fredag 25 februari 2022

Biblar i kyrkan och böner för Putin

Påskvänner!

På Sexagesima/Reformationsdagen tänkte jag som Frida Park under söndagsgudstjänsten i Efs-bönhuset (det som kallas Efs-kyrkan) i Njutånger. Vi borde ha biblar att dela ut till alla som kommer! (Kanske hade vi det också, så vansinnigt många var vi inte). Särskilt när dagens evangelietext i psalmboken var så stympad att man inte fick veta vad Jesus hade sagt, vad som fick folk att utbrista: "Aldrig har någon människa talat som han!". 

Och särskilt som predikanten, vår diakon Magdalena Olsson från Brunflo, gick igenom nästan hela kapitlet, Johannes 7, inte bara verserna omedelbart före evangelietexten, och även Jesaja 12, lövhyddohögtidens speciella bibeltext med orden om att "ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor" (altaret vattenöstes tydligen varje dag under den sju dagar långa högtiden, på vars sista och största dag Jesus ropade: "Är någon törstig, så kom till mej och drick!").

Naturligtvis skulle bönhusbesökarna inte bara ha fått var sin psalmbok, utan en riktig bibel, och uppmuntrats att slå upp dagens texter i den (istället för blotta "hackmaten" i den s k evangelieboken). För sammanhangens skull. Plus Jesaja 12, som sagt. 

För snart använder vi inte själva boken bibeln vare sej hemma eller i kyrkan och i mobilen finns ju, ärligt talat, rätt mycket som distraherar. (Med all respekt för och glädje över det positiva i teknikutvecklingen).

Något att tänka på inför fastan. Ett fastelöfte, kanske? Att ta med en egen bibel till varje gudstjänst och träna på att slå upp i den. Eller att, som mötesvärd, leta ihop ett par tjog biblar av olika karaktär och erbjuda övriga kyrkbesökare tillsammans med psalmböckerna. Som i nästa version ju kan bli betydligt tunnare och lätthanterligare om bibeltexterna utesluts och ersätts med bibelhänvisningar för varje söndag. Så kan man använda vilken bibelöversättning man vill (även i mobilappen) och slipper pådyvlas just den statliga bibelkommissionens textvariant. Något sådant tycks också ha föresvävat allas vår Loe (Lars-Olov Eriksson) som höll digitalt föredrag om just evangelieboken vid ekumeniska böneveckan i fjol.

Nå, nu under Fastlagen och Askonsdagen - och hela fastan - förenas vi framför allt i bön för Ukrainas och Rysslands (och Belarus´) många folk. Utan tvivel är det Putin-Ryssland som är aggressor och vill tvinga in också Ukraina och Belarus under diktatur och förtryck. Det behöver vi inte hymla om. Men även ryssarna behöver befrias, om än det knappast kan ske med NATO-bombningar. Sedan har nog västvärldens folk en del att bekänna - "de lovar dem frihet fast de själva är förgängelsens trälar" tänkte jag 1991 (2 Petr. 2:19). 

Men just nu är faktiskt Putin den störste lögnaren och våldsmannen i Europa. Det hjälps inte. Det han gör nu är helt enkelt inte ursäktligt. Norge och Estland och Polen och andra NATO-länder har inte på minsta sätt bombhotat Petersburg eller Moskva. Det är bara Putins morbida fantasier. Ändå är det helt rätt att be för honom ("för kungar och ALL överhet" som det står i Bibeln). Som jag vet åtminstone en 94-årig "babusjka" i Västerbotten som gör. Börjar många hålla på så kan det bli jobbigt för honom. Att välsigna hans trupper som rysk-ortodoxa kyrkan i Moskva tycks hålla på med verkar dock inte vettigt. Underbart att höra att rysk-ortodoxa kyrkan i Ukraina dock delar ukrainsk-ortodoxa kyrkans kritik mot kriget och talar om det som "synd inför Gud"!


söndag 20 februari 2022

Reformationsdagen

Påskvänner!

Ni firar väl reformationsdagen? Funderar starkt på att göra en reformationstårta med Lutherrosen i marsipan som dekoration. (Se förklaringen i marginalen här till höger!).

Hade tänkt presentera 95 teser med förslag till vad vi skulle behöva reformera idag. Men det får bli en annan dag. Material finns dock som bekant. Tror inte att Svenska kyrkan precis är i mindre i behov av reformation än Luthers kyrka var 1520. Att Romersk-katolska kyrkan också behöver reformeras är ingen större tröst i sammanhanget. Reformera mera - OBS inte deformera!

En Luther-psalm till avslutning så. Klippets textversion är Lars Lindmans i 1986 års psalmbok, nedanför står min egen bearbetning:



*Gud Treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dig vår styrka finner,
den Onde övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dig
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, det ska ske!
Halleluja, halleluja!

Text: 1400-talet, Martin Luther 1524 (41 år) "Gott der Vater wohn uns bei", övers. 1567 "Herre Gudh Fader, stat oss bij", bearb. Johan Olof Wallin 1816 (37 år) "Gud trefaldig statt oss bi", A.H. 2009. 

Musik: Medeltida processionssång/Wittenberg 1524, jfr även J S Bachs version (BWV 748)

Detta är en klassisk Luther-psalm utifrån medeltida förebilder, bl.a. följande mariabön som återfinns i en skolordning från 1480:

Sankta Maria, steh uns bei, so wir sollen sterben. Mach uns aller Sünden frei und lass uns nicht verderben. Vor dem Teufel uns bewahr, reine Maid Maria, hilf uns an der Engel Schar, so singen wir Halleluja.

Alla Propheten, die stehn uns bei u.s.w. 
(återgiven efter Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 399)

Luthers version bestod av tre liklydande strofer, där personerna i treenigheten apostroferades i tur och ordning ("Gott der Vater", "Jesus Christus", "Helig Geist"). Den trycktes tillsammans med melodin 1524 i Johann Walters Chorgesangbuch. En svensk översättning, "Herre Gudh Fader stat oss bij!", trycktes 43 år senare i "Then Swenska Psalmeboken" (1567) och infördes även i 1695 års psalmbok.

För 1816 års psalmboksförslag bearbetade Johan Olof Wallin psalmen, men behöll då formen med en strof för varje gudomsperson ("Gud vår Fader statt oss bi", "Jesus Christus statt oss bi", "Helge Ande, statt oss bi"). När 1819 års psalmbok kom ut, hade han dock dragit samman psalmen till en enda vers med anslaget "Gud trefaldig, statt oss bi".

Psalmen rekommenderades och användes länge som stående inslag i konfirmationsgudstjänster - vilket jag själv varit med om så sent som på 1980-talet! Men trots att den bearbetades språkligt och togs med även i 1986 års psalmbok har dess användning drastiskt sjunkit, och jag vet inte om någon präst under 2000-talet ens kommit på idén att använda den vid någon konfirmation, eller för den delen någon annan gång. (Kommentera gärna saken nedan!).

M Luther:


söndag 13 februari 2022

Missionsföreståndaren om korsets dårskap och kraft

Påskvänner!

Här kommer en predikan av Efs missionsföreståndare Kerstin Oderhem, om korsets dårskap och kraft. Alltid aktuell, inte minst på nådens särskilda söndag Septuagesima, då vi fått höra om Jona, den urdålige missionären som liksom representerar både den del av kristenheten som hellre gömmer sej och flyr än förkunnar Guds lag och Guds domar och den del av kristenheten som liksom verkar önskar alla sina motståndare ett evigt helvete. 

Den nästan parodiskt dålige missionären som ändå mer än alla andra profeter fick gestalta både Jesu offerdöd för att rädda övriga "besättningen" och Jesu uppståndelse på tredje dagen.

Och så som Martin Gustavsson sammanfattat korsets hemlighet: 

"Gud krävde offret. Gud gav offret. Gud var offret."

Eller med psalmversens ord: 

"Ditt stora verk fullbordat är. / Din nåd och stränghet ser vi här.  / En helig Gud för mänskors brott / har offer krävt och offer fått. / En nådig Gud som korset bar / själv offret gav och offret var."

fredag 11 februari 2022

Om John Stott och Lausannerörelsen

Påskvänner!

Intressant temadag om John Stott och Lausannerörelsen (och därmed Svenska Evangeliska Alliansen). Hör Lars Dahle från Mediehögskolan i Stavanger:

Korset och försoningen i en postmodern kultur

Påskvänner!

Här ett aktuellt föredrag och korset och försoningen! Aktuellt inte minst för Efs idag!

Enligt Olof Edsinger stör oss korset med 

1) sin blodiga brutalitet  

2) vad det har att säga om Gud  

3) vad det har att säga om människan


PS Olof! Det heter "Der Übermensch"! DS.

onsdag 9 februari 2022

Tomas Boström tolkar Charles Wesley

Påskvänner!

En sång av Charles Wesley i Tomas Boströms tolkning. Fin. Jag missade Tomas när han var i Järvsö Efs för några år sedan, men jag tycker att många av hans egna visor och inte minst "Ad populum", skivan med hans Wesley-tolkningar är alldeles underbara!

söndag 6 februari 2022

Glad Kyndelsmäss igen!

Påsk- och julvänner!

Ja, nu är det jul igen! En särskild hälsning till Sápmi/Saepmie så här på samernas nationaldag! Och naturligtvis även till Maria Smeds och Efs-gruppen i Soppero/Lannavaara!

Till Kyndelsmäss sägs ju halva vintern ha gått (om inte redan vid Pålsmäss?) och björnen vänt sej i sitt ide. Den finska vinterpsalmens ord, sjungna på vårt bröllop för 20 år sedan, säger mycket fortfarande - här något förkortad och bearbetad för 2030 års psalmbok:

File:Vinter Håbo.png



1. Hur härligt vittnar land och sjö
ännu i frost och vintersnö,
o Gud, om dina under!
Förvissnad, öde, mörk och kall
är jorden dock din fotapall
som i sin blomstrings stunder.

2. Ty du, barmhärtig år från år,
bevarar för en nyfödd vår
det frö som drivan täcker.
Det lever i sin mörka grav,
du lyfter snart dess täcke av,
din sol det återväcker.

3. Ljus är din klädnad, Herre Gud!

Du norrskensprakt och stjärneskrud
åt himmelen bereder.
I dej finns inte mörkret här,

du våra fötters lykta är,
som oss i natten leder.

4. Upplys oss, Herre, med ditt ord,
så vi på denna mörka jord
ifrån din väg ej viker.
Och för oss sist i Kristi tro
från dödens skugga, där vi bor,
till ljuset i ditt rike.
 


Text: Zacharias Topelius 1880 (62 år), bearb. Jfr den oförkortade och obearbetade versionen i SvPs1986 nr 518!
Musik: Nathan Söderblom 1916 (50 år)


Det var ytterst passande att just Zacharias Topelius skrev denna glada vinterpsalm - han som också lär ha tillstyrkt att Finlands flagga fick övervägande snövit färg, och som skrivit så många glada vinterberättelser för barn! Men enligt uppgift hos hymnologen Oscar Lövgren har Topelius själv sagt att han skrev den efter "ett danskt motiv". Jag har dock inte kunnat spåra förlagan, inte Lövgren heller, tydligen.

Under min studietid i Lund (1992-95) satt jag på en psalmafton i Allhelgonakyrkan och diskuterade med psalmbokskommitténs siste ordförande Olle Nivenius huruvida folk alls kunnat uppskatta vintern före Topelius - om inte vintern av vanligt folk bara upplevts som fientlig och otäck. Jag bestred tesen ivrigt, inte minst med tanke på samer och eskimåer och andra nordkalottmänniskor (Nivenius var bevars skåning), men det är klart att isen, snön och vintern för de nordligaste folken kunnat påminna om västkustfiskarnas Västerhav - ibland en strålande skönhet och en scen för jakt och fiske, ibland en direkt livshotande miljö med storm och köld (jfr f.ö. Frans G Bengtssons essä Vintermänniskan). T.o.m. de sydligare än danskar och skåningar boende holländarna lär ju dock sedan urminnes tider ha uppskattat att vissa vintrar få åka skridskor (jfr Peter Brueghels tavlor).

Som en liten lustighet använder vi ju här i Sverige Söderbloms sommarpsalmsmelodi under alla fyra årstiderna för psalmerna I denna ljuva sommartid, Lär mig du skog att vissna glad, Hur härligt vittna land och sjö samt Likt vårdagssol i morgonglöd. Och det är, tycker jag, inte alls opassande att sjunga Topelius-psalmen på Söderbloms-melodin med alla dess associationer till "rika löv" och "ymnig tid". För tacksamheten är densamma hos Topelius, också i vintertid. Men i Finland sjungs den till en helt annan melodi.

F.ö. använde min fru och jag denna psalm (den första och de två sista stroferna) på vårt bröllop i Backens kyrka 31 december 2001, så dess affektionsvärde är högt för oss åtminstone. Men jag minns från min uppväxt i Luleå hur en äldre man från den laestadianska väckelsen föreslog psalmen så ofta han kom åt, under årets tre första månader i alla fall.

onsdag 2 februari 2022

Kyndelsmässodagen

Påsk- och julvänner!

Idag infaller alltså den "riktiga" Kyndelsmässodagen, Fyrtiondedag Jul. I 700 år firades den just på detta datum här i Sverige, tills Gustav III tyckte att vi hade för många helgdagar och flyttade den till söndag istället. Men i almanackan står det fortfarande "Kyndelsmässodagen" idag, precis som det står "Allhelgonadagen" den 1 november (dagen efter Halloween). 

På söndag kan man fira 5 söndagen efter Trettondedagen om man vill, precis som vi skulle ha gjort före Stora helgdöden 1772. Den söndagens texter handlar nu under andra årgången (som inte fanns på 1700-talet) om att allt Herrens folk gärna får profetera (4 Mos. 11:24-30), om att det är bra att Kristus blir förkunnad även av folk med vinstsyfte (Fil. 1:12-28) och att vi inte ska försöka stoppa människor som gör gott i Jesu namn, även om de inte hör till just "oss" (Mark. 9:38-41). Tänkvärt för oss Efs-are! Jag har sedan barndomen hört om Efs-predikanten Börje Wikströms far, Rickard Wikström i Renholmen (farfar till kulturminister Jan Erik Wikström), som kom gående på vägen mot Åbyn Brännfors och utropade orden från Fjärde Moseboken: "O att ALLT Herrens folk profeterade!" (Som Symeon och Hanna gjorde, kan man ju tillägga vid Kyndelsmäss!).

Symeons lovsång är dagens hit:

tisdag 1 februari 2022

Kyndelsmässoafton

Påsk- och julvänner!

Nu är det jul igen! Imorgon infaller Fyrtiondedag Jul till minne av hur Jesus bars fram i templet och fick träffa Symeon och Hanna. Visserligen är firandet flyttat till nästföljande söndag, men 2 februari är en märkesdag sedan gammalt och får gärna uppmärksammas som sådan vid husandakt och andra morgonsamlingar. 
Många av oss har framme julljusstakar och -stjärnor och annat juligt ända till och med denna dag. Inom Efs firas även Annandag Kyndelsmäss som är C O Rosenius´ födelsedag :o).
Kyndelsmässodagen på söndag är sen gammalt kyrkomusikens dag. Kanske den också borde bli Kyrkogångens dag (med tanke på vikande besökssiffror och det alternativa namnet Jungfru Marie Kyrkogångsdag). Sveriges Kyrkogångarförbund, någon? 

Dan Sarkar uppmuntrar: 
Margareta Melin sjunger:


1. Gud bor i ett ljus dit ingen kan gå,
Gud kan vi ej se och inte förstå.
Men Gud kommer hit,
han vill vara här,

så blir han ett barn som Maria bär.

2. Ära vare dig, o Gud som är stor,
att du kommer hit som vår lille bror.
Ja, du kommer hit,
du vill vara här,
så blir du ett barn som Maria bär.


©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publicerad med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)
 
M Melin:
Bildresultat för Margareta Melin bilder