Högskoleverket ifrågasatte förra veckan Johannelunds rätt att utfärda teologie kandidatexamen. Utlåtandet kan läsas här.
Det är väl mycket angående kompetens kring andra religioner, forskarmiljö et c. som kan vara värt att ta till sej. Samtidigt kommer man ju inte ifrån att det är prästutbildning det rör sej om i detta fall. Och att vem som helst - någon som t.ex. inte tror på Gud - inte kan antas till en sådan är ju ganska självklart.
Visst - man bör kunna ta en teol. kand. utan att tro på Gud. (Vissa skulle nog säga att man då idag även kan bli präst - jfr John Shelby Spong och danske Thorkild Grossböl - men det är väl att gå för långt?). Så visst, jag vill inte avfärda högskoleverkets kritik rakt av. Det gör inte heller avgående johannelundsrektorn Lars-Göran Carlsson, som verkar måttligt bekymrad. (Vad säger tillträdande Tomas Nygren? - det hade varit intressant att veta).
Ändå är det intressant att läsa Pekka Mellergårds skarpa reaktion på den del av Högskoleverkets rapport som gäller Örebro Missionsskola. Owe Kennerberg på Teologiska Högskolan i Stockholm är också kritisk. Liksom Jan-Åke Alvarsson på Pingströrelsens Teologiska Seminarium. Philip Geister på romersk-katolska Newmaninstitutet likaså. Och givetvis reagerar även Ulf Ekman. (Livets Ord University har ju också ansökt om examensrätt).
Och Thomas Österberg på Dagen skriver högintressant om Honungsfälla för samfunden. Jag citerar följande:
Johannelund får kritik för att kräva en skriftlig rekommendation för studenten från en präst/pastor som också avser elevens tro. När pingstförsamlingarnas utbildning nekas examensrätt sägs bland annat: "Utgångspunkten 'att hela Bibeln är Guds ord', samt att tolkningen är beroende av 'den Helige Andes inspiration' är svår att förena med ett akademiskt studium."För kyrkornas del måste det vara självklart att definiera teologi som kristen tro, och att huvudsyftet är att utbilda människor som kan sprida det kristna evangeliet. Det finns självklart en gräns för hur långt samfunden kan anpassa sig.Frågan är om den gränsen är nådd. Ibland talar man om en "honungsfälla" som lockar med det som är "sött", men där den hugade sedan fastnar och inte kommer loss. Frestelsen finns för trossamfunden att anpassa sig till döds för att få del av sötman.
Låt ditt rike komma,låt din vilja ske.
Låt ditt rike komma,låt din vilja ske.
Jag har gått 1 år prästutbidning på universitet och mitt intryck är att det inte är konstigt att präster inte låter sig formas av bibelns ord utan tolkar den så att det ska passa tidsandan - precis detta lär vi oss -att från utgångspunkten: Inget som inte är materiellt kan finnas och allt som är gudomligt eller övernaturligt mm som är obekvämt är en produkt av ett kulturellt tänkande i den tid det skrevs, profetior visar att texten tillkom efter de beskrivna händelserna osv. Studenterna på Johannelund har det förhållandevis bra. Dags för oberoende utbildning utanför statens kontroll! Fast ett sådant beslut i Sv k kräver förstås att man först befriar sig från de politiska partiernas sekulära agenda, som i S i allafall uttryckligen varit att kontrollera prästutbildningen för att prästerna ska bli "ofarliga" (Jämför förslaget om statlig imamutbildning) Ett första steg på den vägen är att rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet!
SvaraRaderaTack för kommentaren, Gunvor! Ja, när nu EFS inte ställde upp i kyrkovalet tror även jag att Frimodig kyrka är det bästa alternativet den 20 september. Men det absolut viktigaste är att de politiska partiernas inflytande bryts rejält och definitivt och att höstens kyrkomöte därmed förlorar sin legitimitet.
SvaraRaderaFör detta syfte måste även våra ateistiska och agnostiska vänner - och ovänner? - i de olika politiska partierna mobiliseras. EU-valet är över - nu är det kyrkovalet som gäller!
Och det där med att kyrkan behöver en av staten oberoende prästutbildning har du verkligen alldeles rätt i!
SvaraRadera