Adventskalender lucka 11: Välkommen åter från de döda

Påskvänner!

Ja, denna Rutströms påskpsalm är alltså i original hela 27 verser lång och omfattar hela skapelse- och frälsningshistorien, bl a föregående psalm. Den här alltså samma versmått som denna, men jag tyckte att den behövde en egen melodi (dessutom utan upptakter!). 

Rutström är underskattad och förbisedd i vår psalm- och litteraturhistoria: han har genom ett par sekler givit både mig och många andra norrlänningar (som inte sjöng så många supvisor av hans begåvade elev Bellman!) den första upplevelsen av verklig poetisk lyftning utanför bibel och psalmbok. 

Observera det för en påskpsalm av en påstått "hyperevangelisk" herrnhutare oväntat allvarliga slutet, som också utgör slutet (v 27) i originalversionen! Inte bara Efs idag utan hela vår kyrkas förkunnelse saknar i stort sett den dimensionen idag, som man dock bara behöver läsa bibelns sista bok, eller sista två kapitel eller t o m bara sista tio verser (!), för att få fullständigt bekräftad. Att Psaltaren 2 handlar om Jesus har dessutom varit självklart för både Rutström och andra kristna genom tiderna.

1. Välkommen åter från de döda,
Fridsfurste, Hjälte, Evig Far,
som ormens huvud krossat har!
Nog sågs din kropp i striden blöda,
ditt hjärta brast, din mun vart kall,
av sorg vi knappt ett ord förmådde,
men som en Simson du dock rådde
och segrade mitt i ditt fall!

2. Se! Lejonet av Juda vinner
trots dödens udd och satans skott!
Nu har det sådant byte fått,
vars like ingenstans man finner:
var enda dyrbar mänskosjäl
från honom ulven hade rövat,
men fåfängt nu sin styrka prövat,
ty Hjälten var Immanuel!

3. Han är uppstånden, uppenbarad
för våra ögons häpna syn.
Som solen strålande i skyn
står han helt härlig och förklarad!
O vilken lycklig morgonstund!
Kom, bräckta rör, här får du styrka,
nu kan du på din sällhet yrka,
sen Frälsarn lagt så säker grund!

4. Upp, tungospel, upp, ärestoder,
upp, fröjdeskott från hjärtats skans!
Kom för att fläta segerkrans
åt en så nådig vän och broder!
Lägg skrymtan bort! Här blir en dag,
då han allt folk för domen ställer,
då intet jäv och konstgrepp gäller,
men allting skiljes efter lag.