Guds ord och martyrernas blod är kyrkans utsäde. Frid över deras själar. Och Gud förbarme sej över deras mördare. Må någon Saulus bli en Paulus. Gud förbarme sej också över dem som i så här pressade situationer förnekar sin tro. Inte vet jag om jag frimodigt skulle bekänna mej som kristen i Aleppo - eller när en skolskjutare står färdig att pricka mej.
Inte kan jag f.ö. tro att majoriteten av världens muslimer betraktar dessa våldtäktsmän som några mönster av fromhet. Även om otäckt många verkar stödja deras vision och vara beredda att ansluta sej till den.
(Ni vet väl att Aleppo är samma stad som Berea i Apostlagärningarna? Kristna har funnits där dubbelt så länge som i Sverige. Igår träffade jag en kristen familj från Aleppo på affären här i Iggesund. Världen är liten numera.).
Tack Gud för de martyrer
som följt i dina spår.
De ger oss tröst och styrka
när prövningen blir svår.
De är den goda sådd,
som håller fast vid Jesus
tills frälsningen är nådd.
Guds nåd som lyst från krubban
och ges i Kristi blod
kan inga makter rubba.
Han ger martyrer mod
och bär oss i vår nöd.
Vårt liv är fäst vid Jesus
från dopet till vår död.
Ditt ord så dyrt åt oss är vunnet
med dina starka vittnens blod.
Det var som borta, men är funnet,
vi har den skatt och pärla god
som är av överjordisk halt,
för vilken de har offrat allt.
Gud, låt oss detta arv bevara
åt våra barn och barnbarn med,
till nåd och tröst i nöd och fara,
till ljus och hjälp, till frid och fred,
till evigt liv för oss och dem,
till glädje hela vägen hem.
[Tillägg: Se även Lukas Berggren 9/10: Vår tids martyrer kan lära oss frimodighet].
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar