Öppen fråga till ärkebiskopen

Påskvänner!

Mindre än ett år kvar till kyrkovalet. Det finns inga tecken på att Socialdemokraterna och Centern lämnar kyrkopolitiken - tvärtom hade socialdemokraterna med kyrkopolitiken som ett av de områden folk skulle ha synpunkter på när de framträdde på gågatan i Hudiksvall häromveckan. Moderaterna byter namn till "Borgerlig samling" och "FISK" från Folkpartister i Svenska kyrkan" till "Fria liberaler i Svenska kyrkan" (trovärdigt?), men skit samma. EFS ställer inte upp i kyrkovalet och påstår att det vore olämpligt för en väckelse- och missionsrörelse att vara nomineringsgrupp (kan det verkligen vara på långt när lika olämpligt som att politiska partier är det???), men yttrar knappast särskilt skarp, uthållig och offentlig kritik mot det ur såväl sekulär som kyrklig synvinkel absurda systemet (man biter inte den hand som föder en?).

Ärkebiskopen skrev häromdagen på sin blogg - där läsandet och kommenterandet verkar ha gått ner betydligt efter hans halvårslånga blogguppehåll under vilket någon började twittra i hans namn - om hur den som "tycker sig stå stadigt på något sätt" (!) "kan våga byta perspektiv och utsätta sig för kritik som man tar på allvar". (Apropå ett kyrkoledardygn hos Birgittasystrarna i Hosjö).

Det fick mej att nu innan jag far för att öva inför en begravning skriva följande långa och ofriserade kommentar, som sympatiskt nog nyss publicerades direkt utan moderering. Vore intressant om man kunde få svar. Men jag tror att andra, typ vår missionsföreståndare och kyrkoledarna som samlades i Hosjö - eller varför inte någon journalist på Budis eller Kyrkans Tidning eller Aftonbladet? - behöver ställa frågorna OCH DET PÅ SKARPEN för att det ska klämmas fram något begripligt svar.

Så här skrev jag, och så här långt blev det (trots att jag inte tog upp den ännu större och viktigare frågan om kyrkans förkunnelse i teori och praktik om Allhelgona och evigheten):


OK, om du nu står så stadigt och kan utsätta dej för kritik, så har jag två problemområden där jag inte begriper hur du och kyrkoledningen har manövrerat:

I. DE POLITISKA PARTIERNAS INBLANDNING I KYRKOMÖTET. Att partier som M, S och C engagerar sej i Svenska kyrkan kan ju bara bero på någon av följande förklaringar: 1) De anser sej vara konfessionellt kristna partier (knappast, va?). 2) De ser inte Svenska kyrkan som en kyrka utan som en hembygdsförening eller kommunal inrättning för religiösa behov. 3) De ser Svenska kyrkan som en kyrka men vill inte att hon ska fortsätta vara det. (Kan du - eller de politiska partierna - komma på någon annan trevligare förklaring, så är jag bara glad).

Och det här tycks inte gå att få slut på - 12 år efter den påstådda skilsmässan från staten! Det enda som hänt är att vår Svenska kyrka till råga på allt försöker beröva frikyrkosamfunden sitt existensberättigande genom lögnen att även den är en frikyrka. (Märklig frikyrka som styrs av moderaterna, socialdemokraterna och centern!). Varför säger du inte ifrån på skarpen och försvarar kyrkans rätt att få vara en fri kyrka, där människor får engagera sej och gruppera sej efter andra linjer än de kommunalpolitiska (som väl knappast är relevanta när vi möts som bröder och systrar i Herren)?

II. ERSÄTTANDET AV DOGMEN OM JUNGFRUFÖDELSE MED DOGMEN OM MANLIGT BARNAFÖDANDE. Jag var på s.k. andrum på vår stiftsgård Breidagård förra veckan och läste där Erik Aurelius´ s.k. "herdabrev" (jodå, det innehöll en del uppbyggligt också, särskilt slutet).  Jag har ju även läst nyårspredikan m.m. av dej och slagits av hur angelägna ni moderna biskopar(?) verkar vara att folk inte ska tro att vi i kyrkan nödvändigtvis tror att vår Frälsare föddes av jungfru, rent biologiskt och så där. (Trots att både Lukas och Maria - som Lukas verkar ha intervjuat - skulle vara värsta pinsamma nödlögnarna om Jesus var avlad av Josef eller en romersk soldat eller vad vi nu skulle föreslå som alternativ till den helige Ande). Ibland framställs det rent av som om Matteus och Lukas var för obildade för att förstå att läran om jungfrufödelsen är orimlig och leder till någon slags "halvgudidé" (de kände inte till ägget, bevars, som Aurelius skriver). 

Men om nu den dogm som fortfarande ingår i trosbekännelsen och Svenska kyrkans bekännelseskrifter inte är så viktig, HUR kan det då komma sej att det samtidigt har blivit så viktigt att tro på den gnostiska dogmen att en del som föder sitt barn är män och därmed pappa till barnet? Inte bara som ett enstaka mirakel, utan som något som av allt att döma händer lite då och då (och då rimligen har hänt genom hela historien, kanske flera av bloggens läsare är födda av en karl!). Ja, efter din omsvängning i vintras - efter att Kristdemokraternas Göran Hägglund vindflöjlat åt samma håll! - stämplar du ju oss som fortfarande tror på dogmen att endast kvinnor kan föda barn (att det alltsedan Adam undantagslöst gäller att "mannen är av kvinnan" som Paulus skriver) som tvångssteriliserare och förnekare av allas lika värde. Du inte bara svängde, ju, utan motiverade omsvängningen med människorättsargument, och köpte den enfaldiga övertalningsdefinition av tvångssterilisering som mitt folkparti till vår skam lanserat. Nu kan min dotter inte vara säker på att hon är en riktig tjej/kvinna ens om hon föder barn! 

PS. Illustrerad Vetenskap berättar att två kvinnor snart kan få barn med varann, eftersom vetenskapsmännen snart kan skapa en manlig könscell av en kvinnlig, ja, en kvinna kan av samma skäl få barn med sej själv. Medan man alltså även som evangelisk-luthersk kristen mycket väl kan föreställa sej att vår Herre är för oförmögen - eller snarare för okunnig? - för att avla barn, för att själv träda in i världen, utan en gubbes medverkan? DS.

Werldenes Frälsare kom här,
lät see at Jungfru moder är.
All werlden må thess vundra sigh,
en sådana börd höfdes tigh.

Af mans hielp är thet eij så skedt,
Gudh sielf hafwer sin nådh betedt.
Gudz Ord är här nu wordet kött.
Av Jungfru lifwe är thet födt.