Men hur ska EFS nu göra?

Fastlagshelgens budskap om Guds kärleks väg överskuggades inte Mekane Yesus-kyrkans beslut att bryta med Svenska kyrkan. Men visst är det senare ett allvarligt memento. Så här kommenterade jag Dagens artikel i kommentarsfältet:

Inte oväntat. Men vad innebär det här för EFS´ relation till / nattvardsgemenskap med Mekane Yesus-kyrkan? Och vad innebär det för EFS´ relation till Svenska kyrkan?

Observera att vi från EFS inte är okritiska till Mekane Yesus kyrkan heller. Det finns utan tvekan verklig homofobi som måste bekämpas - missionssekreterare Erik Johansson kritiserade med rätta att pingstvännen Åke Green av alla människor blev kallad till Etiopien för att undervisa de evangelisk-lutherska där om kristen äktenskapssyn; det hade han själv gjort betydligt bättre anser jag - men utsikterna har knappast blivit bättre av att Svenska kyrkans ledning sedan 2009 anser att man-kvinna-kombinationen varken är särskilt välsignad eller särskilt väldesignad OCH sedan 2012 att även män kan föda barn. Det är både fnoskigt och gnostiskt så att det förslår - vilket ju gör att kyrkor i Afrika och Östeuropa knappast längre tar oss på allvar ens i frågor där vi faktiskt skulle kunna ha en del att lära ut...).

Wejryd, Wejryd, är det detta du kommer att bli ihågkommen för? Jag är rädd att du blivit herostratiskt kyrkohistorisk för något som du själv egentligen inte ville driva (var du inte ganska tacksam för att gaygalans kronprinsessa Victoria inför all världens kameralinser själv valde att gifta sej med en karl?).

Och på en önskan om förtydligande svarade jag så här:

Jo, Katarina - utsikten för EFS:are och andra från Svenska kyrkan att moderera bitvis ganska - eller mycket! - homofoba attityder i den afrikanska kontexten underlättas knappast av att "vi" (läs: Svenska kyrkans politiskt styrda ledning) nu inte längre tror och bekänner att man+kvinna-kombinationen, där vi alla har vårt ursprung, är något särskilt märkvärdigt ens enligt vår Herre (se Matteus 19), utan att den som kan välja precis lika gärna kan bilda familj med någon av samma kön som med någon av motsatt. Nu ska ju "Underbart har du skapat man och kvinna" ryka ur (det könsneutraliserade) vigselritualet, eftersom Gud antas ha skapat kombinationen "man och man" samt "kvinna och kvinna" precis lika underbart och precis lika anpassade till att "bli ett kött".

Ja, "vi" (läs: Svenska kyrkans politiskt styrda ledning) har ju t.o.m, så fort som KD-vindflöjeln svängde, börjat tro på den gnostiska dogmen att somliga barnaföderskor "egentligen" kan vara karlar och att vi som inte tror på dogmen vill könsstympa människor. Hur dumt kan det egentligen bli? SvK har nu liksom riksdagen blivit så ultraqueer att t.o.m. jag, som betraktades som hopplöst liberal av mina konservativa vänner på 90-talet, har akterseglats t.o.m. av KD (!) och i dumretoriken fösts in i homofobfascisternas skara. 1900-talsreformerna klarade Mekane Yesus till nöds acceptera, men när vi nu inte ens har så mycket som ett ORD för just förbundet mellan man och kvinna, inte ens i kyrkan, så fick de nog. Och det är inte utan att jag förstår dem.

ÄB Wejryd har förvisso skrivit in sej i kyrkohistorien tillsammans med Laurentius Petri, Wallin, Söderblom och Brilioth, men i Wejryds fall handlar det uteslutande om herostratisk ryktbarhet. (Och ändå gäller den en reform som han själv uppenbarligen inte riktigt trodde på - undrar om framtidens kyrkohistoriker kommer att hitta någon liten lapp med de ömkliga orden "Härtill var jag nödd och tvungen"?). 

Led mej, Gud,
led mej i rättfärdighet,
låt mina ögon se din väg.