Det blåser upp till storm

Påskvänner!

När vår dokumenterat snälle och vänlige missionsföreståndare, som helst av allt talar om Jesus, nu vädjar till EFS-prästerna att inte vara så queerteologiska att de till kristet äktenskap (obs!) viger (obs!) två personer av samma kön med varandra, alltså att inte i ord och handling förneka man-kvinna-förbundets teologiska och biologiska särställning, förneka den specifika vitsen med att ha en mamma, förneka den specifika vitsen med att ha en pappa - då anklagas han av sina egna för att vara sexfixerad eller åtminstone profilera EFS i fel frågor.

När han i samband med ärkebiskopsvalet mycket modest uttryckte sin "oro" över att kandidaterna, inte bara den som valdes, gav så märkliga eller bibelstridiga svar på frågor om både Jesu särställning och frälsningen, ja, då anses han också av många EFS-are ha gjort EFS till ett "missnöjesparti" och missat fokus. Det är helt otroligt! Nu får det väl ändå vara nog med "stillasittande i båten"!

När en av många aktad teolog i Svenska kyrkan - han har ju varit vår ärkebiskop! - på ett arrangemang i Lund januari 2012 där EFS var inblandat på olika sätt förnekar att Jesus någonsin kommer att återvända "i makt och härlighet" för att döma levande och döda (han kommer bara i våra hjärtan eller i vår medmänniska, för han har väl ruttnat sedan länge, d.v.s. "uppstått i våra hjärtan", menar jag) då ska vi alltså sitta still i båten även i domssöndags- och adventstider? Ja, vad tror förre EFS-missionsföreståndaren och samtalsledaren Birger Olsson själv egentligen? Se Vimeo med flera avsnitt från "EFS-teve" - både förförande och upplysande på samma gång, inget man vill rekommendera sökare direkt, men samtidigt något som fler EFS-are nog borde ha sett och diskuterat. Apropå kraven från t.o.m. styrelsemedlemmar att EFS ska vara mer lojalt mot kyrkoledningen...

Samtidigt: är det så illa nu att med vänner som jag behöver missionsföreståndaren inga fiender? Upplevs jag så aggressiv och intolerant att det komprometterar honom att sådana som jag stöder den lilla ansats till biskopsliknande ledarskap som jag nu äntligen tycker mej finna? Se även Samtal om EFS - längtan och identitet