söndag 28 februari 2010

Jämna år

Idag är årets sista dag enligt den gamla romerska kalendern (ja, varför tror ni annars att skottdagen placeras i februari?). Under det nya året, i mars alltså, fyller undertecknad jämt. Läs
och känn er inbjudna!
5 äro bjudna, 10 äro komna,
slå vatten i soppan och hälsa välkomna.
(Fast man får gärna anmäla sej, så gör vi soppan tjockare istället).
Observera att den 27 mars även är släppfest för kantorsprojektet www.psalmboken.blogspot.com
Men som ni vet kan man tjuvtitta redan nu. För en nätpsalmbok gäller i sällsport hög grad Tomas Tranströmers visa ord: "Du blir aldrig färdig - och det är som det skall." Att samla på sång och musik är ungefär som när astronomen Knut Lundmark försökte upprätta ett kartotek över alla stjärnor och galaxer han hittade ;o). Det är bara en som i djupaste mening kunnat säga: "Det är fullbordat!"
O härliga lott
att leva där döden sin överman fått!

lördag 27 februari 2010

Varm i bloggkläderna

Påskvänner!

Missionsföreståndaren börjar bli varm i bloggkläderna, och det är roligt. Vill gärna uppmärksamma hans senaste två inlägg lite extra, eftersom de är så bra: Hemma i Skrifterna och Ökad öppenhet för evangeliet.
Där får man lite inblick i Teologifestivalen för ett par veckor sedan - där Tomas Nygrens medverkan definitivt torde ha hört till de bättre inslagen - och i inspirations- och framtidsdagar i Västerbotten plus biskopssamtal på Johannelund. En inblick i några delar av "EFS idag", kort sagt.
Men framför allt får man en inblick i hur nye missionsföreståndaren tänker kring ett antal kärnfrågor - kring bibelbruk och evangelisation.
Gud, gör oss djärva.
Gud, gör oss kloka.
Gud, gör oss glada.

Roligt att Hopp för Haiti gick så pass bra

Påskvänner!

Roligt att Carolas stödgala Hopp för Haiti i Filadelfiakyrkan igår gick så pass bra. En kvarts miljon är kanske ingen jättesumma, men många bäckar små... Heder åt Carola för det hon gör här. Men hoppas - återigen - att återuppbyggnadsarbetet i stort sker enligt modellen rejäla armeringsjärn eller också lerhyddor. Några fler korthus eller rättare sagt människofällor ska inte byggas på den där jordskalvsön, så länge biståndpengar och sunt förnuft räcker till. Så att det vid nästa jordbävning av liknande storlek dör maximalt några tiotal (som i Kalifornien 1989) och inte hundratusentals.
Stöd ska sättas in - men tänk om världssamfundet vore mer "proaktivt" den här gången! Ska det sättas in 100 miljarder för att bygga upp landet igen är det väl värt bra många miljarder extra om husen står pall bättre nästa gång?
...och slagregn föll, och vattenströmmar kom,
och slagregn föll, och vattenströmmar kom,
och slagregn föll, och vattenströmmar kom,
men huset föll ej omkull.

Tony Guldbrandzén inställd i S:t Olov, Edsbyn

Påskvänner!

Såg i tidningen att dagens möten med stiftschef em Tony Guldbrandzén i Edsbyns S:t Olov ställts in p.g.a. sjukdom. Vi hoppas och ber för biskopens tillfrisknande. Som gammal EFS-predikant och EFS-förlagschef (väl?) står han fortfarande EFS nära på många sätt, och hans barnbok "Hemliga Fisken" som jag fick av en moster 1978 tycker jag verkligen mycket bra om, liksom de fantastiska gudstjänstböcker han medverkade till att få fram under 1980-talet (fyra tjocka, blå böcker med massor av sång-, prediko- och söndagsskoletips, söndag för söndag).
Jag sticker dock inte under stol med att jag anser att han svek sitt biskopsuppdrag grovt genom sitt agerande inför och under höstens kyrkomöte. Både han och jag avgick från våra tjänster i kyrkan samma dag som den nya äktenskapssynen fick laga kraft (den 1 november, Allhelgonadagen), men jag är övertygad om att varken han eller jag får frid och ro förrän den restaurerats. (Både kyrkan och äktenskapssynen).
För kyrkomötesbeslutet är naturligtvis inte hållbart. Hur mycket man än ömmar för konstitutionellt homosexuellas situation, kan man knappast övertyga ens sej själv, långt mindre systerkyrkor och syskonsamfund runt om i världen, att könet enligt kristen tro inte ska spela någon som helst roll ens vid familjebildning och föräldraskap.
Vilket är just precis den ideologiska grunden (den s.k. "queerteologin") till kyrkomötesbeslutet. Det var precis lika underligt att avskaffa det särskilda begreppet för förbundet man-kvinna som det vore att avskaffa särskilda killnamn och låta alla heta Svea (som bl.a Fi! ivrar för). Samma andas barn, samma konstifika queertänkande. Det gynnar sannerligen inte förståelsen för verkligt homosexuellas situation. Eller respekten för ämbetsreformen 1958.
Fast det är klart, det var nog inte ovanstående som Tony G. tänkt tala om i Edsbyn. Hade onekligen varit intressant att lyssna till honom i ämnen där han är mer omdömesgill. Vi får hoppas på och be om god bättring i alla avseenden.
Led, milda ljus, i dunkel, dimfylld värld.
Led du mej fram.

Evangelisk fasta

Påskvänner!

Inte bara Ulf Ekman skriver uppbyggligt om fastans plats och funktion i det kristna livet. Även den uttalat evangelisk-lutherske prästen och rektorn Fredrik Sidenvall skriver inspirerande om samma ämne. Helt klart intressant läsning för en rörelse som EFS, som vill vara evangelisk-lutherskt reformatorisk, men som ibland frestats att, liksom de reformerta, kasta ut barnet med badvattnet. "Allt är mej lovligt, ja, men allt är mej inte nyttigt och jag bör inte låta något få makt över mej", skriver ju aposteln. Hmm... det där var svårt, särskilt beträffande jordnötter. Och bloggfasta? Hmm...
Bered ett rum, en rymd för dig
i vår församling och vårt liv.
Bered oss nu i fastans tid,
att Kristi påsk vår påsk kan bli.

fredag 26 februari 2010

Jag vill också veta

Påskvänner!

Varför sådant hemlighetsmakeri kring Rosenholtzakterna? Jag vill också veta vilka som förrådde oss och de förtryckta DDR-medborgarna. Gamla nazister som prosten Ivar Rhedin i Göteborg och andra typer har minsann inte skonats från offentlighetens ljus (de skonade i o f sej inte sej själva därifrån heller). Varför ska gamla kommunister eller DDR-medlöparen biskop Lars Carlzon m.fl. skonas från offentlighet och debatt? Om vi inte ska tala annat än gott om de döda, varför gäller det då bara vissa döda? Och levande människor - särskilt inom kyrkan - får väl stå för vad de ha gjort och be om förlåtelse. Att medge misstag är ju bara att medge att man är klokare idag än i går.

För livets skull ska sanningen bli synlig,
för livets skull ska längtans frön slå rot.

torsdag 25 februari 2010

Lite psalmböcker och sånt igen

Påskvänner!

Kanske en och annan tycker att 1986 års psalmbok gott kunde läggas ut på nätet? En icke alltför obetydlig del av den gör det redan, se www.svps1986.blogspot.com. Och mer är det tänkt att bli.
Sången om Kristus ska aldrig få tystna,
aldrig få dö på vår jord.

Lyssna på den här farbrorn!

Påskvänner!

Sätt dej en stund och lyssna på John Lennox! Skön kille, tycker jag. Du kan lyssna på honom levande vid Apologias konferens i Stockholm/Betlehemskyrkan den 26-28 mars.

Var glad, för Jesus lever!
Han hälsa åt oss vann.
I hans försoning strömmar
det nya livet fram.

måndag 22 februari 2010

Här skottar bloggaren snö! Högen bakom h

Här skottar bloggaren snö! Högen bakom honom har han gjort helt själv.

söndag 21 februari 2010

Det är ju lite roligt ibland med Ulf Ekman

Påskvänner!

Det kan inte hjälpas: ibland - inte alltid - är det ganska roligt med Ulf Ekman, och hans evangelisk-lutherska prästutbildning från 1970-talet tycks allt oftare komma till heders igen.
Är det t.ex. någon EFS-are som har något att invända mot Ekmans utläggning om fastetiden ocht kyrkoåret? Inte för att vi alltid själva är så kyrkoårsanknutna - jag minns en EFS-predikant som på Jungfru Marie bebådelsedag närmast demonstrativt predikade om något HELT annat, eftersom vi enligt honom ändå hade så många Maria-dagar.
Väl bekomme - vi har kristlig frihet och kyrkoåret är definitivt s.k. adiafora (en frivillig, oskyldig sak). Jag tycker väldigt mycket om Paulusorden om att "den ene gör skillnad på dag och dag, och den andre håller alla dagar för lika", och där Paulus värderar båda lika högt, eftersom båda gör det för att ära Herren.
Men nog tycker jag, som Ulf Ekman är inne på, att kyrkoåret är en genialt pedagogisk uppfinning. Som gamle Ribe-biskopen Brorson sjunger i en av sina adventspsalmer:
På grund av Jesu blod och sår
jag börjar nu mitt kyrkoår.
Hans resa till Jerusalem
gör att jag trygg får vandra hem.
Hans mål var smälek, hån och spott,
men jag får gå till Sions slott.

Gud vare pris, som är så blid
att han oss givit denna tid
då vi en salig försmak får
av evighetens kyrkoår.
Ja, vi får redan börja att
stå inför tronen dag och natt.