Används den nicenska trosbekännelsen någonsin i Efs-sammanhang? Jag minns från min barn- och ungdom att den användes i kyrkorna "på de stora högtidsdagarna" (heliga Trefaldighet t.ex.) men aldrig i bönhusen. I studentförsamlingarna kring S:t Laurentii kyrka i Lund eller i S:t Ansgars kyrka i Uppsala, däremot, är "Nicenum" den normala trosbekännelsen, som används söndag efter söndag, medan den kortare "Apostolicum" (den vi oftast eller alltid använder) brukades som trosbekännelse i samband med dop.
Här nedan är Nicenum i alla fall! Läs den gärna i din enskilda andakt - den är en god kristendomsskola. Observera hur den två gånger använder de ord som enligt Luther innehåller evangeliets själva kärna, nämligen för oss, och att den även innehåller de för en bibelrörelse betydelsefulla orden efter Skrifterna och (om Anden) har talat genom profeterna. Jag skulle därför önska att den blev flitigare använd också inom Efs - vi kanske inte kan den utantill (att börja med åtminstone), men vi kan väl läsa den innantill ur psalmboken? Tills vi lär oss den.
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.
Visst står vi lågkyrkliga ut med lite högkyrklighet så här på Heliga Trefaldighets dag, även om vi med kyrkoledningen menar att präster som Carl-Johan Axskjöld nedan inte ska få prästvigas i vår kyrka? (Först är vi med om att mota ut de högkyrkliga på ämbetsfrågan, sedan blir vi själva utmotade på äktenskapsfrågan - och då finns ingen kvar som kan protestera).
På något sätt är jag väldigt glad över att Kjell O Lejon blir ny rektor för Johannelund. Det är säkert sant att han saknar den nödvändiga(?) Efs-bakgrunden, men hellre en högkyrklig än en s.k. folkkyrklig som exempelvis domprosten Hermansson, som höll gårdagens helgsmålsbön i radio. (Återkommer om den). Vilka mer än hög- och lågkyrkliga sjunger numera frivilligt långa versionen av Med Gud och hans vänskap?
Nu ska jag med familjen - efter att ha käkat morsdagstårta men sparat hälften - till Njutångers kyrka för en höglågfolkkyrklig högmässa med f.d. kriminelle och f.d. kyrkoherden Arne Selander, som dock alls inte är någon föredetting utan i högsta grad aktiv missionär. Något skriftermål i form av en Rosenii dagbetraktelse (som en gång på Kyndelsmässodagen) väntar jag mej dock inte; men vanlig enkel god, i bästa mening katolsk, förkunnelse om vår Treenige Gud. Det borde man alltid kunna förvänta sej i vår Svenska kyrka, ja, i varje kristen kyrka.
Lov, ära och pris dej vår Fader och vän som alltid oss älskat och älskar oss än. //: Halleluja! Din är äran. Halleluja! Amen. ://
När jag ändå är i tagen - ska lägga in en försommarkonsertsång av Haydn på körsidan strax - kan jag väl också lägga in min alternativöversättning av "Thank you for the music" som jag vet att många riktat till Gud men som i Niclas Strömstedts översättning blev så dumdrygt ateistisk. Jag har både lyft ut antireligionspolemiken och återställt rimmen på "i". Kanske både EFS-are och andra kan använda den i sommar?
Jämför själva! Står man inte ut med "Gud" som jag lagt in för att ge igen lite kan man förstås i enlighet med originalet sjunga "Tack [paus] för musiken" rakt av - men minnas att ateistens svåraste ögonblick enligt G K Chesterton kommer när ateisten riktigt flödar över av tacksamhet men inte har någon att rikta den till...
Jag säger: Tack, Gud, för musiken, för alla sånger som oss lyft så många gånger! Vem kan leva utan en underbar melodi? Vad vore vi utan en sång och en dans inuti? Jag säger: tack, Gud, för musiken, den ger oss harmoni. Alt. slutrad i slutversen: som vi får leva i.
På försommarkonserten på söndag kl. 17 ska Njutångers-Iggesunds kyrkokör sjunga Py Bäckmans "Min plats på jorden." Jag tycker den är jättefin som den är. Ändå kunde jag inte låta bli att igår kväll - under brinnande körövning! - göra en variant/travesti på den (ungefär som Py Bäckman gjorde julsången "Sprid ditt ljus" av sin egen "Stad i ljus"), som jag kallar Min plats vid bordet och handlar om nattvarden.
OBS! Jag tycker inte att min version är "bättre" eller att Py Bäckman borde ha skrivit en sådan text istället - min är ju betydligt mer "konventionell" - utan det är helt enkelt så att jag associerade till nattvarden som just "min plats på jorden" och skrev därefter:
Här är Gud så nära, jag stannar här ett tag. Allt som han vill bära jag lämnar fram idag. Jag kan börja andas och se att Gud är god. Bröd och vin förvandlas till Herrens kropp och blod. Jag hör ordet och jag följer det till min plats vid bordet, till fest i evighet. Här ska bördan lätta och ljuset bryta fram, här vill Gud mej mätta, jag får Guds offerlamm.
Jag hör ordet och jag följer det till min plats vid bordet, till fest i evighet. Får jag ordet och jag följer det, jag vid nattvardsbordet får mer än världen vet. Hör du ordet och du följer det, du vid nattvardsbordet får liv och salighet.
Alla EFS-are och andra som fortfarande firar Fjärdedag Pingst (officiellt avskaffad i "Stora Helgdöden" 1772 men högst levande i t.ex. Nohrborgs postilla - tänk att pingsten liksom julen och påsken skulle firas i fyra dagar under 250 år efter reformationen!) kan notera att dagens läsning i den gamla evangelieboken handlar om det som står i Apg. 5:12-16, hur apostlarna gjorde många under och tecken bland folket och att hopen av dem som trodde växte mer och mer, både män och kvinnor. "Folket höll mycket av dem", står det, och hoppades att åtminstone Petrus´ skugga skulle falla på deras sjuka.
Psalmförslagen i 1697 års koralbok är Var man må nu väl glädja sig (SvPs1986 nr 345), Kom Helge Ande, Herre god (SvPs1986 nr 50) och Nu bedja vi den helge And´ (SvPs1986 nr 362). Högst aktuella och sångbara psalmer allesammans.
Dagens bön är (i viss språklig bearbetning): Vi tackar dig, Herre Gud, himmelske Fader, att du har sänt det sanna livets bröd, vår Herre Jesus Kristus, hit till oss, för att vi ska tro på honom och genom tron leva i evighet. Vi ber dig ödmjukt att du, eftersom vår svaghet är så stor att vi inte kan komma till honom utan dig, ville upplysa oss med din helige Ande och genom honom och Ordet dra oss till dig, och genom de heliga sakramenten styrka oss i tron - för att vi må bli däri lärda och fasta och på den yttersta dagen uppväckta till evigt liv. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Kom, helge Ande, Herre god! Besök vårt hjärta, ge oss mod! Fyll våra själar med din nåd och var med oss i råd och dåd!
Här en "hoppusslad" gudstjänst för Första söndagen efter Trefaldighet, tredje årgången. Håll till godo! Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt i det :o) Klockringning från Storkyrkan: Ingångspsalm 618 FARAOS HÄRAR HANN UPP OSS VID STRANDEN
Ingångsord - dagens psaltarpsalm Ur PSALTAREN 66
Kom och se Guds gärningar,
hans väldiga verk bland människor! Han förvandlade havet till torr mark,
de gick till fots genom floden.
Låt oss glädjas över honom. Han härskar för evigt i sin makt.
Hans ögon vakar över folken -
inga upprorsmän skall resa sig. Prisa vår Gud, alla folk,
låt lovsången ljuda! Han bevarar oss vid liv,
han låter inte våra fötter slinta. Du prövade oss, o Gud,
du renade oss som man renar silver. Du lät oss fastna i nätet,
du slog oss i bojor, du lät människor rida fram över oss.
Vi gick genom eld och genom vatten,
men du förde oss ut i frihet.
Bön om syndernas förlåtelse Ur PSALTAREN 51
Förbarma dig, Gud, i din nåd,
stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld
och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit,
min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat,
jag har gjort det som är ont i dina ögon.
Du har rätt när du ställer mig till svars,
den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född,
i synd blev jag till i min moders liv. Du som älskar ett uppriktigt hjärta,
ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd,
tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång,
låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder,
stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet,
ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar,
håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Introitus
663 KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT
Kyrie, Gloria och Laudamus 695:4 DU EVIGT STRÅLANDE MORGONSOL och 697:6 VI PRISAR DIG
Kollektbön
Låt oss be om hjälp att leva i dopets nåd:
O Gud, du som genom dopet låter oss dö och uppstå med Kristus –
bevara oss i den nåd du gett oss i dopet,
så att vi genom din helige Ande får vara ljusets barn.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud,
som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Gammaltestamentlig läsning Ur FÖRSTA MOSEBOKEN 7:
Det år då Noa blev 600 år, den sjuttonde dagen i andra månaden, den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens dammluckor öppnades, och regnet strömmade ner över jorden i 40 dagar och 40 nätter. Just den dagen gick Noa och hans söner Sem, Ham och Jafet in i arken, och med dem Noas hustru och hans tre sonhustrur, vidare alla de olika arterna av vilda djur och boskap, de olika arterna av det som krälar på jorden och av det som flyger, både fåglar och alla andra djur med vingar. Alla kom de in till Noa i arken, ett par av alla levande varelser. De kom, hanar och honor av alla slags djur, så som Gud hade befallt Noa. Och Herren stängde igen om honom. Då kom floden över jorden. Den varade i fyrtio dagar, och det kom så mycket vatten att arken lyftes och flöt över jorden. Vattnet steg högt över jorden, och arken drev på vattnet. Allt högre steg vattnet över jorden, tills det täckte även de högsta bergen under himlen. Vattnet steg mer än sju meter över bergen. Hela myllret av varelser på jorden gick under: fåglar, boskap och vilda djur, allt liv som jorden vimlade av, och alla människor. Allt som levde och andades dog, alla varelser som levde på land. Herren utplånade allt som fanns till på jorden, människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar: allt utplånades från jorden. Kvar blev bara Noa och de som var med honom i arken.
Epistelläsning Ur APOSTLAGÄRNINGARNA 8
En ängel från Herren sade till Filippos: ”Gå nu vid middagstiden ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde.” Han gick genast. Då kom där en etiopier som var mäktig hoveunuck hos kandake, den etiopiska drottningen, och hade ansvaret för hela hennes skattkammare. Han hade farit till Jerusalem för att tillbe Gud och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. Anden sade till Filippos: ”Gå fram till vagnen och håll dig intill den.” Filippos skyndade fram, och när han hörde mannen läsa profeten Jesaja frågade han: ”Förstår du vad du läser?” – ”Hur skulle jag kunna det utan att någon vägleder mig?” svarade mannen. Och han bad Filippos stiga upp och sätta sig bredvid honom. Skriftstället som han läste var detta:
Liksom ett får som leds till slakt,
liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det
öppnade han inte sin mun. Genom förödmjukelsen blev hans dom upphävd.
Vem kan räkna hans efterkommande,
när hans liv nu upphöjs från jorden? Hovmannen frågade Filippos: ”Säg mig, vem talar profeten om – sig själv eller någon annan?” Filippos tog då till orda, och med skriftstället som utgångspunkt förkunnade han budskapet om Jesus för honom. När de färdades vägen fram kom de till ett ställe med vatten, och hovmannen sade: ”Här finns vatten. Är det något som hindrar att jag blir döpt?” Han lät stanna vagnen, och båda två, Filippos och hovmannen, steg ner i vattnet, och Filippos döpte honom. När de hade stigit upp ur vattnet ryckte Herrens ande bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig. Gradualpsalm 69 GLAD JAG STÄDSE VILL BEKÄNNA
1. Glad jag städse vill bekänna:
jag är döpt i Jesu namn! Ingen tillflykt är som denna, öppen står min Faders famn. Ringa jordens skatter väga mot det ena, att få äga, klädd i dopets helga skrud, nåd och barnaskap hos Gud. 2. Synden skall mig ej fördöma: jag är döpt i Jesu namn! Fadern all min skuld vill glömma, föra till den trygga hamn där mitt hjärta rening vinner och min själ hugsvalan finner. Mig i Jesu dyra blod skänkes frihet, kraft och mod.
3. När jag frestas, vill jag svara: jag är döpt i Jesu namn. Honom vill jag trogen vara, vill ej ryckas ur hans famn. Han från synden ren mig tvagit och mig till sin egen tagit. Honom jag, som han mig bjöd, följa vill i liv och död. 4. Dopets nåd mig ger i tiden stöd och fäste för min tro, skänker hopp att efter striden i Guds himmel finna ro. När min blick, mitt hjärta brista, vill jag säga i det sista: Jag är döpt i Jesu namn. Fader, tag mig i din famn.
Evangelium ur MATTTEUSEVANGELIET 3
Johannes Döparen sa: "Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han ska döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen och ska rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada. Men agnarna ska han bränna i en eld som aldrig slocknar.” Så lyder det heliga evangeliet - Lovad vare du, Kristus! 966 HALLELUJA
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. Trosbekännelse NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Psalm 258:5-7 DU LEVANDE HOPP Kyrkans allmänna förbön
Missionsföreståndare Stefan Holmström har fått en del kritik av somliga Efs-are (typ "Begis") för sitt ställningstagande i äktenskapsfrågan. Men det är nog ganska få Efs-are som kritiserar honom för sitt undertecknande av "kyrkoledarnas miljömanifest". Det svåra är väl att också i praktiken bryta den påtalade konsumtionshetsen...
Guds värld är en skimrande gåva till oss som dess yta bebor. Men ack, hur den gåvan vi slösat i trots och i bristen på tro! För pengar kan skapelsen fångas, förrådas och pinas till döds. Hur mycket av den har ej redan av otron och hatet förötts!
Så rätt hon har, Felicia! Vi lever i ett land med religions- och yttrandefrihet, och det enda vi riskerar när vi öppet tar ställning i exempelvis tros- och samvetsfrihetsfrågor är lite utfrysning och, kanske i värsta fall, risken att inte få det där jobbet vi ville ha.
Men vi vill ofta ha garantier även mot förolämpande gensagor eller social marginalisering innan vi "kommer ut". Det är ju fullständigt orimligt, inte minst med tanke på hur förolämpande många upplever att det kristna budskapet om synd och nåd är. Och som Felicia skriver:
Våga tro på det du tror på och förklara det. Pingsten lär oss att försagdhetens tid ersattes med mod och kraft. Glad Pingst! Du helga eld, all världens tröst, låt kärlek brinna i vårt bröst. Du glädjens källa, fyll vårt blod i jordisk nöd med himmelskt mod.
F.ö. är det idag Tredjedag Pingst, och texten i evangelieboken (fram till 1772 och stora helgdöden) handlar om samarierna som får besök av Petrus och Johannes och under bön och handpåläggning får den helige Ande. Föreslagna psalmer i 1697 års koralbok är Gud har av sin barmhärtighet och Kom Helge Ande, Herre Gud.
Fader, låt nu Kristus bli målad för oss alla i den predikan vi ska få, låt den till vårt hjärta gå. Led vår själasörjare att oss just de orden ge, som vår själ behöver mest och inför dig själv är bäst. Låt de orden leda oss fram till Jesu Kristi kors och få oss att falla ned för att ta emot din fred. Ge oss Andens gåvor när Ordet oss förkunnat är, profetia, underverk, och med tungotal oss stärk. Låt oss, Fader, denna dag få din klara, goda lag och låt evangelium i vårt hjärta finna rum.
1. I all sin glans nu solen strålar, och livets ljus Guds kärlek målar. Nu pingstens liljor fått sin tid, och sommar nalkas ljus och blid. Oss mer än änglars röst bär bud om gyllne skörd från livets Gud.
2. När sommarnatten svalka bjuder, i lunden näktergalen ljuder. I Guds beskydd vi har vårt bo och vilar där i fred och ro, i ljuvlig dröm om paradis, och vaknar till vår Herrens pris.
3. Som vinden fläktar blad och grenar, med jorden himlen sig förenar. Nu paradiset öppet står, och vi dess ljuvhet smaka får. I bäcken porlar livets flod. Den ger oss glädje och nytt mod.
4. Guds Ande, som sig ned har svingat, har denna gåva till oss bringat, ej av sig själv, men – oss till tröst, i kärlek och med sannings röst – av Jesus Krist som till oss kom och som till himlen vände om.
5. Så vakna upp i mänskors boning, och tacka den som skänkt försoning! Församlas, alla tungomål, i jubelsångens offerskål! Stäm in omkring vår Herrens bord i Guds församlings hyllningsord!
6. Se, tungorna av Anden glöder, och judar, hedningar blir bröder! I Jesusnamnets offerskål förenas alla modersmål. I evighet höjs lovets ljud i Jesu namn från oss till Gud.
7. Vår Gud och Fader utan like! Snart blommar rosen i ditt rike. För hjärtat som vi åt dig gett du himlens rike oss berett. Som solar små i evighet vi strålar i din härlighet. Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1843 (60 år), David Termén 2004 (67 år), publ. med tillstånd Musik: Henrik Rung 1859 (52 år) H Rung:
Här får ni ett stort knippe pingstpsalmer av äldre och nyare datum, många av dem bönepsalmer, att sjunga inför och under pingsthelgerna! (För en ännu större del av kyrkans sångskatt, grupperad efter författare, se nätantologin Hela Kyrkan sjunger!).
Och ett par pingstblommor ur knippet direkt här på bloggen - av just äldre resp. nyare datum:
Från när och fjärran nu som förr vi hör om skördar för Guds rike. Gå inte då förbi vår dörr, du Gud, i kärlek utan like! Fullborda ock på oss ditt råd, besegra ock vårt överdåd med din nåd! Giv åt din torra vingård här ett nådens regn, som förr du givit! Du vet hur stor vår vanmakt är, du ser hur mäktig världen blivit. Så kom då, käre Herre, snart och låt oss se vår fara klart, uppenbart. Du som förmår att göra mer än vi kan bedja eller tänka, bryt alla otrons fästen ner och må du nya hjärtan skänka! Ja, kom med stark och väldig hand och lossa alla syndens band i vårt land! Och ger du oss en pingstvind än och är en sökningstid oss nära, så låt oss ej förspilla den, men vad vår frid tillhör få lära. Ja, öppna våra ögon då, att vi din Andes verk också må förstå. Låt oss ej fåfängt bedja om din helge Andes stora gåva! Till allas våra hjärtan kom, att vi dig snart må glada lova! Ja, amen, se, vi tror därpå att vad du lovat skall bestå! Ske alltså!
Dina löften är många, din trofasthet stor, vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej för att du är vår Skapare, mäktig och god, och för att du aldrig ljuger, o nej! Herre, led du oss fram, låt oss bli till hjälp för dem som vi möter på vandringen hem. Ge oss ljus till att se, gör oss villiga att be: fyll vårt liv med din Ande, o Gud! O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk, visa synden så vi ser: den är vår! Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk - den rättfärdighet vi får, den består! Herre, led du oss fram... Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt, att han lever än och verkar i dag, att hans död och uppståndelse, så som han sagt, ska ge kraft och mod till den som är svag. Herre, led du oss fram... Dina gåvor är många och rik är din nåd, Herre, välj åt oss de gåvor du vill! Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så att det märks att vi vill höra dej till! Herre, led du oss fram... Lär oss älska varandra och se vad det är du har tänkt med att vi bor där vi bor! Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här, låt ditt ord nå ut till hela vår jord! Herre, led du oss fram...
Men S:ta Clara - där vi var med konfirmanderna i fredags - kommer väl åtminstone ganska nära? Eller?
Efs bytte inte namn till Sem. (Svenska Evangeliska Missionen). Men namnfrågan är ändå ganska trevlig, inget man kan bli osams om på allvar liksom. Så diskussionen lär väl fortsätta.
Här en "hoppusslad" gudstjänst för Annandag Pingst, tredje årgången.Håll till godo! Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt i det :o) Klockringning från Storkyrkan: Ingångspsalm 646 GRIP DU MIG, HELIGE ANDE
Ingångsord - dagens psaltarpsalm Ur PSALTAREN 68
Gud, när du drog ut
i spetsen för ditt folk,
när du gick fram i ödemarken, då bävade jorden,
då strömmade regn
från himlen inför Gud,
själva Sinai bävade inför Gud,
Israels Gud. Rikligt regn lät du falla, Gud,
din trötta egendom gav du kraft. Din skara fick bo där,
du sörjde för de svaga
i din godhet, Gud. Herren låter ordet höras,
en här av kvinnor bär glädjebudet: "Härarnas kungar flyr,
de flyr och husmodern delar bytet! Ska ni då ligga stilla i era fållor?
Duvans vingar är täckta med silver
och hennes fjädrar
med skimrande guld. När den Allsmäktige
skingrade kungarna i landet,
föll snön över Salmon."
Bashans berg är ett Guds berg,
ett berg med höga toppar
är Bashans berg. Ni höga berg,
varför ser ni ner på berget
som Gud har valt till sin boning?
Herren ska bo där för alltid. Guds vagnar är tiotusentals,
tusen och åter tusen.
Herren är mitt ibland dem,
i helighet som på Sinai. Du steg upp i höjden,
du tog fångar,
du fick gåvor bland människorna,
även de upproriska –
för att du, Herre vår Gud,
skulle bo där. Lovad är Herren!
Dag efter dag bär han oss,
Gud är vår frälsning. Gud är för oss en frälsningens Gud,
hos Herren Gud finns en utväg från döden. (Svenska Folkbibeln, SFB)
Bön om syndernas förlåtelse Ur PSALTAREN 51:
Förbarma dig, Gud, i din nåd,
stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld
och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit,
min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat,
jag har gjort det som är ont i dina ögon.
Du har rätt när du ställer mig till svars,
den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född,
i synd blev jag till i min moders liv. Du som älskar ett uppriktigt hjärta,
ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd,
tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång,
låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder,
stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet,
ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar,
håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1:
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Introitus
672 HERRE, SÄND UT DIN ANDE
Kyrie, Gloria och Laudamus 695:4 DU EVIGT STRÅLANDE MORGONSOL och 697:6 VI PRISAR DIG
Kollektbön
O Gud, du som har givit apostlarna din helige Ande, ge ditt folk vad det i tro ber om, så att vi, som du givit tron på vår Herre Jesus, också blir bevarade i din frid. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som med dig och den helige Ande lever och regerar i en gudom, från evighet till evighet.
Amen. Gammaltestamentlig läsning Ur JESAJA 44
Men hör nu,
du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt. Så säger Herren som skapade dig,
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig:
Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun som jag har utvalt. För jag ska utgjuta
vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta
min Ande över dina barn,
min välsignelse
över dina avkomlingar, så att de växer upp
bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar. Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen"
på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
Så säger Herren, Israels Kung,
och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud. Vem är som jag?
Låt honom berätta och lägga fram
för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma
i framtiden. Var inte rädda eller förskräckta.
Har jag inte låtit er höra om det
och förkunnat det
för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa,
jag vet ingen.
(Svenska Folkbibeln, SFB) Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.
682 INTE GENOM NÅGON MÄNNISKAS STYRKA
Epistelläsning Ur APOSTLAGÄRNINGARNA 2
Petrus sade: "Hela Israels folk skall alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.” Orden träffade dem i hjärtat, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad skall vi göra?” Petrus svarade: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga Anden som gåva. Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren, vår Gud, vill kalla.”
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig. Gradualpsalm 161 HELIGE ANDE, LÅT NU SKE
Evangelium, hallelujarop och predikan
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. Trosbekännelse NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Psalm 476 GUD, NÄR DU ANDAS ÖVER VÅR JORD
Mitt i min sorg över att en ny men verkligt god vän nu lämnar Svenska kyrkan och väl då också Efs för, som det verkar luta åt, romersk-katolska kyrkan, fann jag att J A Eklunds gamla alltför nationalromantiska och samfundschauvinistiska men samtidigt underbart vackra psalm, Fädernas kyrka, gick någorlunda bra att bearbeta, så här 70 år efter hans död, just när jag är i samma ålder (45) som Eklund var när han skrev den. Jag anser att den i detta nya skick, trots bearbetningens ofullkomligheter, blev både mer evangeliskt kristocentrisk och mer ekumeniskt allmänkyrklig - en psalm om kristenheten i Sverige som del av Guds kyrka på jorden. Så kan vi en stund bortse från diskussionen om vilket samfund som bäst står i kontinuitet med arvet från Ansgar och Sigfrid och gemensamt be om sann förvandling och förnyelse så här inför "pingstnovenan". Framåt vår hoppfyllda längtan går.
Så upptäckte jag också att psalmen på slutet hämtat tydlig inspiration från Himmelsfärdsdagens psaltarpsalm 110, den som också Ylva Eggehorn tänkte på när hon komponerade bibelvisan "Villigt kommer ditt folk". Må Eklunds kyrkopsalm därför klinga i våra hjärtan från Himmelsfärdsdagen till Pingstdagen, då konfirmanderna åtminstone i Enånger-Njutångers församling träder fram till Herrens bord i den vita dopdräkt som konfirmandkåporna egentligen är.
1. Frälsarens kyrka i Sveriges land, del av hans kyrka på jorden, vida den famnar från strand till strand, fast är den grundad av Herrens hand, byggd till hans tempel i Norden!
2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn, i den Treenige Gudens, Faderns och Sonens och Andens namn: dopnådens vatten och gravens hamn, brudgummens löfte och brudens.
3. Fäder och mödrar sej kämpat fram, Kristus var med dem på banan. Trofast är han trots vår synd och skam, seger han vunnit på korsets stam, därför finns korset på fanan. 4. Ädel är skaran, sen tusen år Gud i vår kyrka fått frälsa. Framåt vår hoppfyllda längtan går: ungdomen kristnad är Sveriges vår, Sveriges framtid och hälsa. 5. Villigt en skara som väckts av Gud kommer sin Konung till möte, klädd i hans helighets vita skrud, samlad som daggen på ljusets bud flödar ur morgonens sköte.
6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl! Ta Herren Kristus på orden! Kämpa för frihet åt bunden träl, be om Guds frid över varje själ, himmelens frid över jorden!
Jag vet inte om EFS:are särskilt ofta sjunger danska psalmer? Åtminstone Brorson var uppskattad av 1800-talets väckelserörelser, och Lina Sandell översatte åtskilliga av hans psalmer, men faktiskt också en och annan Kingo- och Grundtvigpsalm. Dock ingen av nedanstående, som jag själv försökt översätta, även om naturligtvis ingenting går upp emot originalen. God storhelg, allesammans!
1. Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå i glans på Sions topp. Men svår var vägen du fick gå förrän du kom dit opp. Din börda, tung och mödosam, var världens synd och skam. Så sjönk du i vår jämmer ned; vem anar vad du led?
2. Oskyldige, som så för mej gick smärtans tunga stig, din kärlek hårt har bundit dej, att fri jag skulle bli. Då slet du sönder våra band med genomspikad hand. Du gick med seger ur din grav; din död oss livet gav.
3. Nu står en skara kring din tron, som snö så vit och ren. Vart öga strålar som en sol av att din glans få se. Och ordet om ditt slaveri då världen köptes fri, ja, vad du led för oss en gång är ämnet för dess sång.
4. Tack, Fader, att du var så god mot Adams fallna ätt! Du frälste oss med Lammets blod och gav oss barnarätt. Dej prisar varje andetag och hjärtats alla slag. O Gud, för din barmhärtighet tack, tack i evighet!
1. Förunderligast på vår jord är Jesu Kristi rike. Dess härlighet är stor, så stor att det ej har sin like.
2. Visst är det dolt som själ i kropp, men lätt dess kraft du kände. Som staden högt på bergets topp det ses till världens ände.
3. Dess hemlighet är Herrens ord, som skapar vad det nämner, som höjer dalar på vår jord och berg med marken jämnar.
4. Med det till dop vårt vatten blir, välsignat vin vi dricker, från dopet väller hopp och liv, oss kalken vederkvicker.
5. Med det Guds kämpar krafter får när de av trötthet snavar, så de kan le åt banesår och springa över gravar.
6. Med det av vatten skapas vin och paradis av öken, med det går ljus i hjärtat in fast världen går i töcken.
7. Låt höras ropet som nu går att riket har lagts öde, Gud kröner likafullt dess år med fruktbarhet och gröda.
8. Dess glans går upp som ax ur vång, som vår i vissna lunden, ja, som Guds sol vid fågelsång i kalla morgonstunden.
9. Det är den store kungens glans, som korsets död fick lida för att vi livets segerkrans ska bära vid hans sida.
10. Och när han kommer i det blå är kristnas kamp till ända, vad troende i spegeln såg de saliga ska känna.
11. Ja, då är riket vi nu får i synlig prakt tillstädes i evighetens jubelår med rätt och fred och glädje!
Gott veckoslut tillönskas er alla, vare sej ni far på konfirmandläger eller årskonferens! Det finns bara en som kan vara på två (eller flera) ställen samtidigt, och det är inte någon av oss. Men vi kan be om hans välsignelse var vi än är.
Halleluja! Ingen ensam, ingen hjälplös lämnats kvar. Halleluja! Tron sin tillflykt och sitt ljus i Jesus har. Fastän skyar honom lyfte bort och ingen honom ser, glömmer vi ej vad han lovat: Alltid skall jag bo hos er.
Varför inte stanna till i västerbottniska Ånäset i sommar eller nästa sommar? Byn på näset mellan Flarkån och Kålabodaån med världens största osthyvel och vägoasen Stenfors gård?
Och med Carl Olof Rosenius födelsehus, Roseniusgården, mellan kyrkan och bönhuset, samt en minnessten på platsen öster om E4 där huset ursprungligen stod.
Soliga hälsningar från Nysätra/Ånäset! Där också kyrkosångaren Göran Stenlund föddes, 104 år efter Rosenius!
Ska prova att sjunga inledningspsalmen på denna dalakoral från Leksand imorgon - i bönhuset i Njutånger. (Ja, för åtminstone på Bönsöndagen måste man väl kalla det bönhus?).
Dom kan göra fina psalmmelodier, dom i Dalarna... nåja, jag gillar den tyska koralen också. Och P O Nyström i Karlskrona, som på äldre dagar satt och eldade upp sina samlade skaldeförsök, fick ändå något bevarat till eftervärlden. En bönepsalm som står sej.
Och vad mitt hjärta beder, det vet jag att du hör, och vad mitt väl bereder, det vet jag att du gör. I nödens högsta smärta din hjälp mig närmast är, jag vet att på ditt hjärta du mina sorger bär.
Söndagen den 26 april (Jubilate-söndagen!) hade vi gudstjänst i EFS Njutånger (bönhuset) med April-kvartetten och Mats Sandström. Tisdagen den 28 april var det arbetsdag på Brogården, då vi bl.a. städade, krattade och gjorde i ordning bryggan och majbrasan. Torsdagen den 30 april var det valborgsfirande på Brogården, då vi brände ner brasan och hade korv- och kaffeservering (populärt i det rätt dåliga vädret) efter att kyrkokören sjungit och Anna-Karin Holmberg (min fina fru) vårtalat.
Och nu den 10 april (Rogate- alias Bönsöndagen!) blir det gudstjänst i EFS Njutånger (bönhuset) igen kl 11! Främsta orsaken är att orgelbyggarna i Njutångers kyrka inte blivit riktigt färdiga än. Så dom vill ha gammkyrkan för sej själva ett tag till. Välkomna till EFS-bönhuset (eller ok då, -kyrkan) på söndag alltså! Undertecknad spelar till psalmerna och kanske blir det nån form av duett - dock troligen ej kvartett. Be för gudstjänsten redan nu och ta med dej böneämnen dit!
Bönsöndag i bönhuset, alltså. (Även kaffeböner). [Tillagt 6/5: Inför söndagen kanske några gamla EFS-are gärna vill läsa några av C O Rosenius´ dagbetraktelser om bönen: för den 17 april och den 29 april. Inte är det bara trosrörelsen som lyft fram Herrens löften och bönens rika möjligheter - men har vi tagit vara på dem? Se även Lina Sandells sång här nedan (följ länken så kommer du till hela sången)]:
Allt vad ni ber om, så säger Jesus, allt ni ber Fadern om i mitt namn, det ska jag göra, för att min Fader ska prisas, äras i Sonen blott. Så hjälp mej, Jesus, i tro ta vara på detta härliga löftesord, och ständigt komma, som barnet kommer till älskad mor varje stund på nytt.
