Inför kyrkoherde- och ärkebiskopsval

NÅGRA ORD OM HUNDSKALL av L.L.Laestadius

Det var en mäkta stor fyllhund, som sade till prästen: "Prästen och hunn förtjänar födan med mun". Det kunde fyllhunden inte ha så orätt i. Ty om man får tro, vad profeten Esaias säger om de stumma hundar som inte skäller, så syns det verkligen vara såsom fyllhunden yttrade sig, att "prästen och hunn förtjänar födan med mun." Men om hunden ska förtjäna födan med munnen, så måste han skälla antingen på villebråd eller på tjuvar. Om han inte duger att skälla så blir han snart hängd. Nu finns det verkligen mycket vilt i skogen som jägaren kunde fånga, om han hade goda jakthundar. Men tyvärr! Herren måste klaga över lärarna i Israel, att de är stumma hundar, de skäller inte. I synnerhet menas här sådana hundar som skäller på tjuvar, jag menar nådetjuvar. Lutherska kyrkan är nu full av nådetjuvar. Men de stumma hundarna skäller inte, emedan de anser för bekvämare att sitta framför brasan och sola sig i eldskenet eller ligga under bänken och vila sig i all maklighet. En god fähund bör inte få för mycket mat, ty då blir han lat och skäller inte. Han följer inte herden till skogen för att valla hjorden, utan kryper hellre under sängen för att smyga sig undan eller undandrar sig besväret.

NÅGRA "HERDEPSALMER" UR LAESTADIUS´ PSALMBOK (1819 ÅRS), här något bearbetade. 

De är alltför ålderdomliga ändå, jag vet, men några nyare tycks inte ha skrivits, eller? Ni får gärna skriva några till 2030 års psalmbok; jag tror absolut att de skulle behövas.

1. O Gud, ditt folk dej beder
i hopp och ödmjukhet,
att du vårt val nu leder,
o du som allting vet.
Vi av din hand idag
en herde vill begära,
som kan oss troget lära
ditt bud och ditt behag.

2. Den ge oss, dej till ära,
som delar ordet rätt,
dej prisar med sin lära
och med sitt levnadssätt,
en våra själars vän,
som inte sej berikar,
men gör som den predikar.
Gud, lär oss välja den.

3. Här må ej ränker gälla,
ej tvång, ej heller väld.
Den dom vi nu ska fälla
i himlen vare fälld.
Styr, Herre, vårt beslut
att den till herde kalla,
vars val må för oss alla
till evigt väl slå ut!

1. Du som din församling vårdar,
med ditt blod den återlöst
och i dina helga gårdar
söker oss med fridens röst,
hör idag ditt folk begära
sej en herde av din nåd,
som predikar livets lära
och förkunnar dina råd.

2. Hjälp oss du att rätt bedöma
vad som hör till herdens kall.
Skulle vi vårt ansvar glömma,
går vi mot vårt snara fall.
Låt oss sakens utgång bära
utan skam och samvetskval.
Själars frälsning och din ära
vare målet för vårt val.