Inlägg
Kallelsen
2 timmar sedan
lördag 28 februari 2015
onsdag 25 februari 2015
Intressant från kyrkomötet
Påskvänner!
Dokumentet med kyrkomötesprotokollen från i höstas är verkligen intressant läsning! Särskilt rekommenderas Evelina Johanssons inlägg; där har vår kyrka och nomnineringsgruppen Frimodig kyrka en riktig skarping. (Tror faktiskt att jag har träffat henne i Bjästa för så där en 5 år sedan).
Även Fredrik Sidenvall hör till de såväl flitiga som läsvärda kyrkomötesledamöterna, liksom - i ärlighetens namn - Julia Kronlid. (Men rösta för allt i världen inte SD för det vare sej 2017 eller 2018; de vill ju till allt annat återinföra statskyrkan!).
Några framträdande EFS-are har jag inte lyckats hitta i protokollen - men Torbjörn Arvidsson, kristdemokrat från Umeå, gjorde i alla fall ett inlägg. [Tillägg 28/2: Jag tycker som vanligt att det är jättekonstigt att EFS och andra stora inomkyrkliga rörelser inte ställer upp som nomineringsgrupper vare sej på riksplanet eller lokalt - men vad ska man göra när ingen verkar intresserad?]
En reflexion: Kan vi verkligen fira Luther-jubileet 2017 med ett kyrkoval där politiska partier och deras avläggare deltar???????????????). Reclaim the church! Reformation 2017!
Dokumentet med kyrkomötesprotokollen från i höstas är verkligen intressant läsning! Särskilt rekommenderas Evelina Johanssons inlägg; där har vår kyrka och nomnineringsgruppen Frimodig kyrka en riktig skarping. (Tror faktiskt att jag har träffat henne i Bjästa för så där en 5 år sedan).
Även Fredrik Sidenvall hör till de såväl flitiga som läsvärda kyrkomötesledamöterna, liksom - i ärlighetens namn - Julia Kronlid. (Men rösta för allt i världen inte SD för det vare sej 2017 eller 2018; de vill ju till allt annat återinföra statskyrkan!).
Några framträdande EFS-are har jag inte lyckats hitta i protokollen - men Torbjörn Arvidsson, kristdemokrat från Umeå, gjorde i alla fall ett inlägg. [Tillägg 28/2: Jag tycker som vanligt att det är jättekonstigt att EFS och andra stora inomkyrkliga rörelser inte ställer upp som nomineringsgrupper vare sej på riksplanet eller lokalt - men vad ska man göra när ingen verkar intresserad?]
En reflexion: Kan vi verkligen fira Luther-jubileet 2017 med ett kyrkoval där politiska partier och deras avläggare deltar???????????????). Reclaim the church! Reformation 2017!
tisdag 17 februari 2015
Fettisdag och en liten bok om stor glädje
Påskvänner!
Så här inför fastan vill jag, som vanligt höll jag på att skriva, påminna om Matthew C Harrisons härliga "Liten bok om stor glädje" som man fortfarande kan köpa till det facila pricet 59 kr + porto på Din Bok i Göteborg. Ta chansen - bokens innehåll räcker ända fram till pingst, men jag vet inte om den finns kvar i lager så länge! Avslutningsdelen "De 90 glädjerika dagarna" (Askonsdag-Pingst) är det bästa med hela boken tycker jag och borde ges ut i separattryck.
Glöm nu förresten inte att äta semlor med riktigt, riktigt gott samvete! Och besök gärna en askonsdagsmässa i morgon kväll och ta till dej det personliga tilltalet: Du är stoft och ska åter bli stoft. Vänd om och tro evangelium! Ett litet askkors i pannan är inte heller fel - tvätta inte bort det för fort så kan du få goda tillfällen till samtal om Jesus resten av kvällen!
Vi har nu i himlen en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
en sådan ju passar för mej.
Själv frestad i allting just likasom vi,
dock utan all synd i sin själ,
han kan oss i frestelsestunden stå bi
och fostra och hjälpa så väl.
Så har vi förvisso en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
kan han då ej passa för dej?
Så här inför fastan vill jag, som vanligt höll jag på att skriva, påminna om Matthew C Harrisons härliga "Liten bok om stor glädje" som man fortfarande kan köpa till det facila pricet 59 kr + porto på Din Bok i Göteborg. Ta chansen - bokens innehåll räcker ända fram till pingst, men jag vet inte om den finns kvar i lager så länge! Avslutningsdelen "De 90 glädjerika dagarna" (Askonsdag-Pingst) är det bästa med hela boken tycker jag och borde ges ut i separattryck.
Glöm nu förresten inte att äta semlor med riktigt, riktigt gott samvete! Och besök gärna en askonsdagsmässa i morgon kväll och ta till dej det personliga tilltalet: Du är stoft och ska åter bli stoft. Vänd om och tro evangelium! Ett litet askkors i pannan är inte heller fel - tvätta inte bort det för fort så kan du få goda tillfällen till samtal om Jesus resten av kvällen!
Vi har nu i himlen en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
en sådan ju passar för mej.
Själv frestad i allting just likasom vi,
dock utan all synd i sin själ,
han kan oss i frestelsestunden stå bi
och fostra och hjälpa så väl.
Så har vi förvisso en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
kan han då ej passa för dej?
onsdag 11 februari 2015
Är vi också fiender till hela mänskligheten?
Påskvänner!
Det var verkligen en fin dag om mission i lördags. Mer sånt! Tack till Kersti och tack först och sist till Gud!
Men vad våra s.k. biskopar sysslar med kan man verkligen undra. Stiftschefen i Skara, Åke Bonnier, tycks på sin blogg se aktiv mission och uppmaningar till omvändelse som något slags extremism och religiös fanatism eller i varje fall som ett angrepp på religions- och yttrandefrihet. Det är väl tvärtom så att just religions- och yttrandefrihet måste ju få yttra(!) sej just i att såväl kristna som muslimer (och ateister m.fl.) frimodigt och offentligt får försöka övertyga varandra och måste respektera de andras rätt att göra detsamma?
Johan Dahlman, domprost och nu ledande biskopskandidat i Strängnäs, förkunnade under ärkebiskopshearingen att alla hur som helst blir frälsta till slut, alltså vare sej vi bedriver evangelisation och mission eller ej, och ingen annan kandidat anmälde tydligt avvikande åsikt på samma fråga (vår stiftschef Ragnar verkade dock tveksam vad gäller Hitler).
Visserligen hindrar Bonnier och Dahlman inte direkt folk från att bli verkliga missionärer. Men man kan ju inte precis säga att de uppmuntrar till mission heller. Och när Paulus i 1 Tess. 2:14-16 for ut mot sitt eget folk (med anledning av att även grekerna förföljdes av sina egna, se v. 14), ska vi inte tro att han skulle ha varit nådigare mot oss svenskar. Om vi med ord eller gärning försöker motarbeta någon som vill "predika för hedningarna och hjälpa dem att bli räddade" blir också vi "fiender till hela mänskligheten" och kommer "till slut att nås av Guds vrede." Så allvarligt är det. Enligt den kristustroende juden Paulus i alla fall. (Själv tycker jag det låter läskigt, men antisemitiskt är det naturligtvis inte menat att vara - vi nordbor är fullständigt fria att ta åt oss vi också).
Missionären Ida Granqvist skrev när hon och förra seklet var ungt:
Vi måste få allt flera med
till sabbatsron därhemma,
till andra strandens härlighet,
till Sions nya stad,
vars murar heter salighet,
vars portar heter lovsång
och evig glädje pelarna
som skymtar rad vid rad.
Vi måste få allt flera med,
för svag blir eljest sången,
för fattigt jublet som en gång
till sist skall stiga där
kring honom som har övervunnit
lidandet och döden,
som lov och ära, pris och tack
allena värdig är.
Det var verkligen en fin dag om mission i lördags. Mer sånt! Tack till Kersti och tack först och sist till Gud!
Men vad våra s.k. biskopar sysslar med kan man verkligen undra. Stiftschefen i Skara, Åke Bonnier, tycks på sin blogg se aktiv mission och uppmaningar till omvändelse som något slags extremism och religiös fanatism eller i varje fall som ett angrepp på religions- och yttrandefrihet. Det är väl tvärtom så att just religions- och yttrandefrihet måste ju få yttra(!) sej just i att såväl kristna som muslimer (och ateister m.fl.) frimodigt och offentligt får försöka övertyga varandra och måste respektera de andras rätt att göra detsamma?
Johan Dahlman, domprost och nu ledande biskopskandidat i Strängnäs, förkunnade under ärkebiskopshearingen att alla hur som helst blir frälsta till slut, alltså vare sej vi bedriver evangelisation och mission eller ej, och ingen annan kandidat anmälde tydligt avvikande åsikt på samma fråga (vår stiftschef Ragnar verkade dock tveksam vad gäller Hitler).
Visserligen hindrar Bonnier och Dahlman inte direkt folk från att bli verkliga missionärer. Men man kan ju inte precis säga att de uppmuntrar till mission heller. Och när Paulus i 1 Tess. 2:14-16 for ut mot sitt eget folk (med anledning av att även grekerna förföljdes av sina egna, se v. 14), ska vi inte tro att han skulle ha varit nådigare mot oss svenskar. Om vi med ord eller gärning försöker motarbeta någon som vill "predika för hedningarna och hjälpa dem att bli räddade" blir också vi "fiender till hela mänskligheten" och kommer "till slut att nås av Guds vrede." Så allvarligt är det. Enligt den kristustroende juden Paulus i alla fall. (Själv tycker jag det låter läskigt, men antisemitiskt är det naturligtvis inte menat att vara - vi nordbor är fullständigt fria att ta åt oss vi också).
Missionären Ida Granqvist skrev när hon och förra seklet var ungt:
Vi måste få allt flera med
till sabbatsron därhemma,
till andra strandens härlighet,
till Sions nya stad,
vars murar heter salighet,
vars portar heter lovsång
och evig glädje pelarna
som skymtar rad vid rad.
Vi måste få allt flera med,
för svag blir eljest sången,
för fattigt jublet som en gång
till sist skall stiga där
kring honom som har övervunnit
lidandet och döden,
som lov och ära, pris och tack
allena värdig är.
måndag 2 februari 2015
Psalm på Kyndelsmässodagen (Fyrtiondedag Jul)
Påsk- och julvänner!
Så här på den allra, allra sista juldagen (om man inte räknar följande söndag, förstås!) passar det väl bra med den här kyndelsmässopsalmen till en bild från Födelsekyrkan i Betlehem:
Så här på den allra, allra sista juldagen (om man inte räknar följande söndag, förstås!) passar det väl bra med den här kyndelsmässopsalmen till en bild från Födelsekyrkan i Betlehem:
söndag 1 februari 2015
Kersti Karlsson till Njutånger!
Påskvänner!
På lördag 7/1 blir det missionsdag i Njutångers EFS. Välkomna! Det är Kersti Karlsson från Kåge som kommer.
Dagen börjar med servering kl 14.30, därefter blir det missionsföredrag kl 15 (tema: "Platsen där Jesus bor") och sedan middag kl 17 (har lovat stå för halva potatisgratängen).
Kl 18 blir det kvällsgudstjänst i missionens och kyndelsmässohelgens tecken (tema "Ljuset bär oss").
(fotot på Kersti "knyckt" från efsvasterbotten.se)
Alla är hjärtligt välkomna till hela eller delar av arrangemanget! Be att det blir till välsignelse och uppbyggelse för många. Som prosten Ringius i Solberga brukade säga: "Missionen är något som ska gå framåt om än allt annat går bakåt." (Den s.k. biskopen Bonnier verkar tycka tvärtom, men han har fel och borde avgå).
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg,
genom djungler och savanner
Afrika bär skaror fram,
Jesu kärlek dem har vunnit,
dragit dem till korsets stam.
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
se, från Indien och Kina
går av människor en flod
till hans kärleks hav, det djupa,
till försoning i hans blod.
Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg:
Mellanösterns morgonländer
liksom kvällens Västerland
ser på nytt hur folk sej lämnar
i hans kärleksfulla hand.
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
folk från midnattsljusa vidder
och från fjärran, isig pol
byter hjärtats långa vinter
mot hans kärleks sommarsol.
Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg
för att alla en gång mötas
där i ljuset vid Guds tron
- vilket jubel, vilket möte,
vilken salig lovsångs ton!
På lördag 7/1 blir det missionsdag i Njutångers EFS. Välkomna! Det är Kersti Karlsson från Kåge som kommer.
Dagen börjar med servering kl 14.30, därefter blir det missionsföredrag kl 15 (tema: "Platsen där Jesus bor") och sedan middag kl 17 (har lovat stå för halva potatisgratängen).
Kl 18 blir det kvällsgudstjänst i missionens och kyndelsmässohelgens tecken (tema "Ljuset bär oss").
(fotot på Kersti "knyckt" från efsvasterbotten.se)
Alla är hjärtligt välkomna till hela eller delar av arrangemanget! Be att det blir till välsignelse och uppbyggelse för många. Som prosten Ringius i Solberga brukade säga: "Missionen är något som ska gå framåt om än allt annat går bakåt." (Den s.k. biskopen Bonnier verkar tycka tvärtom, men han har fel och borde avgå).
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg,
genom djungler och savanner
Afrika bär skaror fram,
Jesu kärlek dem har vunnit,
dragit dem till korsets stam.
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
se, från Indien och Kina
går av människor en flod
till hans kärleks hav, det djupa,
till försoning i hans blod.
Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg:
Mellanösterns morgonländer
liksom kvällens Västerland
ser på nytt hur folk sej lämnar
i hans kärleksfulla hand.
Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
folk från midnattsljusa vidder
och från fjärran, isig pol
byter hjärtats långa vinter
mot hans kärleks sommarsol.
Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg
för att alla en gång mötas
där i ljuset vid Guds tron
- vilket jubel, vilket möte,
vilken salig lovsångs ton!
lördag 24 januari 2015
Om Luther vid helgsmålsbönen
Påskvänner!
Med anledning av episteltexten om rättfärdighet genom tro (Rom. 1:16-17) tog Camilla Lif ikväll tillfället att vid helgmålsbönen berätta om Martin Luther. Utan att helt kunna bejaka framställningen blev jag ändå positivt överraskad av den - i år försvinner som alltför ofta Sexagesima eller Reformationsdagen (på den tiden vi hade böndagar förades Reformationsdagen varje år!) och det är nog fler av dagens ungdomar som känner till Martin Luther King än som känner till Martin Luther. Det är hög tid att börja förbereda reformationsjubiléet 2017 på både det ena och det andra sättet.
Men också denna helg handlar ju framför allt om Jesus. Läs gärna Luthers predikan på Tredje söndagen efter trettondedagen, då evangelietexten tidigare handlade både om den spetälske mannen och den romerske officeren, Matteus 8 ända från början s.a.s. En skön undervisning även om bönen!
Vi sjunger med söderhamnsprosten Robert Kihlberg:
Gamla och unga
på sitt språk får sjunga,
höra, läsa nådens ord.
Då blir det visat,
så blir beprisat,
hur syndarn blir rättfärdiggjord.
Skriften får tala,
visa vägen smala,
Gud är där och ger oss tro.
Banden han krossar,
anden förlossar
och skänker frid och samvetsro.
Nu vill vi lova
Herren för hans gåva:
öppen bibel, öppen famn!
Kalla blir varma,
alla vi arma
får mötas där i Jesu namn!
Med anledning av episteltexten om rättfärdighet genom tro (Rom. 1:16-17) tog Camilla Lif ikväll tillfället att vid helgmålsbönen berätta om Martin Luther. Utan att helt kunna bejaka framställningen blev jag ändå positivt överraskad av den - i år försvinner som alltför ofta Sexagesima eller Reformationsdagen (på den tiden vi hade böndagar förades Reformationsdagen varje år!) och det är nog fler av dagens ungdomar som känner till Martin Luther King än som känner till Martin Luther. Det är hög tid att börja förbereda reformationsjubiléet 2017 på både det ena och det andra sättet.
Men också denna helg handlar ju framför allt om Jesus. Läs gärna Luthers predikan på Tredje söndagen efter trettondedagen, då evangelietexten tidigare handlade både om den spetälske mannen och den romerske officeren, Matteus 8 ända från början s.a.s. En skön undervisning även om bönen!
Vi sjunger med söderhamnsprosten Robert Kihlberg:
Gamla och unga
på sitt språk får sjunga,
höra, läsa nådens ord.
Då blir det visat,
så blir beprisat,
hur syndarn blir rättfärdiggjord.
Skriften får tala,
visa vägen smala,
Gud är där och ger oss tro.
Banden han krossar,
anden förlossar
och skänker frid och samvetsro.
Nu vill vi lova
Herren för hans gåva:
öppen bibel, öppen famn!
Kalla blir varma,
alla vi arma
får mötas där i Jesu namn!
Varningstext på nattvarden
Påskvänner!
Jag har ju sedan många år sysslat en del med psalmer på lediga stunder. Nu har jag fördjupat mej en del i våra härliga, klassiska nattvardspsalmer, se bl.a. En röst, en ljuvlig röst jag hör, Jesus Kristus är vår hälsa och Vår Herres Jesu Kristi död. Det är på många sätt upplyftande. Liksom också flera av de nyare nattvardspsalmerna gör mej glad, t.ex. Vi till ditt altarbord bär fram och Vilket stort mysterium!
Men har jag har i vår psalmbok upptäckt ett mönster som gjort mej betänksam. Varje tydligt uttalad varning för ett ovärdigt nattvardsdeltagande ströks 1986, helt i linje med den urskillningslösa nattvardspraxis som börjat tillämpas, både vad gäller fullvuxna och konfirmander (som nu inte längre skulle förberedas för sin - eventuella - första nattvardsgång utan i huvudsak bekräftas av Gud och de vuxna).
Exempel på strukna verser:
1) Ur Luther-psalmen Jesus Kristus är vår hälsa:
Dock skall man sig själv betrakta
och uppå sitt hjärta akta,
ty den hit i otro går,
för livet han här döden får. (SvPs1937 nr 188)
Eller i mitt förslag till bearbetning:
Men man skall sej ärligt pröva,
ej sitt samvete bedöva.
Den som hit i otro går
ej liv, men dom vid bordet får.
2) Ur Spegel-psalmen Vår Herres Jesu Kristi död:
Men den ovärdig går härtill,
ej tror, ej sig omvända vill,
han finner ingen frälsning här,
sin dom han i sitt hjärta bär.
Eller i min bearbetning:
Men den som hit i otro kom,
som inte alls vill vända om,
den finner ingen frälsning här
men domen i sitt hjärta bär.
Vad är nu detta för censur? Psalmerna är ju till 90% fyllda av nattvardsglädje, av det mest underbara evangelium, så det handlar inte om att man ville (åter-)införa tacksägelse- eller eukaristimomentet. Och om de korta varningstexterna hade varit gripna ur luften eller typiska bara för något slags luthersk 1600-talsortodoxi, hade det väl varit en sak. Men när de nu faktiskt har ett tydligt bibelstöd kan man väl inte bara censurera bort dem (ungefär som de otaliga varningarna för helvetet i Nya testamentet, inte minst hos Jesus, som Svenska kyrkan idag inte låtsas om)? Läs vad S:t Paulus skriver i 1 Kor. 11:27-32, ord som i klarhetens och saklighetens intresse kanske borde börja läsas vid varje svensk högmässa (varningstextert finns ju numera t.o.m. på Läkerol-askarna).
Nattvarden kallas ju "odödlighetens läkemedel". Men felaktig medicinering kan orsaka sjukdom och död. Om vi får tro Nya testamentet - och det borde väl åtminstone kristna göra? Eller? (Plötsligt minns jag arme konfaledare den gamla anklagelsen om att våra konfirmander vaccineras, inte mot synd och ateism, utan mot kristen tro - istället för att verkligen inympas i församlingens liv).
Jag har ju sedan många år sysslat en del med psalmer på lediga stunder. Nu har jag fördjupat mej en del i våra härliga, klassiska nattvardspsalmer, se bl.a. En röst, en ljuvlig röst jag hör, Jesus Kristus är vår hälsa och Vår Herres Jesu Kristi död. Det är på många sätt upplyftande. Liksom också flera av de nyare nattvardspsalmerna gör mej glad, t.ex. Vi till ditt altarbord bär fram och Vilket stort mysterium!
Men har jag har i vår psalmbok upptäckt ett mönster som gjort mej betänksam. Varje tydligt uttalad varning för ett ovärdigt nattvardsdeltagande ströks 1986, helt i linje med den urskillningslösa nattvardspraxis som börjat tillämpas, både vad gäller fullvuxna och konfirmander (som nu inte längre skulle förberedas för sin - eventuella - första nattvardsgång utan i huvudsak bekräftas av Gud och de vuxna).
Exempel på strukna verser:
1) Ur Luther-psalmen Jesus Kristus är vår hälsa:
Dock skall man sig själv betrakta
och uppå sitt hjärta akta,
ty den hit i otro går,
för livet han här döden får. (SvPs1937 nr 188)
Eller i mitt förslag till bearbetning:
Men man skall sej ärligt pröva,
ej sitt samvete bedöva.
Den som hit i otro går
ej liv, men dom vid bordet får.
2) Ur Spegel-psalmen Vår Herres Jesu Kristi död:
Men den ovärdig går härtill,
ej tror, ej sig omvända vill,
han finner ingen frälsning här,
sin dom han i sitt hjärta bär.
Eller i min bearbetning:
Men den som hit i otro kom,
som inte alls vill vända om,
den finner ingen frälsning här
men domen i sitt hjärta bär.
Vad är nu detta för censur? Psalmerna är ju till 90% fyllda av nattvardsglädje, av det mest underbara evangelium, så det handlar inte om att man ville (åter-)införa tacksägelse- eller eukaristimomentet. Och om de korta varningstexterna hade varit gripna ur luften eller typiska bara för något slags luthersk 1600-talsortodoxi, hade det väl varit en sak. Men när de nu faktiskt har ett tydligt bibelstöd kan man väl inte bara censurera bort dem (ungefär som de otaliga varningarna för helvetet i Nya testamentet, inte minst hos Jesus, som Svenska kyrkan idag inte låtsas om)? Läs vad S:t Paulus skriver i 1 Kor. 11:27-32, ord som i klarhetens och saklighetens intresse kanske borde börja läsas vid varje svensk högmässa (varningstextert finns ju numera t.o.m. på Läkerol-askarna).
Nattvarden kallas ju "odödlighetens läkemedel". Men felaktig medicinering kan orsaka sjukdom och död. Om vi får tro Nya testamentet - och det borde väl åtminstone kristna göra? Eller? (Plötsligt minns jag arme konfaledare den gamla anklagelsen om att våra konfirmander vaccineras, inte mot synd och ateism, utan mot kristen tro - istället för att verkligen inympas i församlingens liv).
måndag 19 januari 2015
Bra att Kenneth Ferm lämnade styrelsen
Påskvänner!
Före jul fick vi veta att Kenneth Ferm lämnar EFS-styrelsen. För julfridens skull kommenterade jag det inte då. Men nu vill jag bara säga att jag inte beklagar hans beslut. Och det handlar inte bara om att Kenneth ville ha acceptans för queerläror (som t.ex. onödigheten med att ha en mamma, vad han säger om barnafödande män vet jag inte) och deras konsekvens, det könsneutrala äktenskapet, även i EFS, utan framför allt om att han hör till dem (ett fåtal, hoppas jag) som inte ser några problem med Antje Jackeléns teologi även i övrigt - och vad jag förstår inte med K-G Hammars heller. Eller med de i kyrkomötet dominerande politiska partierna, vars beslut han tydligen förväntar sej att vi ska böja oss inför.
Skulle Ferms linje bli EFS:s linje ser jag inte att EFS alls längre har något existensberättigande. Vi kan då helt enkelt ansluta oss till Svenska kyrkans lekmannaförbund - eller Equmeniakyrkan, om vi vill vara lite mer "fria".
Vad säger den kvarvarande styrelsemedlemmen Bengt "Begis" Gustavsson? Han har uppenbarligen rätt i att EFS rymmer människor "med olika bibelsyn och gudsbild". Men menar han verkligen, så här inför reformationsjubileet, att en evangelisk-luthersk väckelserörelse kan se ut lite ungefär hur som helst och förkunna ungefär vilka läror som helst? (Som Svenska kyrkan, liksom).
Och vad säger övriga styrelsen? Jag tycker inte att vi i äktenskapsfrågan ska gömma oss bakom Mekane Yesus-kyrkan, vilket missionsföreståndaren faktiskt delvis gjorde, utan att vi tydligt ska gå till storms mot både verklig homofobi (där och här hemma) och verklig queerologi. Med all förståelse för entydigt homosexuellas predikament - och utsatta situation, inte minst i Afrika - är det faktiskt "en galenskap i Israel" att som kyrka och väckelserörelse inte längre kunna stå för att man-kvinna-förbundet är särskilt välsignat och väldesignat, ja, något som i eminent mening berör själva livets hemlighet och vidarebefordran, se 1 Mos. 2 och Matt. 19. Ja, att inte ens längre ha ett särskilt ord för det!!!
1. Man och kvinna, Gud till pris,
danats skönt och rikt.
Gud har ock i paradis
själv dem sammanvigt.
Med den store Guden
var allt himlens hov,
Gud tillredde bruden
när brudgummen sov.
Herren vare lov!
2. Stora bröllop finns ett par,
ett där Gud var präst
och det andra där han var
själv en synlig gäst.
Nytt han allt kan dana,
här finns stort bevis:
äktenskap i Kana
blir nytt paradis!
Herren vare pris!
3. Paradis det heta skall
där vår Herre är,
äktenskapets höga kall
Gud bekräftar här.
Hör du som förnedrar
det med hån och lack:
när Gud ståndet hedrar
ler det åt ditt snack.
Herren vare tack!
4. Ni som ingår hjonelag
så som det bör ske,
och er på er hedersdag
hedrade vill se,
den som danat bruden
först av alla bjud!
När han här blev bjuden,
höjdes man och brud.
Lovad vare Gud!
5. Frukta ej för brist och nöd.
Om han gästar här
skall du finna överflöd
fast du fattig är.
Spön skall bära mandlar,
skyn skall regna mann´,
vann till vin förvandlar
Gud som konsten kan.
Lovad vare han!
6. Om sin stund låt Gud få rå,
under väntans tid
vad han säger, gör just så,
bida, bed och lid.
Han vill allt uträtta,
sörj din sorg ihjäl.
Slutet blir dock detta:
Gud har allt gjort väl!
Lova Gud, min själ!
7. Den som allt av intet gjort
kan ock starkt av svagt
och av litet göra stort
och av krokigt rakt.
Gud som ser och känner
vårt behov och brist,
skall för sina vänner
spara bäst till sist.
Gud ske lov så visst!
8. Då blir ock Guds härlighet
på oss uppenbar,
att han kan och vill och vet
vad han lovat har.
I hans rätta timma
ser vi klara fjät
och en härlig strimma
av Guds majestät.
Gud ske lov för det!
9. Tacksamhet oss Herren lär,
som så väl ger akt
på att mänskosläktet här
hålles än vid makt.
Må nu gamla, unga,
kvinnor liksom män,
var och en få sjunga
om sin äkta vän:
Gud ske lov för den!
10. Den för slikt ej tacka kan,
kvinna eller karl,
tacke då att hon och han
kom av mor och far!
Sök du först Guds rike
och vår Herre bed
giva dig din like
eller dock sin fred.
Ära Gud därmed!
11. Allt vad jämnt och udda är,
par och inte par,
allt vad nånsin maka här
har och inte har:
Älska den tillbaka
som har makar kär
och dock utan maka,
utan like är!
Lova honom här!
12. Ja, vår Gud, dig tacke folk,
folken tacke dig,
deras tunga, hjärtats tolk,
ständigt röre sig,
love dig med gamman
för vad du befallt,
mänskors barn tillsamman
tusen-, tusenfalt
prise dig för allt!
Före jul fick vi veta att Kenneth Ferm lämnar EFS-styrelsen. För julfridens skull kommenterade jag det inte då. Men nu vill jag bara säga att jag inte beklagar hans beslut. Och det handlar inte bara om att Kenneth ville ha acceptans för queerläror (som t.ex. onödigheten med att ha en mamma, vad han säger om barnafödande män vet jag inte) och deras konsekvens, det könsneutrala äktenskapet, även i EFS, utan framför allt om att han hör till dem (ett fåtal, hoppas jag) som inte ser några problem med Antje Jackeléns teologi även i övrigt - och vad jag förstår inte med K-G Hammars heller. Eller med de i kyrkomötet dominerande politiska partierna, vars beslut han tydligen förväntar sej att vi ska böja oss inför.
Skulle Ferms linje bli EFS:s linje ser jag inte att EFS alls längre har något existensberättigande. Vi kan då helt enkelt ansluta oss till Svenska kyrkans lekmannaförbund - eller Equmeniakyrkan, om vi vill vara lite mer "fria".
Vad säger den kvarvarande styrelsemedlemmen Bengt "Begis" Gustavsson? Han har uppenbarligen rätt i att EFS rymmer människor "med olika bibelsyn och gudsbild". Men menar han verkligen, så här inför reformationsjubileet, att en evangelisk-luthersk väckelserörelse kan se ut lite ungefär hur som helst och förkunna ungefär vilka läror som helst? (Som Svenska kyrkan, liksom).
Och vad säger övriga styrelsen? Jag tycker inte att vi i äktenskapsfrågan ska gömma oss bakom Mekane Yesus-kyrkan, vilket missionsföreståndaren faktiskt delvis gjorde, utan att vi tydligt ska gå till storms mot både verklig homofobi (där och här hemma) och verklig queerologi. Med all förståelse för entydigt homosexuellas predikament - och utsatta situation, inte minst i Afrika - är det faktiskt "en galenskap i Israel" att som kyrka och väckelserörelse inte längre kunna stå för att man-kvinna-förbundet är särskilt välsignat och väldesignat, ja, något som i eminent mening berör själva livets hemlighet och vidarebefordran, se 1 Mos. 2 och Matt. 19. Ja, att inte ens längre ha ett särskilt ord för det!!!
1. Man och kvinna, Gud till pris,
danats skönt och rikt.
Gud har ock i paradis
själv dem sammanvigt.
Med den store Guden
var allt himlens hov,
Gud tillredde bruden
när brudgummen sov.
Herren vare lov!
2. Stora bröllop finns ett par,
ett där Gud var präst
och det andra där han var
själv en synlig gäst.
Nytt han allt kan dana,
här finns stort bevis:
äktenskap i Kana
blir nytt paradis!
Herren vare pris!
3. Paradis det heta skall
där vår Herre är,
äktenskapets höga kall
Gud bekräftar här.
Hör du som förnedrar
det med hån och lack:
när Gud ståndet hedrar
ler det åt ditt snack.
Herren vare tack!
4. Ni som ingår hjonelag
så som det bör ske,
och er på er hedersdag
hedrade vill se,
den som danat bruden
först av alla bjud!
När han här blev bjuden,
höjdes man och brud.
Lovad vare Gud!
5. Frukta ej för brist och nöd.
Om han gästar här
skall du finna överflöd
fast du fattig är.
Spön skall bära mandlar,
skyn skall regna mann´,
vann till vin förvandlar
Gud som konsten kan.
Lovad vare han!
6. Om sin stund låt Gud få rå,
under väntans tid
vad han säger, gör just så,
bida, bed och lid.
Han vill allt uträtta,
sörj din sorg ihjäl.
Slutet blir dock detta:
Gud har allt gjort väl!
Lova Gud, min själ!
7. Den som allt av intet gjort
kan ock starkt av svagt
och av litet göra stort
och av krokigt rakt.
Gud som ser och känner
vårt behov och brist,
skall för sina vänner
spara bäst till sist.
Gud ske lov så visst!
8. Då blir ock Guds härlighet
på oss uppenbar,
att han kan och vill och vet
vad han lovat har.
I hans rätta timma
ser vi klara fjät
och en härlig strimma
av Guds majestät.
Gud ske lov för det!
9. Tacksamhet oss Herren lär,
som så väl ger akt
på att mänskosläktet här
hålles än vid makt.
Må nu gamla, unga,
kvinnor liksom män,
var och en få sjunga
om sin äkta vän:
Gud ske lov för den!
10. Den för slikt ej tacka kan,
kvinna eller karl,
tacke då att hon och han
kom av mor och far!
Sök du först Guds rike
och vår Herre bed
giva dig din like
eller dock sin fred.
Ära Gud därmed!
11. Allt vad jämnt och udda är,
par och inte par,
allt vad nånsin maka här
har och inte har:
Älska den tillbaka
som har makar kär
och dock utan maka,
utan like är!
Lova honom här!
12. Ja, vår Gud, dig tacke folk,
folken tacke dig,
deras tunga, hjärtats tolk,
ständigt röre sig,
love dig med gamman
för vad du befallt,
mänskors barn tillsamman
tusen-, tusenfalt
prise dig för allt!
Text: Johan Runius (1679-1713), tr. 1714 i Dudaim, lätt bearb. A.H. 2011
Musik: Ur 1697 års koralbok (nr 326 "Gud som allting skapade")
Musik: Ur 1697 års koralbok (nr 326 "Gud som allting skapade")
torsdag 15 januari 2015
Setterlind-dikt och Spangenberg-psalm
Påskvänner!
Inför Andra söndagen efter Trettondedagen (om bröllopet i Kana) vill jag dela med mej av två poem kring evangeliet och äktenskapet. Det första är av Bo Setterlind och heter Kärlekens vin:
Livet, min Älskade, börjar
med glädjens unga vin,
vi njuter det och flyter med
i kärleksmelodin.
Så kommer letargin.
Då gäller det att finna
det nådens oskattbara vin
som heter Övervinna.
Och när vi blivit gamla
och sitta hand i hand
och tiga hos varandra
i själens skymningsland,
vi njuter av vår frist.
Vi vet att, fast det skymmer,
skall undret ske förvisst,
ty Han, som kan förvandla
till överflöd vår brist,
har sparat det bästa vinet
till sist.
Och så Cyriacus Spangenbergs psalm (originalversion från 1550 då författaren var 22 år) som tyvärr rök ur psalmboken redan 1819 (vad tog det åt Wallin?). Jag har försökt bearbeta den utifrån versionen i 1695 års psalmbok:
1. I Kana stad ett bröllop stod,
i Galiléen det skedde,
dit bjöd man Jesus och hans mor,
stor fröjd han där beredde.
Du som i äktenskap vill gå,
bjud Herren Jesus dit också,
om du vill bli välsignad.
2. När stämningen just var som bäst,
tog vinet slut därinne,
fast Jesus själv var med som gäst
med glatt och öppet sinne.
Ja, inte var han den som kom
med suck och sorg, det vet vi om,
nej, han är glädjens Herre.
3. När vi får möta nöd och brist
och hjälp ej står att finna,
en trägen bön då först och sist
oss hjälper övervinna.
Hos Jesus finns all hjälp och tröst,
en ödmjuk bön ur troget bröst
vill han så gärna höra.
4. Ja, han är den som vill och kan
till slut vår sorg fördriva.
Men tid och medel aldrig man
får honom föreskriva.
När mänsklig visdom rådlös är,
då är hans stund att hjälpa här.
Den måste vi förbida.
5. Som bäst man väntar glädjevin
som sorgen släcka skulle,
så skänks istället vatten i
sex krukor överfulla.
Den prövningen blir ganska svår,
en ångest genom själen går,
vi frestas att förtvivla.
6. Du måste lära, kristen god,
vid livets fällda bommar,
att visa tro och tålamod,
ja, trots förnuftets domar!
Vad Jesus säger, gör med flit.
Arbeta, bed och all din lit
till honom sätt för alltid.
7. Så se nu här på Herrens hand
som allting kan förvandla!
Se, vin av vatten gjorde han,
så vill han med oss handla.
Han vänder sorg i fröjdevin,
han glädjen ger och harmonin.
Förtrösta helt på honom!
8. Begynnelsen är ofta svår,
men lägg den i hans händer,
och även det vi ej förstår
han till det bästa vänder.
Så handlar Herren Jesus Krist,
han bästa vinet spar till sist.
Gud vare pris och ära!
Inför Andra söndagen efter Trettondedagen (om bröllopet i Kana) vill jag dela med mej av två poem kring evangeliet och äktenskapet. Det första är av Bo Setterlind och heter Kärlekens vin:
Livet, min Älskade, börjar
med glädjens unga vin,
vi njuter det och flyter med
i kärleksmelodin.
Så kommer letargin.
Då gäller det att finna
det nådens oskattbara vin
som heter Övervinna.
Och när vi blivit gamla
och sitta hand i hand
och tiga hos varandra
i själens skymningsland,
vi njuter av vår frist.
Vi vet att, fast det skymmer,
skall undret ske förvisst,
ty Han, som kan förvandla
till överflöd vår brist,
har sparat det bästa vinet
till sist.
Och så Cyriacus Spangenbergs psalm (originalversion från 1550 då författaren var 22 år) som tyvärr rök ur psalmboken redan 1819 (vad tog det åt Wallin?). Jag har försökt bearbeta den utifrån versionen i 1695 års psalmbok:
1. I Kana stad ett bröllop stod,
i Galiléen det skedde,
dit bjöd man Jesus och hans mor,
stor fröjd han där beredde.
Du som i äktenskap vill gå,
bjud Herren Jesus dit också,
om du vill bli välsignad.
2. När stämningen just var som bäst,
tog vinet slut därinne,
fast Jesus själv var med som gäst
med glatt och öppet sinne.
Ja, inte var han den som kom
med suck och sorg, det vet vi om,
nej, han är glädjens Herre.
3. När vi får möta nöd och brist
och hjälp ej står att finna,
en trägen bön då först och sist
oss hjälper övervinna.
Hos Jesus finns all hjälp och tröst,
en ödmjuk bön ur troget bröst
vill han så gärna höra.
4. Ja, han är den som vill och kan
till slut vår sorg fördriva.
Men tid och medel aldrig man
får honom föreskriva.
När mänsklig visdom rådlös är,
då är hans stund att hjälpa här.
Den måste vi förbida.
5. Som bäst man väntar glädjevin
som sorgen släcka skulle,
så skänks istället vatten i
sex krukor överfulla.
Den prövningen blir ganska svår,
en ångest genom själen går,
vi frestas att förtvivla.
6. Du måste lära, kristen god,
vid livets fällda bommar,
att visa tro och tålamod,
ja, trots förnuftets domar!
Vad Jesus säger, gör med flit.
Arbeta, bed och all din lit
till honom sätt för alltid.
7. Så se nu här på Herrens hand
som allting kan förvandla!
Se, vin av vatten gjorde han,
så vill han med oss handla.
Han vänder sorg i fröjdevin,
han glädjen ger och harmonin.
Förtrösta helt på honom!
8. Begynnelsen är ofta svår,
men lägg den i hans händer,
och även det vi ej förstår
han till det bästa vänder.
Så handlar Herren Jesus Krist,
han bästa vinet spar till sist.
Gud vare pris och ära!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
