prästämbete. Det kan icke vara god moral, att en sådan person fortfarande uppbär lön för prästerlig tjänst.
Vi taga sålunda bestämt avstånd från dessa ämbetsbröder och deras meningsfränder samt hava velat låta envar svensk få besked därom. Gud vare vår kyrka nådig! SvPs 120." [i 1819 års psalmbok, "Ack, bliv hos oss"]
[Undertecknat av 1142 präster, återgivet efter Bengtsson: Axel B Svensson, s 144ff]
August Bruhn (årsbarn med den teologiska - inte politiska - meningsfränden Emanuel Linderholm) kritiserades vid en visitation av biskop Rodhe, men fick behålla sitt ämbete och kunde sitta som kyrkoherde i Skepparslöv till sin död 1941. Axel B Svensson skrev senare:
"Undertecknad är icke längre någon ung människa, men jag har ej någonsin genom något fått min syn på svenska kyrkan så förändrad som genom det bedrövliga elände, som kan betecknas med uttrycket fallet Skepparslöv." Och: "Det vart mig så under en ångesthet, sömnlös natt plötsligt klart, att precis varenda kristen i hela Sveriges land var pliktig att medverka till kyrkans räddning undan ulvarnas klor." (Bengtsson, s. 148f).
Katekesfråga 33: Vilken är vilodagen?
lördag 14 april 2018
En alldeles underbar påskpsalm
Påskvänner!
I min amerikanske vän Howards sångbok fanns följande påskpsalm - en av de psalmer som överskridit de s k "rasbarriärerna" och blivit allmän egendom "over there", även om den fortfarande sjungs mest och ivrigast i de s k "svarta" kyrkorna (se nedan). Det finns ju fortfarande en segregation att beklaga och övervinna, och samtidigt en glädje i att redan nu få vara ett i Jesus och använda varandras sånger.
De mest extatiska uttrycken nedan kanske känns främmande för en stillsam "rosenian", men samtidigt är väl den ohämmade glädjen och hänryckningen som mest passande till påsk och till pingst? Som laestadianen sa apropå liikutuksia, de "rörelser" som inte är helt väsensskilda från de ovan nämnda: När människor kan jubla och ropa för att en boll går in mellan två stolpar, kan väl vi få göra det för att vi har fått våra synders förlåtelse?
Uppstått har Jesus - hurra, hurra! Halleluja!
Alt. utförande:
Alt. utförande (själva sången börjar 2 minuter in i klippet):
Alt. utförande i en mindre lokal:
1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
2. Han sonat varje brott mot lagens bud
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
3. Vi varje dag ska dö från synd och värld
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
4. Vi går till staden Gud har pekat ut
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
5. En dag får vi stå upp som Frälsaren
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
Text och musik: Charles Price Jones 1901 (36 år), övers. A.H. 2009
C P Jones:
Katekesfråga 32: Vad befaller Gud i andra budet?
I min amerikanske vän Howards sångbok fanns följande påskpsalm - en av de psalmer som överskridit de s k "rasbarriärerna" och blivit allmän egendom "over there", även om den fortfarande sjungs mest och ivrigast i de s k "svarta" kyrkorna (se nedan). Det finns ju fortfarande en segregation att beklaga och övervinna, och samtidigt en glädje i att redan nu få vara ett i Jesus och använda varandras sånger.
De mest extatiska uttrycken nedan kanske känns främmande för en stillsam "rosenian", men samtidigt är väl den ohämmade glädjen och hänryckningen som mest passande till påsk och till pingst? Som laestadianen sa apropå liikutuksia, de "rörelser" som inte är helt väsensskilda från de ovan nämnda: När människor kan jubla och ropa för att en boll går in mellan två stolpar, kan väl vi få göra det för att vi har fått våra synders förlåtelse?
Uppstått har Jesus - hurra, hurra! Halleluja!
Alt. utförande:
Alt. utförande (själva sången börjar 2 minuter in i klippet):
Alt. utförande i en mindre lokal:
1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
2. Han sonat varje brott mot lagens bud
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
3. Vi varje dag ska dö från synd och värld
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
4. Vi går till staden Gud har pekat ut
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
5. En dag får vi stå upp som Frälsaren
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...
Text och musik: Charles Price Jones 1901 (36 år), övers. A.H. 2009
C P Jones:
Katekesfråga 32: Vad befaller Gud i andra budet?
fredag 13 april 2018
Viktigt om väckelsevinden
Påskvänner!
Jag tror att Joakim Lundqvist har en biblisk poäng här. Menar vi allvar med bönen "Herre, sänd en väckelse och börja med mig" (som ju lätt blir en from klyscha) bör vi så klart "bereda väg för Herren" på alla de sätt han anbefaller i sitt ord. (Jfr Elias´ altarbygge). Sedan är det ändå Anden som verkar suveränt och i sin tid. "Utan mig kan ni inget göra."
Fråga 31: Vad vill Gud lära oss med den hotelse han förenat med andra budet?
Jag tror att Joakim Lundqvist har en biblisk poäng här. Menar vi allvar med bönen "Herre, sänd en väckelse och börja med mig" (som ju lätt blir en from klyscha) bör vi så klart "bereda väg för Herren" på alla de sätt han anbefaller i sitt ord. (Jfr Elias´ altarbygge). Sedan är det ändå Anden som verkar suveränt och i sin tid. "Utan mig kan ni inget göra."
Fråga 31: Vad vill Gud lära oss med den hotelse han förenat med andra budet?
tisdag 10 april 2018
En akut aktuell diskussion
Påskvänner!
Nog är det här hyperaktuellt och viktigt för hela Svenska kyrkan, även för Efs-are? Det har inte gått att diskutera på Facebook-forumet om Efs:s profil och framtid [fast nu kanske det lossnat lite? anm. 11/4]; det anses väl bryta mot god ton att reagera häftigt mot präster som är uttalade icke-teister och mot präster som även så här i påsktider tror att Jesus har ruttnat. Men om inte vargen kommer nu, när kommer då vargen? Ska Svenska kyrkans predikstolar upplåtas för slikt medan vi - även från Efs - försvarar präst- och biskopsvigningsförbudet för högkyrkliga trossyskon (a la Bo Brander, han med "Ett år med Jesus", ni vet, eller a la Dag Sandahl, han med "Jesus, motspänstig medmänniska")? Är vi inte ganska "kokta grodor" om vi inte skriker högt nu? Vilket absolut inte är samma sak som att blåsa till strid mot stundtals tvivlande kristna i allmänhet - dit jag själv hör! - eller mot undrande sökare och "vanliga" ateister.
Det är själva bedrägeriet, försöket att skapa en "icke-teistisk" kristendom utan Gud och utan en verkligt uppstånden Jesus, som jag med all tänkbar skärpa och tonhöjd vänder mej emot. Och ett Efs, som på 80-talet kunde ge ut böcker som "Varför är trosförkunnelsen farlig?" måste väl i hela fridens dar kunna tala offentligt klarspråk om det här också. Vad jag vet förnekade aldrig Hagin och Ekman att Gud existerar och kan göra under, eller att Jesus "uppstått med sin kropp" (i vilket avseende han dog andligen, JDS-läran, var väl diskussionsämnet, inte den reella, totala uppståndelsen). Vi behöver naturligtvis inte ta uttryckligt avstånd från alla religioner och varianter av ateismen, men när den senare gör anspråk på Svenska kyrkans predikstolar under sken av kristendom borde vi väl ändå gå i taket?
Fast egentligen vet jag ju inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Det ligger ju samtidigt något obeskrivligt tragiskt och obeskrivligt löjligt i varje försök att lansera en "kristendom utan Gud". Jag vill återigen påminna om Ingemar Hedenius´ profetia. (Ni vet: "Det finns ingen Gud, och Hedenius är hans profet").
En liten rekapitulation:
Västerås stift - den rebelliske tonåringen (KT 9/2017)
Nätverket Kristen bortom Gud och kyrkoherde Åke Nordström ifrågasätter det övernaturliga och Guds existens som "en från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt." (KT 15/3 2018)
John Sjögren reagerar stenhårt på "avmytologiseringsprogrammet". (SvD)
Kyrkvaktmästaren Anders Stenström reagerar. (KT 29/3 2018)
Maria Schottenius undrar.
Ärkebiskop Antje Jackelén svarar.
Maria Schottenius undrar vidare.
Biskop de facto Stefan Gustavsson (EFS) analyserar:
Tro på stadig grund.
Tro byggd på evidens.
Han utvecklar det på sin Facebook-sida.
Katekesfråga 30: Hur används Guds namn till lögn och bedrägeri även på annat sätt?
Nog är det här hyperaktuellt och viktigt för hela Svenska kyrkan, även för Efs-are? Det har inte gått att diskutera på Facebook-forumet om Efs:s profil och framtid [fast nu kanske det lossnat lite? anm. 11/4]; det anses väl bryta mot god ton att reagera häftigt mot präster som är uttalade icke-teister och mot präster som även så här i påsktider tror att Jesus har ruttnat. Men om inte vargen kommer nu, när kommer då vargen? Ska Svenska kyrkans predikstolar upplåtas för slikt medan vi - även från Efs - försvarar präst- och biskopsvigningsförbudet för högkyrkliga trossyskon (a la Bo Brander, han med "Ett år med Jesus", ni vet, eller a la Dag Sandahl, han med "Jesus, motspänstig medmänniska")? Är vi inte ganska "kokta grodor" om vi inte skriker högt nu? Vilket absolut inte är samma sak som att blåsa till strid mot stundtals tvivlande kristna i allmänhet - dit jag själv hör! - eller mot undrande sökare och "vanliga" ateister.
Det är själva bedrägeriet, försöket att skapa en "icke-teistisk" kristendom utan Gud och utan en verkligt uppstånden Jesus, som jag med all tänkbar skärpa och tonhöjd vänder mej emot. Och ett Efs, som på 80-talet kunde ge ut böcker som "Varför är trosförkunnelsen farlig?" måste väl i hela fridens dar kunna tala offentligt klarspråk om det här också. Vad jag vet förnekade aldrig Hagin och Ekman att Gud existerar och kan göra under, eller att Jesus "uppstått med sin kropp" (i vilket avseende han dog andligen, JDS-läran, var väl diskussionsämnet, inte den reella, totala uppståndelsen). Vi behöver naturligtvis inte ta uttryckligt avstånd från alla religioner och varianter av ateismen, men när den senare gör anspråk på Svenska kyrkans predikstolar under sken av kristendom borde vi väl ändå gå i taket?
Fast egentligen vet jag ju inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Det ligger ju samtidigt något obeskrivligt tragiskt och obeskrivligt löjligt i varje försök att lansera en "kristendom utan Gud". Jag vill återigen påminna om Ingemar Hedenius´ profetia. (Ni vet: "Det finns ingen Gud, och Hedenius är hans profet").
En liten rekapitulation:
Västerås stift - den rebelliske tonåringen (KT 9/2017)
Nätverket Kristen bortom Gud och kyrkoherde Åke Nordström ifrågasätter det övernaturliga och Guds existens som "en från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt." (KT 15/3 2018)
John Sjögren reagerar stenhårt på "avmytologiseringsprogrammet". (SvD)
Kyrkvaktmästaren Anders Stenström reagerar. (KT 29/3 2018)
Maria Schottenius undrar.
Ärkebiskop Antje Jackelén svarar.
Maria Schottenius undrar vidare.
Biskop de facto Stefan Gustavsson (EFS) analyserar:
Tro på stadig grund.
Tro byggd på evidens.
Han utvecklar det på sin Facebook-sida.
Katekesfråga 30: Hur används Guds namn till lögn och bedrägeri även på annat sätt?
Kristus är uppstånden - ja, han är sannerligen uppstånden!
Påskvänner!
Ni kan väl lite engelska så att ni kan lyssna på dr Peter Kreefts något intellektuella men viktiga påskbetraktelse:
Katekesfråga 26: Vilka är syndiga eder?
Katekesfråga 27: Vad är att begå mened?
Katekesfråga 28: När kan en kristen svärja vid Guds namn?
Katekesfråga 29: Vad är det att använda Guds namn till vidskepelse?
Ni kan väl lite engelska så att ni kan lyssna på dr Peter Kreefts något intellektuella men viktiga påskbetraktelse:
Katekesfråga 26: Vilka är syndiga eder?
Katekesfråga 27: Vad är att begå mened?
Katekesfråga 28: När kan en kristen svärja vid Guds namn?
Katekesfråga 29: Vad är det att använda Guds namn till vidskepelse?
torsdag 5 april 2018
Frälst
Påskvänner!
Kristenheten i Sverige som en smältande glaciär (ja, kanske, en ännu snabbare smältande glaciär är de politiska partierna...) - lyssna på programmet "Frälst" med Sanna Lundell och Sebbe Stakset från Påskaftonen!
Katekesfråga 25: Vad är det att svära vid Guds namn?
Kristenheten i Sverige som en smältande glaciär (ja, kanske, en ännu snabbare smältande glaciär är de politiska partierna...) - lyssna på programmet "Frälst" med Sanna Lundell och Sebbe Stakset från Påskaftonen!
Katekesfråga 25: Vad är det att svära vid Guds namn?
En sann påskvän
Påskvänner!
Så här skriver Josefine Arenius i påsktider.
Tänkvärt. Jag tror inte alls att hon är ute och cyklar (annat än i bokstavlig mening, möjligen ;o).
Katekesfråga 24: När används Guds namn till onda önskningar?
Så här skriver Josefine Arenius i påsktider.
Tänkvärt. Jag tror inte alls att hon är ute och cyklar (annat än i bokstavlig mening, möjligen ;o).
Katekesfråga 24: När används Guds namn till onda önskningar?
onsdag 4 april 2018
Glad Fjärdedag Påsk!
Påskvänner!
Idag Fjärdedag Påsk trotsar vi Gustav III (han är ju död!) och stora helgdöden 1772 och läser med våra förfäder och förmödrar Apostlagärningarna 3:12-20 (men läs gärna kapitlet ut så Petrus får predika färdigt!). Samt ur Johannesevangeliet 21:1-14 om hur Jesus uppenbarar sej för lärjungarna vid Tiberias sjö (och "bjuder tillbaka" på bröd och fisk, samma måltid som han själv blev bjuden på i gårdagens läsning ur Lukas).
Föreslagna psalmer i 1697 års psalmvalslista för Fjärdedag Påsk är
I dödens bojor Kristus låg,
Nu kommen är vår påskafröjd,
Jesus är min vän den bäste och
Så ljuvligt och så gott det är.
Bön från 1697 (lätt bearbetad): O Herre Jesus Kristus, du som efter din uppståndelse ifrån de döda uppenbarades för dina lärjungar vid Tiberias sjö i det stora fiskafänget! Vi ber dej att du ville välsigna också vårt arbete som vi uträttar efter din vilja. Och att du ville ge oss din helige Ande, så att han upplyser och regerar oss till att alltid lyda din befallning och så att vi såsom dina lärjungar lär känna dej av dina underverk och välgärningar och därför är dej tacksamma och inte låter någon fara hålla oss ifrån dej. Du som lever och regerar med din Fader och den helige Ande, sann Gud och sann människa, välsignad i evighet. Amen!
Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 4 april (min dopdag) inte illa alls!
Idag Fjärdedag Påsk trotsar vi Gustav III (han är ju död!) och stora helgdöden 1772 och läser med våra förfäder och förmödrar Apostlagärningarna 3:12-20 (men läs gärna kapitlet ut så Petrus får predika färdigt!). Samt ur Johannesevangeliet 21:1-14 om hur Jesus uppenbarar sej för lärjungarna vid Tiberias sjö (och "bjuder tillbaka" på bröd och fisk, samma måltid som han själv blev bjuden på i gårdagens läsning ur Lukas).
Föreslagna psalmer i 1697 års psalmvalslista för Fjärdedag Påsk är
I dödens bojor Kristus låg,
Nu kommen är vår påskafröjd,
Jesus är min vän den bäste och
Så ljuvligt och så gott det är.
Bön från 1697 (lätt bearbetad): O Herre Jesus Kristus, du som efter din uppståndelse ifrån de döda uppenbarades för dina lärjungar vid Tiberias sjö i det stora fiskafänget! Vi ber dej att du ville välsigna också vårt arbete som vi uträttar efter din vilja. Och att du ville ge oss din helige Ande, så att han upplyser och regerar oss till att alltid lyda din befallning och så att vi såsom dina lärjungar lär känna dej av dina underverk och välgärningar och därför är dej tacksamma och inte låter någon fara hålla oss ifrån dej. Du som lever och regerar med din Fader och den helige Ande, sann Gud och sann människa, välsignad i evighet. Amen!
Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 4 april (min dopdag) inte illa alls!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
