Passionsandakt 1: Förberedelserna vidtas

Påskvänner!

En av min barndoms präster Torbjörn Lindahl har beskrivit fastetidens passionsandakter (alltså under hela fastetiden, inte bara Passionstiden eller Stilla veckan) som en äldre luthersk-protestantisk sed värd att ta vara på för att ägna Kristi lidandes historia en större del av kyrkans år än (som i vår tid) mest typ Skärtorsdag och Långfredag.

Så jag lägger även för min egen skull ut lite kortare textstycken med psalmverser till, här ur Första akten. Och så ser vi om vi hinner klart till Långfredag fast vi börjar så här sent (först efter Midfastosöndagen).

FÖRSTA AKTEN, stycke 1: Förberedelserna vidtas

Då det osyrade brödets högtid var nära, sa Jesus till sina lärjungar: "Ni vet att det är påsk om två dagar; då ska Männisosonen bli förhärligad och utlämnad till att korsfästas."

Vid den tiden samlades översteprästerna och folkets äldste i översteprästen Kaifas hus, och de rådslog om att låta gripa Jesus med list och döda honom. Men de sa: "Inte under högtiden, för att inte oroligheter ska uppstå bland folket."

Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv. Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och sa: "Vad vill ni ge mej, för att jag ska överlämna honom åt er?" Då blev de glada och förklarade sej villiga att ge honom en summa pengar. Och han gick med på deras anbud, och de vägde upp 30 silverpengar åt honom. Och från den stunden sökte han efter ett lägligt tillfälle att förråda honom utan att någon folkskockning uppstod.

Så kom nu den dag i det osyrade brödets högtid då man skulle slakta påskalammet. Då sände Jesus iväg Petrus och Johannes och sa: "Gå iväg och gör i ordning åt oss, så att vi kan äta påskalammet." De frågade honom: "Var vill du att vi ska tillreda det?" Han svarade dem: "När ni kommer in i staden möter ni en man som bär en kruka vatten. Följ honom till det hus där han går in. Och säg till husbonden i det huset: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; var finns härbärget där jag ska äta påskalammet med mina lärjungar?' Då ska han visa er en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; gör i ordning åt oss där!" Och lärjungarna gav sej i väg och kom in i staden och fann det som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

Se, vi går upp till Jerusalem
i heliga fastetider,
att skåda hur Jesus Krist, Guds Son,
i syndares ställe lider.

Se, vi går upp till Jerusalem,
vem går att med Herren vaka
och såsom vår himmelske Fader vill
den smärtfyllda kalken smaka?

Se, vi går upp till Jerusalem,
till Frälsarens kors och pina,
till Lammet som offras för världens skuld,
för dina synder och mina.

Se, vi går upp till Jerusalem,
till staden den evigt klara.
Oss Frälsaren sagt att där han är,
där skall vi med honom vara.