Efs-konferensen i Umeå fortsätter även om jag åker hem till Hälsingland för att spela på ert dop. Roligt att Elisabeth Sandlund valdes in i riksstyrelsen och att Efs efter livlig debatt beslöt att åter starta en predikantutbildning (så snart det är möjligt).
På lediga stunder fullbordade jag under konferensen en ny svensk version av S:t Franciskus Solsång (Olov Hartmans finns ju som SvPs 23 till en tysk koral från 1623, 400 år i år, alltså ganska precis hälften så gammal som den ursprungliga texten). Jag lånade Joël Blomqvists 1800-talskoral till min version:
allgode Herre,
din är all härlighet,
ära och makt.
Din är välsignelsen,
din är all lovsång,
du ska allena
prisas av oss.
Ingen av alla
oss andra är värdig
att ens få nämna
ditt dyrbara namn.
2. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
lovad för hela
din skapade värld,
särskilt för broder
Sol i det höga,
som under dagen
skänker oss ljus.
Vacker han är i sin
väldiga strålglans,
vittnar, du allra
Högste, om dej.
3. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för syster Måne,
stjärnornas krans.
Du har ju gjort dem
lysande sköna,
gärna de strålar,
visar oss väg.
Ännu om natten
är du vårt ledljus,
ännu om natten
varar din nåd.
4. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för broder Vind och
luften du gjort,
tack för att vi får
leva och andas,
tack för den klara
himmelens glans,
tack för all väderlek,
regn liksom solsken,
årstiders växling,
sådd som blir skörd.
5. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för syster Vatten,
källa till liv,
tack för den kraft hon
än får att sprida,
ödmjuk men mäktig,
kysk, ja, men djärv,
kommer med bud om
växt och om rening,
stor är den nytta och
glädje hon ger.
6. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för broder Eld med
värme och ljus.
Mitt i vårt mörker
tänder han hoppet,
för oss tillsammans
morgon och kväll.
Ännu i natten
brinner hans låga,
skön är han, lekfull,
härlig och stark.
7. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för moder Jord som
föder och bär,
hon som nu alstrar
alla slags frukter,
färgrika blomster,
örter och gräs.
Bruka, bevara
är nu vårt uppdrag,
av jord vi kommit,
jord ska vi bli.
8. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för alla dem som
av kärlek till dej
villigt och helt
förlåter varandra,
tåligt sitt kors och
lidande bär.
Saliga de som
går i din frid, Gud,
du ger dem livets
krona till sist.
9. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för den lekamliga
Döden, som är
allas vår syster
som ingen kan undfly,
ve dem som dör i
dödssynd till slut!
Saliga de som i tro
möter döden,
dem kan den andra
döden ej nå.
10. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
härligt ditt namn över
hela vår jord!
Lova och prisa,
välsigna vår Herre,
tacka och tjäna
kungarnas Kung!
Gör det i ödmjukhet,
lär den av honom,
honom som ödmjukt
tjänade oss.
En mer tidsenlig melodi (1100-tal) är denna till Veni veni Immanuel. Den kräver vissa rytmiska (eller orytmiska) anpassningar, men fungerar sedan riktigt bra även till min version av Solsången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar