EFS idag: oktober 2016

När reformatorn Martin Luther i dessa tider i viss papistisk retorik nästan framställs som en halvgalen, högfärdig kyrkosplittrare (åjovars, motsatsen, idealiseringen förkommer också fast på s.k. lutherskt håll) kan det vara värt att beskåda Luthers pedagogiska program, tydligast i hans katekeser och i - hans psalmer.

Nedanstående samling psalmer är förvisso inte komplett, men innehåller nog det väsentligaste i hans psalmdiktning. Först kommer de psalmer som på klassiskt vis utgår ifrån en psaltarpsalm (bl.a. "Vår Gud är oss en väldig borg"), därnäst de som hör till kyrkoårets stora högtider, därpå de som är skrivna utifrån katekesens fem huvudstycken och slutligen några psalmer som inte riktigt passade in i ovanstående kategorier. Uppenbarligen hade Luther en pedagogisk ambition med psalmdiktningen liksom med katekesen: att så folkligt och lättfattligt som möjligt förkunna "allt Guds rådslut". Och därigenom blev hans psalmer verkligt katolska, alltså allmänkyrkliga, ett uttryck för "sensus fidelium."

Jag vet inte hur det är i nya Cecilia (romersk-katolska kyrkans psalmbok) i Sverige, men i den gamla från 1986 accepterades Luther som psalmdiktare och båda hans "portalpsalmer", O gläd dig Guds församling nu (Var man må nu väl glädja sig) och Vår Gud är oss en väldig borg fanns med. Och jag tror inte - mirabile dictu! - att en enda av nedanstående psalmer ens i påvens ögon är annat än "ren, lärorik och uppbygglig". (Eller var jag för optimistisk nu?).

Håll till godo!

I. PSALTAREN

VÅR GUD ÄR OSS EN VÄLDIG BORG
Psalt. 46

1. Vår Gud är oss en väldig borg,
han är vårt vapen trygga.
På honom i all nöd och sorg
vårt hopp vi nu vill bygga.
Mörkrets furste stiger ned,
hotande och vred,
han rustar sej förvisst
med våld och argan list.
Likväl vi mer ej fruktar.

2. Vår egen kraft ej hjälpa kan,
vi vore snart förströdda.
Men med oss står den rätte man,
vi står, av honom stödda.
Frågar du vad namn han bär?
Jesus Krist det är!
Han är den Herren Gud
som, klädd i segerskrud,
sin tron för evigt grundat.

3. Och vore världen än så stor
och full av mörkrets härar,
dock, när ibland oss Herren bor,
alls intet oss förfärar.
Världens furste är ju dömd
och hans kraft är tömd.
Han på ett huvudhår
oss skada ej förmår.
Ett ord kan honom fälla.

4. Guds ord och löfte skall bestå,
det oss till frälsning blivit.
I kampen vill han med oss gå,
sin Ande han oss givit.
Därför är vi väl till mods,
fast vi vågar gods
och ära, liv och allt:
ske blott som Gud befallt.
Guds rike vi behåller.

GUD ÖVER OSS FÖRBARMAR SEJ
Psalt. 67

1. Gud över oss förbarmar sej
och kallar oss för sina.
I kärlek stor mot dej och mej
hans ansikte ses skina,
att vi hans vägar känna må,
hans helga vilja lära,
att hela jorden må förstå
hans frälsning och hans ära
och lovets offer bära.

2. Så må vi glada lova dej,
o Gud, med själ och tunga
ja, hela världen fröjda sej,
med lust och glädje sjunga,
ty, Herre, du är allas hopp,
fast vi i synd sågs falla,
du hugnar, hägnar själ och kropp,
ditt namn får vi åkalla,
du gode Far för alla.

3. Ja, Herre, tack att du igen
gav lön för mångas möda!
Se, jorden burit rikligen
sin frukt och goda gröda.
Välsigna varje folk och land
och hjälp oss glada dela
allt gott du givit med varann,
förlåt vad vi setts fela
och hela världen hela!

OM GUD EJ VARIT MED OSS NU
Psalt. 124

1. Om Gud ej varit med oss nu,
det måste klart bekännas,
om Gud ej varit med oss nu,
så hade allt fått lämnas.
Vi är så fattiga och få,
att vi av dem som stormar på
med marken skulle jämnas.

2. Ja, hade Gud så låtit ske
så hade de i vrede
med hälen tryckt oss alla ner
i stridens första skede,
då liksom flodens vilda fors
förfärlig vältrat över oss
vår fiende den lede.

3. Men lovad vare Herren Gud,
som frälste oss ur faran!
För vi kom loss, vår själ slapp ut
som fågeln ut ur snaran.
Vår hjälp, den är i Herrens hand,
som skapat himmel, hav och land,
och sista ordet har han.

UR DJUPEN ROPAR JAG TILL DIG
Psalm 130

1. Ur djupen ropar jag till dig,
o, Herre, för att klaga.
I nåd vänd örat hit till mig,
låt bönen dej behaga.
För om du synder räkna vill
och låta dom och straff slå till,
vem kan bestå då, Herre?

2. För mej finns ingen annan råd
än be att du förlåter,
fly undan synden till din nåd
och så få livet åter.
För ingen kan berömma sej,
vi måste alla frukta dej
och av din nåd få leva.

3. Dej ska jag hårt mej hålla till,
på min förtjänst ej bygga.
Hos dej min ro jag finna vill,
vid dina löften trygga.
För vad du sagt mej i ditt ord,
det är min tröst på denna jord,
det längtar jag få höra.

4. Ja, efter dej nu längtar jag,
kom, Herre, till min sida.
Om än det inte strax blir dag,
jag vill din hjälp förbida.
Som väktarn efter morgonen
jag längtar efter hjälparen.
På honom ska vi hoppas!

5. Fastän min synd och skuld är stor,
är Herrens nåd dock större.
Hans makt befriar, så vi tror,
och öppnar för oss dörren.
Den gode herden är ju han
som ska befria dem han vann
från alla deras synder.

II. KYRKOÅRET

NU MÅ VÄL ALLA GLÄDJA SEJ

¨

1. Nu må väl alla glädja sej,
här är stor fröjd å färde!
Gud visar nåd mot dej och mej,
ja, hela vida världen!
Oss alla har han sagt det till
att han barmhärtig vara vill,
så mycket som vi kostat!

2. Jag under satan fången låg,
mej själv ej kunde hjälpa.
Den synd som rådde i min håg
i grund mej ville stjälpa.
Min synd mej till förtvivlan drev,
min samvetsdom ohygglig blev
och helvetet stod öppet.

3. Men Gud i sin barmhärtighet
mej såg i mitt elände.
Han led med mej, all nöd han vet,
och hjälp från höjden sände.
Ja, fast jag var av synder full,
var han för mej en Fader huld
och gav sitt allra bästa.

4. Till ende Sonen sade han:
Jag måste mej förbarma.
Far ner i syndens mörka land
och lös dess fångar arma
från deras synd och stora nöd,
ja, fräls dem från en evig död
och låt dem med dej leva.

5. Sin Fader Sonen lydig var,
kom till mej här på jorden.
En jungfrus sköte honom bar,
vår bror med skaparorden.
Sin kärlek ville han mej ge
och frälsa mej från allt det ve,
som jag förtjänat lida.

6. För mej sitt liv, sitt dyra blod
han ville inte spara,
så för den dom mej förestod
jag skulle skyddad vara.
Han blev hos Gud min löftesman
och i hans död min synd försvann.
Så är jag frälst och salig.

7. Han till sin Far i himmelen
från jorden återvände
och till mitt bistånd Hjälparen,
den helge Ande, sände,
som i min nöd ska trösta mej,
i svaghet mäktig visa sej
och i all sanning leda.

*8. Så vare pris i evighet
och lov förutan ände
Guds eviga barmhärtighet
som oss den hjälpen sände
och slog i Jesu Kristi död
synd, helvete och dödens nöd.
Vem kan oss nu fördärva?

Jul

DEJ VARE LOV, O JESUS KRIST

1. Dej vare lov, o Jesus Krist,
som mänska blev, fast utan brist.
En jungfru i sin kropp dej bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!

2. Den högste Faderns ende Son
kom hit till krubbans hö och strå.
Han som det högsta goda är
blev kött och blod i ringhet här.
Ära vare Gud!

3. Maria i sitt sköte bar
Guds Son som före världen var.
Det barn hon fick har i sin hand
båd jord och himmel, hav och land.
Ära vare Gud!

4. Nu Ljuset av Guds Ljus gått opp
och ger åt världen liv och hopp.
Det lyser oss i mörkret så
att vi som ljusets barn kan gå.
Ära vare Gud!

5. Sann mänska och sann Gud han är
som kom till oss på jorden här.
Han tar oss ur bedrövelsen
och leder oss till himmelen.
Ära vare Gud!

6. Fast utan synd blev han oss lik,
nu gör hans fattigdom mej rik.
Guds rikes skatt jag redan får
och en gång bland hans änglar står.
Ära vare Gud!

7. Allt detta har han oss berett
och i sin kärlek åt oss gett.
Så gläd dej nu, du kristenhet,
och sjung Guds lov i evighet:
Ära vare Gud!

FRÅN HIMLEN KOMMER JAG MED BUD

1. (Ängeln): "Från himlen kommer jag med bud
till alla människor från Gud.
Ett glädjebud från himlens höjd
jag sjunger ut med lust och fröjd:

2. Ett barn är fött åt er i dag,
en Frälsare i Davids stad.
Ja, den ni väntat är nu här,
och Herren själv det barnet är.

3. Om ni förstår mitt budskap rätt,
så ska ni finna vägen lätt:
ett nyfött barn på krubbans strå,
det är det tecken ni ska få."

4. (Alla): Kom, låt oss allesammans då
med herdarna till staden gå!
Med egna ögon får vi se
vad Herren Gud oss velat ge.

5. Du himlabarn, välkommen hit!
Fastän din dräkt var ren och vit
kom du till dammet här hos mej!
Hur ska jag kunna tacka dej?

6. Om världen vore än så stor
och prydd med guld och pärlemor,
så vore den för ful och trång
att bli din vagga ens en gång.

7. Och ändå vilar du så här,
du barn som mej och världen bär.
För min skull är du född att dö
och vilar på en bädd av hö.

8. Med detta du mej lära vill
att himlen hör de minsta till.
All världens makt och sköna ting
kan inte föra oss dit in.

9. Min Herre Jesus, hör min röst:
gör dej en vagga i mitt bröst.
Om du för alltid där vill bo,
så har jag evig tröst och ro.

10. Ja, fyll min själ så att jag ej
i evighet kan glömma dej!
Jag vill så gärna dagen lång
få sjunga just för dej min sång.

*11. Pris vare Gud till evig tid,
som sände oss sin Son med frid!
Vi sjunger nu med änglars kör
den nya sång som aldrig dör.

FRÅN HIMLEN ÄNGLASKARAN KOM

1. Från himlen änglaskaran kom
som herdarna berättat om.
Var inte rädd! En ängel sa:
Ett barn är fött åt er idag!

2. Och i en krubba är det lagt,
i Davids stad, som Mika sagt.
Er Frälsare det barnet är,
Messias, Herren själv är här!

3. Så gläds åt detta som nu skett,
att Gud med er har blivit ett!
Han föddes med ert kött och blod,
som liten bror så varm och god.

4. Kan synd och död då skada mer?
Ni har ju Herren själv hos er.
Nu helvetet och satan gnyr,
den Gud som tjänar er de skyr.

5. Så sätt all tro och lit till den
som fötts åt er som Frälsaren!
Trots allt som vållar sorg och ve
han aldrig vill er överge.

6. Han varje mänska handen räckt,
ni är ju nu med honom släkt!
Förmer än änglaliv är det,
så tacka Gud i evighet!

Kyndelsmässodagen

NU FÅR DIN TJÄNARE I FRID

1. Nu får din tjänare i frid
från världen fara,
för att hos dej till evig tid
lycklig vara,
som ditt ord har lovat mej
- min död en sömn har blivit.

2. Guds ende Son, min Frälsare
jag nu har skådat.
Att jag min Herre skulle se
Gud mej bådat.
Han det rätta livet är
och nåden mitt i nöden.

3. Se, alla människor kan få
hos honom frälsning.
Och ut i världen skall nu gå
fridens hälsning
genom Herrens eget ord
som kallar till Guds rike.

4. Sitt ljus bland folken han allt mer
nu låter skina.
Sin frid och härlighet han ger
åt de sina.
Han är alltid hos sitt folk,
han är dess fröjd och glädje.

Påsk

I DÖDENS BAND LÅG HERREN KRIST

1. I dödens band låg Herren Krist,
sitt liv för oss han givit.
Uppstånden är han nu förvisst,
han vår förlossning blivit.
Därför får vi nu med fröjd
lovprisa Gud i himlens höjd
och sjunga halleluja.
Halleluja!

2. Ej fanns på jorden någon man
som kunde döden tvinga,
ty över oss låg syndens bann
och rena fanns här inga.
Därav döden fått sin makt,
ja, den sej alla underlagt,
men nu dess välde krossats.
Halleluja!

3. Guds Son, vår Herre Jesus Krist,
för oss sitt blod har gjutit
och sonat all vår synd och brist
och dödens välde brutit.
Fastän döden synes svår,
nu blott dess skugga återstår,
sin udd har den förlorat.
Halleluja!

4. Förunderligt att skåda var
hur döden stred mot livet.
Men livet seger vunnit har,
uppslukad döden blivit.
Såsom Skriften oss har sagt:
Guds död har krossat dödens makt,
den skall oss inte skrämma.
Halleluja!

5. Här är det rätta påskalamm
som skall oss skänka livet,
för vår skull det på korsets stam
av kärlek är utgivet.
Tryggt dess blod vårt hjärta gör,
det håller döden utanför,
fördärvarn oss ej skadar.
Halleluja!

6. Så firar vi vår höga fest
med hjärtans fröjd och gamman,
där Herren Kristus är vår gäst
och gläder allesamman.
Han är själv den solen klar
som blivit för oss uppenbar
och skingrat syndens mörker.
Halleluja!

JESUS KRISTUS FRÄLSAREN

1. Jesus Kristus, Frälsaren,
övervann fienden.
Han är uppstånden
och döden är hans fånge.
Kyrie eleison!

2. Syndfri själv han offrad var,
för oss Guds vrede bar.
Han oss försonat,
Guds nåd all världen skonat.
Kyrie eleison!

3. Död, synd, liv och nåd och makt,
i hans hand allt är lagt.
Han frälsar alla
som nu hans namn åkallar.
Kyrie eleison!

Pingst

KOM, HELGE ANDE, HERRE GUD

*1. Kom, helge Ande, Herre Gud,
giv lust att hålla dina bud.
Vår köld, vår tröghet övervinn,
o, kom i våra hjärtan in.
Du helga kraft, med nådens sken
gör viljan god, gör själen ren,
att livets väg vi glatt må gå
och heligt rörda sjunga så:
Halleluja! Halleluja!

*2. Du helga ljus, all sannings port,
lär oss på varje tid och ort
att känna Gud och den han sänt.
Gör Sonens höga namn bekänt.
Förklara Faderns välbehag
och falska läror från oss tag.
Det ord är fast, det ord är visst,
som lär oss tro på Jesus Krist.
Halleluja! Halleluja!

*3. Du helga eld, all världens tröst,
låt kärlek brinna i vårt bröst.
Du glädjens källa, fyll vårt blod
i jordisk nöd med himmelskt mod.
På korsets väg oss styrk och led,
mot frestelsen med kraft bered,
att här vi tappert strida må
och genom död till livet gå.
Halleluja! Halleluja!

III. KATEKESEN

Första huvudstycket:
Tio Guds bud

HÖR HÄR DE HELGA TIO BUD

1. Hör här de helga tio bud,
som genom Moses Herren Gud
oss gav på berget Sinai.
Ja, tala, Gud, så lyssnar vi.

2. Jag, Herren Gud, din Gud är en,
från andra gudar håll dej ren,
till mej sätt all din tro och lit,
mej lyd och älska med all flit.

3. Mitt helga namn missbruka ej,
ditt tal ska vara ja och nej.
Åkalla mej i nödens stund
och prisa mej av hjärtats grund.

4. Min vilodag ska helgas väl,
till sabbatsro för kropp och själ.
Ditt eget verk låt stilla stå,
mitt ord i dej må verka då.

5. Glöm ej att hedra mor och far
den tid du ännu har dem kvar,
för att du länge leva må
och för att det dej väl skall gå.

6. Stå inte efter andras liv,
förhindra ilska, hat och kiv.
Sök själv ej hämnd, ha tålamod,
var också mot din ovän god.

7. Du skall ej heller göra hor,
ty därpå följer plåga stor.
Men trogen mot den maka var,
som Herren Gud dej givit har.

8. Du skall ej stjäla. Håll dej fri
från ocker och bedrägeri.
Själv på ett ärligt sätt dej föd
och hjälp din nästa i hans nöd.

9. Bär aldrig falska vittnesbörd,
tyd till det bästa allt du hör.
Var rädd om andras goda namn,
sprid inte ut all brist och skam.

10. Din nästas hustru, hus och hem,
begär ej, ha ej lust till dem,
men gör emot en annan så,
som du vill att dej själv skall gå.
_ _ _

11. Gud dessa bud oss givit har,
så att vår synd blir uppenbar,
men också för att vi ska ge
den tjänst och kärlek Gud vill se.

12. Hjälp oss till det, o Jesus kär,
som Medlaren hos Fadern är.
Vår kärlek är så kall och tom,
men du tog på dej lagens dom.

Andra huvudstycket:
Trons artiklar

GUD TREENIG, STÅ OSS BI

*Gud Treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dig vår styrka finner,
den Onde övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dig
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, det ska ske!
Halleluja, halleluja!

VI TROR PÅ EN ALLSMÄKTIG GUD

*1. Vi tror på en allsmäktig Gud,
av vars Ande, genom Ordet,
allt skapat är och på vars bud
allt var mycket gott på jorden.
Oss en Fader vill han vara,
och utav sin goda vilja
ska han alltid oss bevara,
aldrig oss ifrån sig skilja.
På allt hans öga än ger akt
och inget övergår hans makt.

*2. Vi tror också på Jesus Krist,
Faderns Son, vår Herre kära.
Av evighet han är förvisst
som sin Far i makt och ära.
Genom Andens kraft allena
honom rena jungfrun födde.
Han att oss med Gud förena
bland oss levde, led och blödde.
För oss han sprängde dödens band
och sitter på Guds högra hand.

*3. Vi tror på Anden, helig, mild,
som oss i en helig kyrka
med fridens band förena vill
och med nådens gåvor styrka.
Synden blir ifrån oss tagen,
stillad blir då själavåndan.
Vi står upp den sista dagen,
då ju Jesus är uppstånden.
Ett evigt liv ska komma då.
Gud låter oss sin glädje få.
Amen.

Tredje huvudstycket:
Herrens bön

VÅR FADER SOM I HIMLEN ÄR

1. Vår Fader som i himlen är,
du vet vad vi behöver här.
Men milt du bjuder oss att be
dig om allt det som du vill ge.
Så må vår bön av hjärtat gå
och inte blott i ord bestå.

2. Giv att din sanning ren och klar
med kraft må läras hos envar,
så att vi falska läror skyr
och bort från syndens snaror flyr.
Ditt namn blir helgat bland oss här
var gång vi lever som du lär.

3. Ditt rike komme till oss nu
men också när vårt liv är slut.
Kom, led oss med din Ande god,
i oss förnya håg och mod,
så att vi helt må frälsta bli
från satans våld och tyranni.

4. Din vilja, Herre, ske nu den
på jorden som i himmelen,
så vi i lydnad tåligt står
hur än det oss i livet går.
Avvärj och hindra kött och blod
som står din helga vilja mot.

5. Giv oss idag ett dagligt bröd
och hjälp oss i all brist och nöd.
Bevara oss för kiv och strid,
för sjukdom och för olyckstid.
Till arbete och bön oss stärk,
välsigna våra händers verk.

6. Förlåt oss, Gud och Fader huld,
vår stora synd och svåra skuld,
som också vi vill utan knot
förlåta dem som ont oss gjort,
så vi din frid i hjärtat får
och frid ibland oss alla rår.

7. I frestelse oss ej inled
men hjälp oss mot vår ovän vred,
så vi mot honom fasta står
och ej från dina budord går.
Beväpna oss med stadig tro
och med din Andes tröst och ro.

8. Från allt den onde kan och vet
fräls oss av din barmhärtighet.
Bistå oss i vår sista nöd
och rädda oss från evig död.
Vår arma själ tag hem och giv
av nåd hos dig ett evigt liv.

9. Amen, det är: det skall så ske!
Stärk du vår tro att den som ber
i Jesu namn och på ditt ord
får höra: Ske dig som du tror!
Ja, allt varom vi nu dig bett
är lika visst, som om det skett.

Fjärde huvudstycket:
Dopets sakrament

NÄR TILL JORDAN VÅR HERRE DROG

Alt. koral:

1. När till Jordan vår Herre drog
Guds vilja där fullgjordes:
Han av Johannes dopet tog
och med Guds Ande smordes.
Ett nådens bad bereddes då,
som vi må saligt kalla:
han vill från synd oss rena två,
han vill oss frälsa alla
från att i domen falla.

2. Guds vilja där blir uppenbar
i gärningen och orden.
Guds röst från himlen ljuder klar
och vittnar, att på jorden
det Sonen är som frälsning ger
och som hans själ behagar,
och Anden som där sändes ner
med helig kraft ledsagar
hans gärning alla dagar.

3. Vi alla ska betänka det
som Gud i Skriften säger,
så varje kristen mänska vet
vad i sitt dop hon äger.
Ett livets bad det vattnet är,
men vatten ej allena:
med ordet är ju Anden där,
som samvetet kan rena
och oss med Fadern ena.

4. Vår Herre Krist de sina bjöd
gå ut kring världen vida
att ordet om hans liv och död
till jordens ändar sprida.
I dopet nåd av Gud vi får
att synden övervinna,
att i hans stränga dom bestå,
att frid och frälsning finna
och sist till himlen hinna.

5. Vår Frälsare, som dyrt oss köpt,
i ordet hör vi lova
åt den som tror och som blir döpt
det nya livets gåva.
Så må i tron vi fatta mod:
oss inget ska fördärva,
för Kristus kom att med sitt blod
oss barnarätt förvärva.
Guds rike får vi ärva.

Femte huvudstycket:
Altarets sakrament

JESUS KRISTUS ÄR VÅR HÄLSA

1. Jesus Kristus är vår hälsa,
han oss alla ville frälsa.
Med sin pina och sin död
han löste oss ur helvetsnöd.

2. För att honom ej förgäta
får vi här hans kropp att äta,
gömd i dessa bröd så små;
hans blod i vinet likaså.

3. Vid sitt bord han vill oss trösta
med att vi är återlösta.
Allt han offrade vi får
när vi till Herrens nattvard går.

4. Ingen har han vägrat kalla,
kärleksfull han bjuder alla
fram till nådens rika bord,
så låt oss lyssna till hans ord!

5. Men man skall sej ärligt pröva,
ej sitt samvete bedöva.
Om du fram i otro går
ej liv, men död och dom du får.

6. Därför nu din nöd begrunda,
tvivla sedan ingalunda
på att nådens ord är sant:
du finner här dess underpant.

7. All vår synd på sej han lade:
"Kom, ja kom till mej", han sade,
"du som tunga bördor bär,
din trötta själ får vila här."

8. I hans löfte får du hålla
trots den nöd din synd kan vålla.
Den som känner synden svår
till detta bordet värdig går.

9. Den som så hos Gud fått gästa
fylls av kärlek till sin nästa.
Så får andra glädje av
vad Herren Kristus här oss gav.

10. Outsägligt rika gåva!
Gud Treenig vill vi lova:
Tack i tid och evighet
för en så stor barmhärtighet!

GUD VARE LOVAD, SOM I KRAFT AV ORDET

1. Gud vare lovad, som i kraft av ordet
mättar oss vid nattvardsbordet!
Brödet är Kristi kropp och vinet blodet,
låt oss smaka där din godhet!
Herre, förbarma dej!
Med den kropp din mor Maria bar,
kroppen du för alla offrat har,
med ditt heliga blod,
hjälp oss, Herre, ge oss mod.
Herre, förbarma dej!

2. Offret, för oss utgjutet och utgivet,
genom döden ger oss livet.
Gud kunde inget större åt oss skänka,
det är mer än vi kan tänka.
Herre, förbarma dej!
Vilket djup av kärlek som dej drev,
med ditt blod vår skuld betalad blev!
Vilket under du gjort:
för oss öppnat himlens port!
Herre, förbarma dej!

3. Låt oss din nåds välsignelse få äga,
så vi går på dina vägar,
tjänar vår nästa väl i tro och kärlek,
över nåden ej drar smälek.
Herre, förbarma dej!
Ta ej bort din Ande från oss, Gud,
gör oss trogna mot ditt ord och bud,
ge din världs kristenhet
glädje, liv och enighet.
Herre, förbarma dej!

[Anders Frostensons översättning är bättre - men upphovsrättsskyddad]

IV. ÖVRIGT

BEHÅLL OSS, HERRE, VID DITT ORD

1. Behåll oss, Herre, vid ditt ord!
Försvara själv din svaga hjord
mot dem som går med trots och hån
i kamp mot Jesus Krist, din Son!

2. Låt se din makt, o Jesus kär,
som alla herrars herre är,
och hjälp din arma kristenhet,
så tackar vi i evighet!

3. O kraftens Ande, ren och god,
ditt folk giv endräkt, frid och mod!
Hos oss i nöd och död förbliv
och för oss till ett evigt liv!

JESAJA SÅG DEN ALLRAHELGASTE

Jesaja såg den Allrahelgaste
i helgedomen nedsänkt här sej te
på Majestätets tron! Hans tempelhus
uppfylldes av hans mantelfåll med ljus.
Kring den för vilken himlen ej är ren
serafer syntes i fördunklat sken.
För konungarnas Konung skylde de
med vingar två sitt klara anlete,
två skylde fötterna, med två de flög
och sjöng den Evige en lovsång hög:
"Helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot.
Allt skapat må nedfalla till hans fot."
Och allt föll ned. Av rök i samma stund
blev templet fullt och skälvde på sin grund.

MITT I LIVET LEVER VI

1. Mitt i livet lever vi
under döden fångna.
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena.
Men nog kan man gräma sej,
att vi så förtörnat dej.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i den bittra dödens nöd.
Kyrie eleison.

2. Mitt i dödens kamp så svår
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står
och som vill oss fria?
O Herre, du allena.
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd.
Kyrie eleison.

3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena.
Du ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst!
Kyrie eleison.

UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET ÄR

Uppståndelsen och livet är
du, Herre Jesus Kristus kär.
Och den som tror på dej, vi hör
ska leva även om han dör.
Ja, den som lever och som tror
ska aldrig dö. Det är Guds ord.