Ja, vad vill S med Svenska kyrkan?

Påskvänner!

Nu kanske sommarstiltjen kan övergå i lite debatt-bris åtminstone: Annika Borg och Kristen opinion har, utan att precis driva en tydlig evangelisk-luthersk bekännelse, dock på sistone förtjänstfullt fronderat mot kyrkans övriga "inne-gäng" och särskilt mot den slags religionsdialog som slår ut viljan till kristen profilering, till kyrklig offensiv med syfte att folk faktiskt ska bli och förbli kristna.

Men det är inte bara proffsteologer som tonat ner kyrkans särart, evangeliets "differentia specifika". De politiska partier, och inte minst Socialdemokraterna, som av någon outgrundlig anledning engagerar sej i vårt största nominellt kristna samfund, har givetvis inget konfessionellt intresse alls, snarare som Annika Borg påvisar ett intresse av att kyrkan blir så lik partiet som möjligt.

Vad vill S med svenska kyrkan? är en mycket relevant fråga att ställa inför kyrkovalet 2013. Och jag tror att Annika Borgs slutsatser stämmer. (Vilket givetvis inte innebär att alla enskilda kristna som står på en S-lista i kyrkan själva har denna agenda).

Bra att Annika Borg drar igång kyrkovalrörelsen redan nu. Hon skulle givetvis inte rösta på Frimodig kyrka, men även Öppen kyrka och Posk är i detta perspektiv anständiga nomineringsgrupper utan känd koppling till något politiskt parti.


Sin enda grund har kyrkan
i Sonen, Frälsaren.
Hon är hans egen byggnad,
den nya skapelsen.
I världen som han löste
från mörkret med sitt blod
blev hon den brud han krönte
med evangelii ord.