Då vet vi!

Påskvänner!

Vår ateistiska statsminister - som inte ens är med i Svenska kyrkan - och hennes socialdemokratiska parti vill tydligen avkraga Efs-prästerna. Utom de som lyder henne och Partiet, så klart. De som i ord och handling tror, lär och bekänner att det inte finns någon särskild vits med förbundet mellan man och kvinna, att Gud inte skapat kombinationen man och kvinna särskilt underbart (som det stod i HB86 men inte längre står i HB17), inte mer än man och man i varje fall, och att det inte finns någon särskild vits för ett litet barn med att ha en mamma. (Ingen särskild vits med att ha en pappa heller, naturligtvis). Även pappor kan ju föda barn enligt den socialdemokratiska (och kristdemokratiska!) dogmatiken, så då är det väl ingen som är speciellt med just mammor.

Biskop Nygren i Lund skulle ha kallat allt detta typiska exempel på gnosticism. Lägg därtill det av biskopar och politiska partier accepterade hyllandet av ormen från urtiden (utom just vid Mikaeli, kanske?) samt dissandet av Guds Lamm som borttager världens synd (något som Socialdemokraterna och Centerpartiet aldrig drömt om att avkraga någon för), så framträder ju bilden av fullt utvecklad, av statsmakten understödd, gnosticism.

Går detta igenom börjar det bli rejält skämmigt att fortfarande få vara präst i Svenska kyrkan. En skamstämpel i pannan, ungefär som att vara barnmorska efter att samvetsfriheten tagits bort.

1. Bli inte rädd, när orätt rår 

och ingenting du själv förmår, 

men tänk istället ofta på 

att Jesus Herren är ändå. 

2. Bli kvar där Gud placerat dej 

och sagt: ”Här skall du tjäna mej.” 

Ja, övervinn allt ont med gott 

med kraften du av honom fått. 

3. Då kan du tåligt vänta på 

den dag han lovat dig att få, 

när Jesus allt ska reda ut 

och allt blir rätt och gott till slut. 

4. Den dagen sveket får sin lön, 

men härligt svar får löftets bön. 

Som skräp i stormen lögnen far, 

men allt det äkta stannar kvar. 

5. Det blir en stor och härlig stund, 

när ljuset från Guds nåds förbund 

som soluppgången sprider sej, 

och Fadern själv omfamnar dej. 

Text: Christian Braw efter Psalt. 37. Publ m tillstånd.

Musik: Folkmelodi ("Det finns en väg till himmelen")