torsdag 11 augusti 2011

Sommarvikariatet över

Påskvänner!

Mitt sommarvikariat i Njutånger/Enånger är nu definitivt över. Det avslutades på väckelseprästen Lars Linderots 250-årsdag med en friluftsgudstjänst i fiskeläget Karskär - och där bland klipporna och sjöbodarna kändes det nästan som i västkusten och Bohuslän där Linderot verkade fram till sin död för 200 år sedan. (Läs gärna inledningen till Lars Linderots predikan på Kristi Förklarings dag i Kungälv 1799, som ger en god bild av denne själasörjare och "vägröjare" - inkl. en del självbiografiska fakta - och framför allt av den Herre han så troget ville måla för våra ögon).

Annars minns jag från sommarvikariatstiden mest ett antal dop, vigslar och begravningar - men också gudstjänsterna i Enångers gamla kyrka (som bara används sommartid) och i kapellet i Långvind. Dessutom var jag med en del av EFS:s missionsdag på Brogården den 21 juli med Henrik Markgren och Annethe Munga (på film); en mycket värdefull tradition även om våra missionärer nu börjar bli så få att de är svåra att få tag på till sådana här arrangemang ;o).

Idag blir det återigen ett besök på Brogården - även om våra barn inte var anmälda till det pågående barnsångarlägret (ett annat är igång på Skytesvallen) ska vi i kväll avlyssna resultatet: en musikal om Daniel. Våra två äldsta barn agerade i en Daniel-musikal på Kom och se-festivalen för två år sedan (tredjeminister resp. lejon) och det blir kul att se likheter och skillnader nu.

Sedan bär det - efter övernattning hos vänner i Hudiksvall - upp till Norrbotten. Min fru har sen semester, så sista sommarlovsveckan blir ännu en fin upplevelse för familjen, hoppas vi. Det har ju varit en fantastiskt fin sommar här i Hälsingland, med lagom mycket av både sol och regn. Däremot har Norrbotten tydligen haft en ren "solbadarsommar", där mycket har torkat bort, både hjortron svamp och (nästan) åar. Bra att vi redan har plockat hjorton och svamp!

Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver
- blott Herrens ord förbliver.

4 kommentarer:

  1. Hur var Daniel? Själv jobbade jag kväll och kom inte hem i tid för musikal. Svara gärna till min epost!

    SvaraRadera
  2. Jo Daniel var bra - en Tomas Hagenfors-version i motsats till den våra barn spelade med i på Kom och Se-festivalen 2009. Roligt med variation, och riktigt intelligent och tänkvärd låttext om vad "folk" tror på i vår tid. (E-postprogrammet här i Lule är trögt, så jag svarar bara så här än så länge). Och problemet med att som kristen våga bekänna sin tro och vara uthållig i bönelivet är ju lika aktuellt i vår tid, även om vi inte precis hotas med lejongropen.

    Sen kan man ju alltid diskutera "den ocensurerade versionen" med hur Daniels fiender blev uppätna av lejonen (jfr Elias slakt på Baalsprofeterna). Det förblir en öppen fråga huruvida detta var i enlighet med vår Herres yttersta intentioner, eller bara ett utslag av Darejaves´ lättnad och vrede i förening, liksom det förblir en öppen fråga hur mycket av Gamla Testamentets berättelser man bör återge för våra barn - och hur tidigt.

    (Att även fruar och barn blev uppätna skonades dock våra ungar på Brogården ifrån att behöva se. Lejonens plötsliga hunger beträffande furstarna upplevdes snarast som komisk - vilket verkligheten naturligtvis inte var).

    SvaraRadera
  3. Jo ibland kan verkligheten gå till överdrift. Tur att inga verkliga lejon var med. Sonen var mycket förtjust i Daniel när han var barn. Kan tänka mig att just lejonen spelade en väsentlig roll... Nu måste jag ut och uträtta saker. Även om solen skiner och det antagligen blir alldeles för varmt att arbeta.

    SvaraRadera
  4. Fin blogg, kanske skulle följa den....

    Synd man fått kicken från kyrkan, hoppas snart på att få lämna Norrland.

    SvaraRadera