Jul- och påskvänner!
I dag är det som bekant (?) Tredjedag Jul (helgdag här i Sverige från kristnandet fram till 1772), även kallad Johannes Evangelistens dag. Dagen firas på EFS i Njutånger med "julgemenskap" från klockan 14 och framåt.
I psalmvalslistan från 1697 anbefalls bl.a. psalmerna O Jesus Krist som mänska blev och Var man må nu väl glädja sig för denna dag.
Kollektbön:
O Herre, barmhärtige Gud! som genom dina heliga apostlar låtit förkunna din Sons Evangelium i världen: Giv nåden att vi i tron må stadigt förbli vid deras lära och få syndernas förlåtelse, såsom de oss har tillsagt på dina vägnar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Epistel 1 Johannesbrevet 1:9-2:6
Evangelium Johannesevangeliet 21:19-24
Predikan - se Luthers Kyrkopostilla (äldre upplagor) eller Nohrborgs postilla, som har predikningar även för Tredje- och Fjärdedag Jul, Påsk och Pingst.
Slutbön
Herre Jesus Kristus, du som vill att var och en ska förbli i den kallelse du kallat honom till, och så låta sitt ljus lysa att din himmelske Fader därigenom må bli prisad: Vi beder dig om din heliga nåd, att vi må leva efter din vilja, och tåligen lida vad oss däröver kan påkomma. På det vår tro därigenom må bli stärkt och att vi må behålla ett gott samvete och få en evig salighet. Du som lever och regerar med Fadern och den Helige Ande, en sann Gud ifrån evighet till evighet. Amen.
onsdag 27 december 2017
tisdag 26 december 2017
Martyrernas dag
Påskvänner!
Jag vet ingen psalm som så väl förenar juldagens och annandagens budskap som Arve Brunvolls Du Ord från alla tider. I en brevväxling för några år sedan har han generöst visat uppskattning av min inte alltid helt följsamma översättning, som jag djärvs publicera här. Vi ber idag för alla Kristusvittnen, särskilt de plågade och pinade, över hela världen - och särskilt i bältet från Mellanöstern till Nordkorea.
1. Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!
2. Vem såg din glans och trodde
att himlen var ditt hem,
när du i stallet bodde
i lilla Betlehem?
Jo, herdarna på marken
som dej i krubban fann
har med Maria tackat
för frälsning i ditt namn.
3. Var fanns ditt gudomsvälde,
var fanns din frälsarhand,
när nådens barn man fällde
med sten och svärd och brand?
Vi såg din styrka, Herre,
vi trodde, Jesus Krist,
när Lammets pris och ära
var deras sång till sist.
4. Låt dina vittnen visa
till dej med hand och mun
och dina under prisa
intill den dag och stund
då folk av alla släkten
skall stå inför din tron
och till din ära höja
en evig jubelton!
Text: Arve Brunvoll 1978, sv. övers. A.H.
Musik: William Ferguson 1919
Jag vet ingen psalm som så väl förenar juldagens och annandagens budskap som Arve Brunvolls Du Ord från alla tider. I en brevväxling för några år sedan har han generöst visat uppskattning av min inte alltid helt följsamma översättning, som jag djärvs publicera här. Vi ber idag för alla Kristusvittnen, särskilt de plågade och pinade, över hela världen - och särskilt i bältet från Mellanöstern till Nordkorea.
1. Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!
2. Vem såg din glans och trodde
att himlen var ditt hem,
när du i stallet bodde
i lilla Betlehem?
Jo, herdarna på marken
som dej i krubban fann
har med Maria tackat
för frälsning i ditt namn.
3. Var fanns ditt gudomsvälde,
var fanns din frälsarhand,
när nådens barn man fällde
med sten och svärd och brand?
Vi såg din styrka, Herre,
vi trodde, Jesus Krist,
när Lammets pris och ära
var deras sång till sist.
4. Låt dina vittnen visa
till dej med hand och mun
och dina under prisa
intill den dag och stund
då folk av alla släkten
skall stå inför din tron
och till din ära höja
en evig jubelton!
Text: Arve Brunvoll 1978, sv. övers. A.H.
Musik: William Ferguson 1919
måndag 25 december 2017
God jul - imorgon är en annan dag!
Jul- och påskvänner!
Tacksam över juldagen som började med midnattsgudstjänst i Iggesunds vita kyrka (jo, den höll som sig bör på till efter 12-slaget ;o) och fortsatte med julotta i Njutångers kyrka. Sen blev det mycket sovet - men också ätet med svärmor och familjen (julbordet räckte även idag, men musten måste kompletteras ;o).
Imorgon är en annan dag. Annandagens och martyrernas vänner samlas till gudstjänst även då.
Och på onsdag firas Tredjedag Jul eller Johannes Evangelistens dag med "julgemenskap" i Njutångers bönhus (den s k "Efs-kyrkan") kl 14.00. (Vi bryr oss inte om att Gustav III avskaffade helgen 1772). Hanna Lundqvist läser traditionsenligt julevangeliet. Har någon en sång eller ett vittnesbörd tillämpas "öppen scen". Alla är hjärtligt välkomna!
söndag 24 december 2017
Psalmlucka 24: Guds folk för sin Konung må sjunga
Jul- och påskvänner!
Som norsk salme av biskop Bernt fyller "Guds folk for sin Konge skal kveda" 100 år i år. Men som "Magnificat", Marias lovsång, är den 20 gånger så gammal. Egentligen är ju Maria Joakimsdotter psalmens författare, driven av den helige Ande, och Bernt "bara" en översättare till norska (och jag till svenska). Men i vilket fall ska Gud ensam ha äran även på Fjärde söndagen i advent som i år tillika är julafton (Magnificat som är dagens evangelietext passar verkligen inte illa en julafton!):
1. Guds folk för sin Konung ska sjunga,
kring jorden dess jubel må runga.
Sitt folk han från synden vill frälsa,
med lovsång vi honom må hälsa.
2. Guds under begrunda vi borde,
till frälsning för oss han dem gjorde.
Så ofattbart rik är hans gåva,
hans heliga namn må vi lova!
3. Hans kärlek den är utan ände
mot dem som till honom sej vände,
från släkte till släkte han bär dem,
sin nåd och sin trofasthet lär dem.
4. Men mänskor med högmodets tankar,
vars hjärtan av maktlystnad bankar,
som agnar för vinden han skingrar,
som sand mellan allmaktens fingrar.
5. Han nedstörtar stora och rika,
men ska aldrig någonsin svika
de små i de dystraste öden,
som suckar till honom ur nöden.
6. I kärlek han hungrande mättar
och sorgtyngda hjärtan han lättar,
sitt ansikte milt mot oss vänder,
sin frid och välsignelse sänder.
7. Vår Gud vill vi lova och ära
som kom för att synderna bära.
Ja, du som oss skapar och frälsar,
ditt folk dej med lovsånger hälsar!
GOD JUL!
Som norsk salme av biskop Bernt fyller "Guds folk for sin Konge skal kveda" 100 år i år. Men som "Magnificat", Marias lovsång, är den 20 gånger så gammal. Egentligen är ju Maria Joakimsdotter psalmens författare, driven av den helige Ande, och Bernt "bara" en översättare till norska (och jag till svenska). Men i vilket fall ska Gud ensam ha äran även på Fjärde söndagen i advent som i år tillika är julafton (Magnificat som är dagens evangelietext passar verkligen inte illa en julafton!):
1. Guds folk för sin Konung ska sjunga,
kring jorden dess jubel må runga.
Sitt folk han från synden vill frälsa,
med lovsång vi honom må hälsa.
2. Guds under begrunda vi borde,
till frälsning för oss han dem gjorde.
Så ofattbart rik är hans gåva,
hans heliga namn må vi lova!
3. Hans kärlek den är utan ände
mot dem som till honom sej vände,
från släkte till släkte han bär dem,
sin nåd och sin trofasthet lär dem.
4. Men mänskor med högmodets tankar,
vars hjärtan av maktlystnad bankar,
som agnar för vinden han skingrar,
som sand mellan allmaktens fingrar.
5. Han nedstörtar stora och rika,
men ska aldrig någonsin svika
de små i de dystraste öden,
som suckar till honom ur nöden.
6. I kärlek han hungrande mättar
och sorgtyngda hjärtan han lättar,
sitt ansikte milt mot oss vänder,
sin frid och välsignelse sänder.
7. Vår Gud vill vi lova och ära
som kom för att synderna bära.
Ja, du som oss skapar och frälsar,
ditt folk dej med lovsånger hälsar!
GOD JUL!
lördag 23 december 2017
Psalmlucka 23: Vem kan förstå
Jul- och påskvänner!
Ja, vem kan förstå detta outsägligt stora? Baptistledaren (och Spurgeons efterträdare) William Young Fullerton har i varje fall uttryckt det ovanligt väl:
1. Vem kan förstå att den som änglar hyllar
kom för att ge oss kärlek rik och stor,
att han, den gode Herden, ville söka
varenda en som hopplöst vilse for?
Jag vet ändå: han föddes av Maria,
när djurens krubba blev hans första hem,
han slet i Nasaret som alla andra,
som världens Frälsare han levde mitt bland dem.
2. Vem kan förstå vad han för oss har lidit,
för att ge ljus i dödens mörka dal,
och hur hans hjärta krossades på korset
till liv för oss som vållade hans kval?
Jag vet ändå att han bar våra bördor,
att i hans sår vår frid och hälsa är,
att han ger mod åt en förkrossad ande,
för han är världens Frälsare och han är här.
3. Vem kan förstå hans Andes verk i världen,
hur han som av vår skam var överhöljd,
en dag av folk ur alla jordens länder
blir känd och älskad, trodd och efterföljd?
Jag vet ändå: allt kött ska se hans frälsning,
hans Frälsarnamn åt folken ska ge hopp.
Rättfärdighetens sol ska evigt skina,
för världens Frälsare är solen som går opp.
4. Vem kan förstå hur många som vill prisa
den på vars bud det ondas makt ska fly,
vem kan förstå hur mångas hopp som uppfylls
när Domaren vi ser på himlens sky?
Jag vet ändå att skyarna ska skälva
av myriader mänskorösters sång,
att ny blir både himmelen och jorden
när världens Frälsare blir världens Kung en gång.
Ja, vem kan förstå detta outsägligt stora? Baptistledaren (och Spurgeons efterträdare) William Young Fullerton har i varje fall uttryckt det ovanligt väl:
1. Vem kan förstå att den som änglar hyllar
kom för att ge oss kärlek rik och stor,
att han, den gode Herden, ville söka
varenda en som hopplöst vilse for?
Jag vet ändå: han föddes av Maria,
när djurens krubba blev hans första hem,
han slet i Nasaret som alla andra,
som världens Frälsare han levde mitt bland dem.
2. Vem kan förstå vad han för oss har lidit,
för att ge ljus i dödens mörka dal,
och hur hans hjärta krossades på korset
till liv för oss som vållade hans kval?
Jag vet ändå att han bar våra bördor,
att i hans sår vår frid och hälsa är,
att han ger mod åt en förkrossad ande,
för han är världens Frälsare och han är här.
3. Vem kan förstå hans Andes verk i världen,
hur han som av vår skam var överhöljd,
en dag av folk ur alla jordens länder
blir känd och älskad, trodd och efterföljd?
Jag vet ändå: allt kött ska se hans frälsning,
hans Frälsarnamn åt folken ska ge hopp.
Rättfärdighetens sol ska evigt skina,
för världens Frälsare är solen som går opp.
4. Vem kan förstå hur många som vill prisa
den på vars bud det ondas makt ska fly,
vem kan förstå hur mångas hopp som uppfylls
när Domaren vi ser på himlens sky?
Jag vet ändå att skyarna ska skälva
av myriader mänskorösters sång,
att ny blir både himmelen och jorden
när världens Frälsare blir världens Kung en gång.
fredag 22 december 2017
Psalmlucka 22: Kom med nu än en gång
Påskvänner!
Ur den danska salmebogen från 2002 saxar jag den här brorson-psalmen inför julen:
1. Kom med nu än en gång,
vi vill med bön och sång
i Anden oss förena
och sjunga vad vi menar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
2. Du sorgsne, lyssna du,
kom med till stallet nu,
låt inte sorg dej dränka,
Gud vill sin Son dej skänka,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
3. Du stolte, böj dej ned
med hjärtats ödmjukhet
och se allt smått och slitet,
din Gud är nöjd med litet,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
4. Du fattige, kom hit,
säg: jag är mer än rik,
jag största vinsten vunnit,
jag den i stallet funnit,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
5. Du rike, vänd dej om,
se Herrens fattigdom,
se till att inte glömma
hans fattiga små lemmar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
6. Ni gamla, kom igen
till själens bäste vän,
gå också med, ni unga,
för att av hjärtat sjunga:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
7. Och varje äkta par
i dessa julens dar
de unga väg ska visa
och så Guds kärlek prisa,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
8. Och ni, ni kära små
ska inte glömda stå!
I Herrens hus och hemma
häv upp er ljusa stämma:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
9. Så ska ej korsets tvång,
ej döden själv en gång
oss från vår Jesus föra,
nej, det ska de få höra,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
Ur den danska salmebogen från 2002 saxar jag den här brorson-psalmen inför julen:
1. Kom med nu än en gång,
vi vill med bön och sång
i Anden oss förena
och sjunga vad vi menar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
2. Du sorgsne, lyssna du,
kom med till stallet nu,
låt inte sorg dej dränka,
Gud vill sin Son dej skänka,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
3. Du stolte, böj dej ned
med hjärtats ödmjukhet
och se allt smått och slitet,
din Gud är nöjd med litet,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
4. Du fattige, kom hit,
säg: jag är mer än rik,
jag största vinsten vunnit,
jag den i stallet funnit,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
5. Du rike, vänd dej om,
se Herrens fattigdom,
se till att inte glömma
hans fattiga små lemmar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
6. Ni gamla, kom igen
till själens bäste vän,
gå också med, ni unga,
för att av hjärtat sjunga:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
7. Och varje äkta par
i dessa julens dar
de unga väg ska visa
och så Guds kärlek prisa,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
8. Och ni, ni kära små
ska inte glömda stå!
I Herrens hus och hemma
häv upp er ljusa stämma:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
9. Så ska ej korsets tvång,
ej döden själv en gång
oss från vår Jesus föra,
nej, det ska de få höra,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!
torsdag 21 december 2017
Tomasmäss
Påskvänner!
I många hundra år, fram till 1772, var denna dag helgdag i Sverige, "Den helige Thomas dag" eller Tomasmäss. Kollektbönen löd enligt 1695 års psalmbok:
O Herre, barmhärtige Gud, som genom dina heliga apostlar har låtit förkunna din Sons evangelium i världen: Giv nåden att vi i tron stadigt förblir vid deras lära och får syndernas förlåtelse, som de har tillsagt oss på dina vägnar. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre. Amen.
Episteln på denna dag var Ef. 2:19-22:
Så är ni nu inte mer gäster och främmande, utan helga manna medborgare och Guds husfolk, uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där Jesus Kristus är översta hörnstenen. På vilken hela byggnaden tillhopafogad växer till ett heligt tempel i Herranom. På vilket också ni blir meduppbyggda, Gud till ett hemman genom Anden.
Psalmförslag för denna dag i 1697 års koralbok var följande (här presenterade i moderniserad form):
Till dig jag ropar, Herre Krist,
I dig, o Herre Jesus kär
Bli kvar hos oss, o Jesus Krist
Så högt har Gud, oss till stor fröjd
Evangelietext var naturligtvis Joh. 20:24-31 (om hur Jesus visar sig för Tomas efter uppståndelsen) och slutbönen löd:
Herre Gud, himmelske Fader, som genom din Son skaffat oss arma syndare hjälp och undsättning: var oss nådig och hjälp att vi kan vakta oss för otro och av hjärtat förlita oss på ditt ord och löfte. O du Jesus Kristus Guds Son, som icke ville låta den otrogne Tomas förbli i en sådan synd, utan nådigt hjälpte honom: giv din helige Ande i våra hjärtan så att vi aldrig tvivlar på din nåd, utan genom en fast tro på din barmhärtighet når en evig salighet. Amen.
Hade den herrnhutiska sången När på Tomas Segerfursten tänker funnits 1697, hade den förhoppningsvis också föreslagits och sjungits denna dag! Som jag fick fira med att spela på tre skolavslutningar i Iggesund och bjudas på god julmiddag av min hustrus missionsförsamling inne i stan.
I många hundra år, fram till 1772, var denna dag helgdag i Sverige, "Den helige Thomas dag" eller Tomasmäss. Kollektbönen löd enligt 1695 års psalmbok:
O Herre, barmhärtige Gud, som genom dina heliga apostlar har låtit förkunna din Sons evangelium i världen: Giv nåden att vi i tron stadigt förblir vid deras lära och får syndernas förlåtelse, som de har tillsagt oss på dina vägnar. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre. Amen.
Episteln på denna dag var Ef. 2:19-22:
Så är ni nu inte mer gäster och främmande, utan helga manna medborgare och Guds husfolk, uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där Jesus Kristus är översta hörnstenen. På vilken hela byggnaden tillhopafogad växer till ett heligt tempel i Herranom. På vilket också ni blir meduppbyggda, Gud till ett hemman genom Anden.
Psalmförslag för denna dag i 1697 års koralbok var följande (här presenterade i moderniserad form):
Till dig jag ropar, Herre Krist,
I dig, o Herre Jesus kär
Bli kvar hos oss, o Jesus Krist
Så högt har Gud, oss till stor fröjd
Evangelietext var naturligtvis Joh. 20:24-31 (om hur Jesus visar sig för Tomas efter uppståndelsen) och slutbönen löd:
Herre Gud, himmelske Fader, som genom din Son skaffat oss arma syndare hjälp och undsättning: var oss nådig och hjälp att vi kan vakta oss för otro och av hjärtat förlita oss på ditt ord och löfte. O du Jesus Kristus Guds Son, som icke ville låta den otrogne Tomas förbli i en sådan synd, utan nådigt hjälpte honom: giv din helige Ande i våra hjärtan så att vi aldrig tvivlar på din nåd, utan genom en fast tro på din barmhärtighet når en evig salighet. Amen.
Hade den herrnhutiska sången När på Tomas Segerfursten tänker funnits 1697, hade den förhoppningsvis också föreslagits och sjungits denna dag! Som jag fick fira med att spela på tre skolavslutningar i Iggesund och bjudas på god julmiddag av min hustrus missionsförsamling inne i stan.
Psalmlucka 21: Upp, gläd er alla, gläd er nu
Påskvänner!
Här kommer danske Kingos fina uppmaning inför julen, skriven till fjärde söndagen i advent (utifrån Filipperbrevet 4:4-7) - en psalm som i Odd Nordstogas tonsättning blivit mycket omtyckt (om omtryckt!) i Norge, men som där även blivit mycket sjungen i "vår egen" J F C Haeffners tonsättning (se alt. koral nedan). Varför inte också här? (Bifogar för rättvisans skull även dansken Laubs koral).
Alt. koral:
Alt. koral:
1. Upp, gläd er alla, gläd er nu,
ja, gläds åt julens glädjebud,
i Herren Jesus gläd er!
Och se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!
2. Betryck och bitterhet, försvinn!
Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.
3. Gud, låt din frid, som högre är
än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!
Här kommer danske Kingos fina uppmaning inför julen, skriven till fjärde söndagen i advent (utifrån Filipperbrevet 4:4-7) - en psalm som i Odd Nordstogas tonsättning blivit mycket omtyckt (om omtryckt!) i Norge, men som där även blivit mycket sjungen i "vår egen" J F C Haeffners tonsättning (se alt. koral nedan). Varför inte också här? (Bifogar för rättvisans skull även dansken Laubs koral).
Alt. koral:
Alt. koral:
1. Upp, gläd er alla, gläd er nu,
ja, gläds åt julens glädjebud,
i Herren Jesus gläd er!
Och se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!
2. Betryck och bitterhet, försvinn!
Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.
3. Gud, låt din frid, som högre är
än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!
onsdag 20 december 2017
Psalmlucka 20: Kom Jesus, kom Immanuel
Jul- och påskvänner!
Här kommer en klassisk adventspsalm på både latin och svenska:
Här kommer en klassisk adventspsalm på både latin och svenska:
tisdag 19 december 2017
måndag 18 december 2017
Psalmlucka 18: Gör porten hög, gör dörren bred
Påsk- och julvänner!
Jag tycker mycket om den gamla innerliga mollmelodin till "Gör porten hög, gör dörren bred". Kan en sjunga adventspsalmen "Gläd dig du Kristi brud" i moll, så går det bra även i detta fall. Ändå tycker jag att Miguel Robaina till den förra psalmen skapat en klämmig durkoral, väl värd att använda som alternativ:
Jag tycker mycket om den gamla innerliga mollmelodin till "Gör porten hög, gör dörren bred". Kan en sjunga adventspsalmen "Gläd dig du Kristi brud" i moll, så går det bra även i detta fall. Ändå tycker jag att Miguel Robaina till den förra psalmen skapat en klämmig durkoral, väl värd att använda som alternativ:
söndag 17 december 2017
Psalmlucka 17: Jag sjunga vill för Gud en sång
Påskvänner!
Idag skickar Jesus en hälsning till Johannes Döparen som påminner mycket om den här gamla läsarsångens innehåll - det är nog ingen tillfällighet utan sången är skriven utifrån dagens evangelium:
1. Jag sjunga vill för Gud en sång,
för annars blir mej tiden lång.
När det blir tyst om vännen kär
mitt hjärta så bedrövat är.
2. En sång gör sorgsna hjärtat gott,
om jag får nåd till detta blott:
fullkomligt glömma bort mej själv
och sköljas ren i nådens älv.
3. O kärlekshav, du nådens flod,
här kan en stackare få mod,
som av sin synd är svag och skrämd,
förföljd av Moses och beklämd.
4. De blinda ser, de halta går,
de döva hörseln återfår,
de stumma talets gåva får
och folket i förundran står.
5. Spetälska får en renad kropp
och döda väcks till livet opp,
för dem som trycks av fattigdom
predikas evangelium.
6. Visst är jag oren, kall och död,
men här finns räddning ur all nöd,
ty Jesus allt för mej gjort gott,
jag dubbelt fått för varje brott.
7. Vad har vi nu att lära här?
Jo, hör, min vän, hur än vi är,
så kan vi hjälpas, botas, ja!
Vår Gud ske pris! Halleluja!
Idag skickar Jesus en hälsning till Johannes Döparen som påminner mycket om den här gamla läsarsångens innehåll - det är nog ingen tillfällighet utan sången är skriven utifrån dagens evangelium:
1. Jag sjunga vill för Gud en sång,
för annars blir mej tiden lång.
När det blir tyst om vännen kär
mitt hjärta så bedrövat är.
2. En sång gör sorgsna hjärtat gott,
om jag får nåd till detta blott:
fullkomligt glömma bort mej själv
och sköljas ren i nådens älv.
3. O kärlekshav, du nådens flod,
här kan en stackare få mod,
som av sin synd är svag och skrämd,
förföljd av Moses och beklämd.
4. De blinda ser, de halta går,
de döva hörseln återfår,
de stumma talets gåva får
och folket i förundran står.
5. Spetälska får en renad kropp
och döda väcks till livet opp,
för dem som trycks av fattigdom
predikas evangelium.
6. Visst är jag oren, kall och död,
men här finns räddning ur all nöd,
ty Jesus allt för mej gjort gott,
jag dubbelt fått för varje brott.
7. Vad har vi nu att lära här?
Jo, hör, min vän, hur än vi är,
så kan vi hjälpas, botas, ja!
Vår Gud ske pris! Halleluja!
lördag 16 december 2017
Psalmlucka 16: Han kommer i sin kyrka
Påskvänner!
Här kommer en lätt bearbetad version av Paul Nilssons fina adventspsalm:
1. Han kommer i sin kyrka
vid psalmers lov och fröjdeljud,
min andes tröst och styrka,
min konung och min frälsnings Gud.
I dag han lovar vara
densamme som igår
och för oss uppenbara
ännu ett nådens år.
På nytt hans ord mej leder
till platsen vid vid hans fot,
ett bord han mej bereder
och tar mej där som gäst emot.
2. Se nådens gåvor rika
för den i anden fattig är!
Han frälsning ska predika,
han mättar allt min själs begär.
Det hjärta som var krossat
blir läkt av Jesu hand,
från trälen oket lossat,
från fången bojans band,
den som i blindhet famlar
han skänker evigt ljus
och vilsna barn församlar
och leder till sin Faders hus.
3. O du som Sion vårdar,
sänd över oss din Ande ned,
i dina helga gårdar
oss för din ankomst själv bered,
ge nya sabbatsstunder
till vila för vår själ,
gör nya nådesunder,
befria syndens träl,
lös varje bunden tunga
och helga så din brud,
att evigt hon får sjunga
ditt lov, o Frälsare och Gud.
Text: Paul Nilsson 1905 (39 år), bearb. 2017
Musik: 1400-talet / Hans Kugelmann 1540
Här kommer en lätt bearbetad version av Paul Nilssons fina adventspsalm:
1. Han kommer i sin kyrka
vid psalmers lov och fröjdeljud,
min andes tröst och styrka,
min konung och min frälsnings Gud.
I dag han lovar vara
densamme som igår
och för oss uppenbara
ännu ett nådens år.
På nytt hans ord mej leder
till platsen vid vid hans fot,
ett bord han mej bereder
och tar mej där som gäst emot.
2. Se nådens gåvor rika
för den i anden fattig är!
Han frälsning ska predika,
han mättar allt min själs begär.
Det hjärta som var krossat
blir läkt av Jesu hand,
från trälen oket lossat,
från fången bojans band,
den som i blindhet famlar
han skänker evigt ljus
och vilsna barn församlar
och leder till sin Faders hus.
3. O du som Sion vårdar,
sänd över oss din Ande ned,
i dina helga gårdar
oss för din ankomst själv bered,
ge nya sabbatsstunder
till vila för vår själ,
gör nya nådesunder,
befria syndens träl,
lös varje bunden tunga
och helga så din brud,
att evigt hon får sjunga
ditt lov, o Frälsare och Gud.
Text: Paul Nilsson 1905 (39 år), bearb. 2017
Musik: 1400-talet / Hans Kugelmann 1540
fredag 15 december 2017
Psalmlucka 15: Johannes kommer alltid först
Påskvänner!
Prästen Christian Braw har skrivit många fina psalmer de senaste decennierna. Bland annat denna om Johannes Döparen:
1. Johannes kommer alltid först,
fast Jesus själv är först och störst,
men Döparen bereder allt
som Herren honom har befallt.
2. Med Ordet ger han sig i kast
med vanda synders tunga last,
med sanningen han river av
vår otros slöja, svek och krav.
3. Ja, också nu skall Ordet få
som svärd i våra hjärtan gå
och skilja vad som blandats har
av gott och ont hos en och var.
4. Johannes lär oss lämna det,
som hindrar Guds rättfärdighet,
och sedan leder han oss fram,
han säger: ”Se, där är Guds Lamm!”
5. Tack, Gud, som Döparen har sänt!
Låt nu hans uppgift i advent
bli fullföljd med ditt starka Ord.
Då blir det riktig jul på jord.
Text och copyright: Christian Braw efter Luk. 3:1-15 (publ. med tillstånd)
Prästen Christian Braw har skrivit många fina psalmer de senaste decennierna. Bland annat denna om Johannes Döparen:
1. Johannes kommer alltid först,
fast Jesus själv är först och störst,
men Döparen bereder allt
som Herren honom har befallt.
2. Med Ordet ger han sig i kast
med vanda synders tunga last,
med sanningen han river av
vår otros slöja, svek och krav.
3. Ja, också nu skall Ordet få
som svärd i våra hjärtan gå
och skilja vad som blandats har
av gott och ont hos en och var.
4. Johannes lär oss lämna det,
som hindrar Guds rättfärdighet,
och sedan leder han oss fram,
han säger: ”Se, där är Guds Lamm!”
5. Tack, Gud, som Döparen har sänt!
Låt nu hans uppgift i advent
bli fullföljd med ditt starka Ord.
Då blir det riktig jul på jord.
Text och copyright: Christian Braw efter Luk. 3:1-15 (publ. med tillstånd)
torsdag 14 december 2017
Psalmlucka 14: Vår Herre Jesus prisar vi
Påskvänner!
Kantorn och läraren Nikolaus Herman på 1500-talet skrev och tonsatte många psalmer för skolbarn som efterhand blev uppskattade även av vuxna (jfr Hans Christian Andersens "Eventyr fortalte for börn" som efterhand helt enkelt blev "Eventyr"). En av hans bästa psalmer är den här om Johannes Döparen (tyvärr kan hans egen melodi inte publiceras här p g a krångel med notprogrammet:
1. Vår Herre Jesus prisar vi
för löftet genom Malaki:
Johannes Döparen blev sänd
att göra Herrens ankomst känd.
2. I ökentrakten vid Jordan
han döpte människor och sa:
"Guds rike är snart här, så kom,
bekänn er synd, till Gud vänd om!"
3. Man frågar om han Kristus är.
Han svarar: "Snart han kommer här,
men Frälsaren det är jag ej,
för han fanns till långt före mej."
4. När Jesus kommer vägen fram,
Johannes säger: "Se Guds Lamm,
som alla världens synder bär,
han Guds Utvalde hos oss är."
5. "Det är en ära alltför stor
för mej att knyta upp hans skor.
Med eld och Ande döper han,
från vetet agnar skilja kan."
6. Du sänt Johannes Döparen,
den store förelöparen,
så hjälp oss minnas vad han lär,
då får du äran, Jesus kär!
Kantorn och läraren Nikolaus Herman på 1500-talet skrev och tonsatte många psalmer för skolbarn som efterhand blev uppskattade även av vuxna (jfr Hans Christian Andersens "Eventyr fortalte for börn" som efterhand helt enkelt blev "Eventyr"). En av hans bästa psalmer är den här om Johannes Döparen (tyvärr kan hans egen melodi inte publiceras här p g a krångel med notprogrammet:
1. Vår Herre Jesus prisar vi
för löftet genom Malaki:
Johannes Döparen blev sänd
att göra Herrens ankomst känd.
2. I ökentrakten vid Jordan
han döpte människor och sa:
"Guds rike är snart här, så kom,
bekänn er synd, till Gud vänd om!"
3. Man frågar om han Kristus är.
Han svarar: "Snart han kommer här,
men Frälsaren det är jag ej,
för han fanns till långt före mej."
4. När Jesus kommer vägen fram,
Johannes säger: "Se Guds Lamm,
som alla världens synder bär,
han Guds Utvalde hos oss är."
5. "Det är en ära alltför stor
för mej att knyta upp hans skor.
Med eld och Ande döper han,
från vetet agnar skilja kan."
6. Du sänt Johannes Döparen,
den store förelöparen,
så hjälp oss minnas vad han lär,
då får du äran, Jesus kär!
onsdag 13 december 2017
Psalmlucka 13: Advent är mörker och kyla
Påskvänner!
Så här på Lucia-dagen (och med tanke på Lucias öde) kan man verkligen stämma in i Margareta Melins något stämningsbrytande (men blott alltför sanna) psalm "Advent är mörker och kyla":
1. Advent är mörker och kyla,
på jorden är krig och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap,
men bråkar och slåss överallt.
2. Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden.
All nöd, all förtvivlan du ser.
3. Advent är väntan på Kristus.
Kom, Herre, kom hit i tid
och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid.
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)
Så här på Lucia-dagen (och med tanke på Lucias öde) kan man verkligen stämma in i Margareta Melins något stämningsbrytande (men blott alltför sanna) psalm "Advent är mörker och kyla":
1. Advent är mörker och kyla,
på jorden är krig och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap,
men bråkar och slåss överallt.
2. Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden.
All nöd, all förtvivlan du ser.
3. Advent är väntan på Kristus.
Kom, Herre, kom hit i tid
och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid.
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)
tisdag 12 december 2017
Psalmlucka 12: Herre, du Herre ska växa och jag ska bli mindre
Påskvänner!
Norrmannen och stiftsprosten i Oslo Gustav Jensen har också han skrivit en fin psalm för tredje adventssöndagen:
Alt. koral:
1. Herre, du Herre ska växa
och jag ska bli mindre.
Om än mitt offer är litet,
jag gläds i mitt inre.
Ringaste vän
fröjdas med brudgummen än,
när det till bröllopet ringer.
2. Du kommer ovanifrån
och är upphöjd för alla.
Himlarnas himlar dej Herre
och Konung ska kalla.
Jag är av jord.
Tänk, så långt nere jag bor!
Tänk, hur i synd jag kan falla!
3. Dock vill du, Herre,
i himmelens rike mej glädja.
Gärna du ser mej
i högtidens festsal inträda,
kallar mej vän,
vill i barmhärtighet än
frälsningens dräkt mej ikläda.
4. Väx för mitt hjärta, Guds Son
med en krubba till läger!
Väx för min ande, Guds Ord
som all andekraft äger!
Frigjord från mitt,
fullkomligt salig med ditt,
lär mej att gå dina vägar!
5. Väx för de tallösa släkten
dit kyrkan du sänder!
Herre, låt alla få se
dina sårmärkta händer,
samlas i bön,
samlas till högtid så skön,
glädjas med brudgum och vänner!
Norrmannen och stiftsprosten i Oslo Gustav Jensen har också han skrivit en fin psalm för tredje adventssöndagen:
Alt. koral:
1. Herre, du Herre ska växa
och jag ska bli mindre.
Om än mitt offer är litet,
jag gläds i mitt inre.
Ringaste vän
fröjdas med brudgummen än,
när det till bröllopet ringer.
2. Du kommer ovanifrån
och är upphöjd för alla.
Himlarnas himlar dej Herre
och Konung ska kalla.
Jag är av jord.
Tänk, så långt nere jag bor!
Tänk, hur i synd jag kan falla!
3. Dock vill du, Herre,
i himmelens rike mej glädja.
Gärna du ser mej
i högtidens festsal inträda,
kallar mej vän,
vill i barmhärtighet än
frälsningens dräkt mej ikläda.
4. Väx för mitt hjärta, Guds Son
med en krubba till läger!
Väx för min ande, Guds Ord
som all andekraft äger!
Frigjord från mitt,
fullkomligt salig med ditt,
lär mej att gå dina vägar!
5. Väx för de tallösa släkten
dit kyrkan du sänder!
Herre, låt alla få se
dina sårmärkta händer,
samlas i bön,
samlas till högtid så skön,
glädjas med brudgum och vänner!
måndag 11 december 2017
Psalmlucka 11: Store Gud och Frälserman
Påskvänner!
Idag får ni danske Thomas Kingos adventspsalm på tredje advents-temat (Johannes Döparens förkunnelse). Psalmen är alldeles nyligen översatt till svenska för, så vitt jag vet, första gången.
1. Store Gud och Frälserman,
vem är den som liknas kan
vid din gudoms stora kraft?
Ingen har från Adam haft
sådan far av evighet,
sådan mor, vi ser ju det,
ingen här din like vet.
2. Döparen, o store Gud,
som gick före med ditt bud
att bereda väg åt dej,
han så ödmjuk möter mej,
kallar sej en annans röst,
ropande i väst och öst,
sänd med både dom och tröst.
3. Han ej värdig känner sej
att ta av en sko på dej.
Vad är då jag Adams barn?
Skugga, stoft och damm och skarn!
Jag är inte värd att stå
på den jord du trampat på
eller i din förgård gå.
4. Men, du skott från Davids rot,
jag vill dej med bön och bot
reda plats i hjärtats rum,
som du vill i varje tum.
Gör det du som gör det bäst,
kom dit in och var min gäst,
ge en salig julefest!
Idag får ni danske Thomas Kingos adventspsalm på tredje advents-temat (Johannes Döparens förkunnelse). Psalmen är alldeles nyligen översatt till svenska för, så vitt jag vet, första gången.
1. Store Gud och Frälserman,
vem är den som liknas kan
vid din gudoms stora kraft?
Ingen har från Adam haft
sådan far av evighet,
sådan mor, vi ser ju det,
ingen här din like vet.
2. Döparen, o store Gud,
som gick före med ditt bud
att bereda väg åt dej,
han så ödmjuk möter mej,
kallar sej en annans röst,
ropande i väst och öst,
sänd med både dom och tröst.
3. Han ej värdig känner sej
att ta av en sko på dej.
Vad är då jag Adams barn?
Skugga, stoft och damm och skarn!
Jag är inte värd att stå
på den jord du trampat på
eller i din förgård gå.
4. Men, du skott från Davids rot,
jag vill dej med bön och bot
reda plats i hjärtats rum,
som du vill i varje tum.
Gör det du som gör det bäst,
kom dit in och var min gäst,
ge en salig julefest!
söndag 10 december 2017
Jesus och K-G Hammar förkunnar Herrens återkomst på Andra söndagen i advent
Påskvänner!
Så här förkunnar Herren Jesus i dagens evangelium:
"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor ska förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter ska skakas. Då ska man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.” Han gav dem en liknelse: ”Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära. Sannerligen, detta släkte ska inte förgå förrän allt detta händer. Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen som av en snara, för den ska komma över alla som bor på jorden. Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.”
Men så här förkunnar förre ärkebiskopen teol dr K-G Hammar: https://vimeo.com/35616571
"När det gäller tidens slut så är jag ju mycket johanneisk i den bemärkelsen att själva poängen är ju att Jesus återvänder ständigt i varje nytt nu, och utmanar oss på det viset. I varje medmänniska återvänder. Det är liksom själva... att göra en slags världshistoria med Jesu återkomst, det ligger rätt fjärran för mig. Men det är narrativt det också, ju. För mig. Och berättelsen finns ju där, trosbekännelsen har ju detta, men den ska vi också förstå narrativt. Inte som att vi tror på trettio olika punkter."
K-G anser sej alltså därmed vara "mycket johanneisk" i sin förkunnelse. Vaddå "johanneisk"??? What about Joh. 5:29-30: "Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen." Eller Joh. 6:39-40: "Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig utan låta dem uppstå på den sista dagen. Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen.” Eller Joh. 12:48: Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord, han har mött sin domare: det ord jag har talat skall döma honom på den sista dagen. Eller 1 Joh. 2:28: "Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst." Eller 1 Joh. 3:2-3: "Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv liksom han är ren." Eller 1 Joh. 4:17: "I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen." Johannes skulle ha baxnat om han fått höra att Hammar räknar sej som "johanneisk". Johannes är definitivt inte "hammarsk"!
Men det är ju inte bara Kristi återkomst som ligger fjärran för Hammar att betrakta som en händelse i historien. Det gäller naturligtvis även jungfrufödelsen och uppståndelsen (kom även ihåg hans ökända statements i Kyrkans Tidning apropå evangeliernas skildringar av Jesu liv: "Kristus är en tankekonstruktion" och "Vad som egentligen hände kan vi lämna därhän"): "För mig är det inte speciellt viktigt vad som hände för 2000 år sedan. För det gör inte så stor skillnad för mig. Därför att när man sa att Jesus måste ha lidit och dött för våra synder och uppstått för vår rättfärdiggörelses skull o.s.v. så är det insatt i en världsbild som är präglad av skapelse, syndafall och återställelse som vi ju måste tolka mytologiskt, alltså måste vi också tolka Jesusberättelsen mytologiskt. Och då är ju det intressanta i vad mån denna berättelse tolkar våra liv dagligen och stundligen, inte exakt hur han uppstod den gången. --- Det är vi som drar slutsatser av denna gudsnärvaro på olika sätt. Jag tror alltså inte att Gud bestämde att bryta igenom nån slags gräns i Jesus på ett annat sätt än att vi som kristna har uppfattat det och denna berättelse har uppstått. Det är det provisoriska religionsfilosofiska förhållningssätt jag har, därför att det skapar ännu större problem om man säger att just på en punkt bröt Gud igenom. --- Jag tror alltså på gudsnärvaron, och jag tror på att vi i vår tradition har den här berättelsen, som i och för sig är unik i betydelsen det här med korset och uppståndelsen, men det behöver inte betyda FÖR MIG att det har skett en unik historisk händelse rent referentiellt i betydelsen något som refererar till nånting som jordisk verklighet eller så. Men det är vårt sätt att berätta det på. Buddha han föddes ju också med jungfrufödelse. Det har ju alla stora gjort, så konstigheterna finns ju överallt, va. Och varför just vår berättelse ska vara mer referentiell än alla andra berättelser kan jag inte heller få in i min arma skalle. Men jag skulle ju vilja att vi hade ett mer generöst klimat, så att säga, jag menar att om den ene har ett behov av att tro på det ena sättet och den andre på andra sättet, ja, so what? I Nya testamentet tycks det finnas plats för många olika sätt att förhålla sig. Om man nu ser det här narrativt."
Tänk er Hammar som konverterad flykting förhörd av Migrationsverket om sin kristna tro! Eller Dagen-läsarens påpekande: varför ska man kräva kristen tro av kyrkans vaktmästare när man inte kräver det av kyrkans ärkebiskop? (Hans Lindholm reagerade kraftigt mot detta, men Dagen-läsaren hade ju rätt). Att Hammar i samtal med Dalai Lama kallade sej själv för "en liten buddhist" är kanske mer signifikativt än någon kunde ana. Kristen tro står han i varje fall inte för utan är samma andas barn som "biskop" Spong, om än något mer förfinad.
Gud sej förbarme. Också över mej. För nu är det advent och jag tror att vi ska ta till oss Mästarens predikan trots allt. Både till dom - även över våra miljösynder - och tröst. Han som kom i Herrens namn och som ska komma i makt och härlighet kommer till oss också nu - i ord och sakrament. "Ja, han kommer, alltid nära / stund för stund i kyrkans år. / Konungen som skyn ska bära / redan bland oss går." (SvPs 425). "Döm mitt hjärta här i tiden / innan världen döms av dig, / och när tiden är förliden / i ditt domslut fria mig." (SvPs 354).
Så här förkunnar Herren Jesus i dagens evangelium:
"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor ska förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter ska skakas. Då ska man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.” Han gav dem en liknelse: ”Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära. Sannerligen, detta släkte ska inte förgå förrän allt detta händer. Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen som av en snara, för den ska komma över alla som bor på jorden. Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.”
Men så här förkunnar förre ärkebiskopen teol dr K-G Hammar: https://vimeo.com/35616571
"När det gäller tidens slut så är jag ju mycket johanneisk i den bemärkelsen att själva poängen är ju att Jesus återvänder ständigt i varje nytt nu, och utmanar oss på det viset. I varje medmänniska återvänder. Det är liksom själva... att göra en slags världshistoria med Jesu återkomst, det ligger rätt fjärran för mig. Men det är narrativt det också, ju. För mig. Och berättelsen finns ju där, trosbekännelsen har ju detta, men den ska vi också förstå narrativt. Inte som att vi tror på trettio olika punkter."
K-G anser sej alltså därmed vara "mycket johanneisk" i sin förkunnelse. Vaddå "johanneisk"??? What about Joh. 5:29-30: "Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen." Eller Joh. 6:39-40: "Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig utan låta dem uppstå på den sista dagen. Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen.” Eller Joh. 12:48: Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord, han har mött sin domare: det ord jag har talat skall döma honom på den sista dagen. Eller 1 Joh. 2:28: "Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst." Eller 1 Joh. 3:2-3: "Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv liksom han är ren." Eller 1 Joh. 4:17: "I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen." Johannes skulle ha baxnat om han fått höra att Hammar räknar sej som "johanneisk". Johannes är definitivt inte "hammarsk"!
Men det är ju inte bara Kristi återkomst som ligger fjärran för Hammar att betrakta som en händelse i historien. Det gäller naturligtvis även jungfrufödelsen och uppståndelsen (kom även ihåg hans ökända statements i Kyrkans Tidning apropå evangeliernas skildringar av Jesu liv: "Kristus är en tankekonstruktion" och "Vad som egentligen hände kan vi lämna därhän"): "För mig är det inte speciellt viktigt vad som hände för 2000 år sedan. För det gör inte så stor skillnad för mig. Därför att när man sa att Jesus måste ha lidit och dött för våra synder och uppstått för vår rättfärdiggörelses skull o.s.v. så är det insatt i en världsbild som är präglad av skapelse, syndafall och återställelse som vi ju måste tolka mytologiskt, alltså måste vi också tolka Jesusberättelsen mytologiskt. Och då är ju det intressanta i vad mån denna berättelse tolkar våra liv dagligen och stundligen, inte exakt hur han uppstod den gången. --- Det är vi som drar slutsatser av denna gudsnärvaro på olika sätt. Jag tror alltså inte att Gud bestämde att bryta igenom nån slags gräns i Jesus på ett annat sätt än att vi som kristna har uppfattat det och denna berättelse har uppstått. Det är det provisoriska religionsfilosofiska förhållningssätt jag har, därför att det skapar ännu större problem om man säger att just på en punkt bröt Gud igenom. --- Jag tror alltså på gudsnärvaron, och jag tror på att vi i vår tradition har den här berättelsen, som i och för sig är unik i betydelsen det här med korset och uppståndelsen, men det behöver inte betyda FÖR MIG att det har skett en unik historisk händelse rent referentiellt i betydelsen något som refererar till nånting som jordisk verklighet eller så. Men det är vårt sätt att berätta det på. Buddha han föddes ju också med jungfrufödelse. Det har ju alla stora gjort, så konstigheterna finns ju överallt, va. Och varför just vår berättelse ska vara mer referentiell än alla andra berättelser kan jag inte heller få in i min arma skalle. Men jag skulle ju vilja att vi hade ett mer generöst klimat, så att säga, jag menar att om den ene har ett behov av att tro på det ena sättet och den andre på andra sättet, ja, so what? I Nya testamentet tycks det finnas plats för många olika sätt att förhålla sig. Om man nu ser det här narrativt."
Tänk er Hammar som konverterad flykting förhörd av Migrationsverket om sin kristna tro! Eller Dagen-läsarens påpekande: varför ska man kräva kristen tro av kyrkans vaktmästare när man inte kräver det av kyrkans ärkebiskop? (Hans Lindholm reagerade kraftigt mot detta, men Dagen-läsaren hade ju rätt). Att Hammar i samtal med Dalai Lama kallade sej själv för "en liten buddhist" är kanske mer signifikativt än någon kunde ana. Kristen tro står han i varje fall inte för utan är samma andas barn som "biskop" Spong, om än något mer förfinad.
Gud sej förbarme. Också över mej. För nu är det advent och jag tror att vi ska ta till oss Mästarens predikan trots allt. Både till dom - även över våra miljösynder - och tröst. Han som kom i Herrens namn och som ska komma i makt och härlighet kommer till oss också nu - i ord och sakrament. "Ja, han kommer, alltid nära / stund för stund i kyrkans år. / Konungen som skyn ska bära / redan bland oss går." (SvPs 425). "Döm mitt hjärta här i tiden / innan världen döms av dig, / och när tiden är förliden / i ditt domslut fria mig." (SvPs 354).
Psalmlucka 10: Jag lyfter upp till Gud min sång
Påskvänner!
Norrmannen Landstad får sjunga för oss idag på Andra söndagen i advent på norsk folkmelodi från Bergen, bearbetad av den tyske organisten där: Friedrich Wilhelm Ferdinand Vogel. Jag gjorde en egen översättning, inte bara för att psalmbokens text var copyrightskyddad utan för att jag ville få fram Landstads jubelton ännu tydligare (om än en fröjd med bävan):
Alt. koral (den i svenska psalmboken):
1. Jag lyfter upp till Gud min sång
ännu en gång
från dessa jordens dalar.
Vår Herre Kristus hämtar mej
snart hem till sej
i himlens höga salar.
Med blixtens fart
han kommer snart,
då hörs hans pris
på annat vis
när Guds basuner talar.
2. När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar.
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.
3. Jag hör hans underbara röst
med frid och tröst
från höga himlar tona:
"Jag kommer, se, jag kommer snart!
Håll det du har
så ingen tar din krona.
Var glad, min brud,
jag är din Gud,
vårt bröllop står,
med mej du får
som himladrottning trona!"
4. I Anden ser sej bruden om
och säger: "Kom!
Hans glädje är för alla!"
Och den som hör det, säger: "Kom,
till Gud vänd om,
låt Anden på dej falla!
Din inre törst
han stillar först,
det räcker till
för vem som vill,
när livets vatten svallar!"
5. Se, ny blir himlen, ny vår jord,
det är Guds ord,
hans löfte underbara!
O se, Guds tält bland mänskor är,
han själv är där
M B Landstad:
Norrmannen Landstad får sjunga för oss idag på Andra söndagen i advent på norsk folkmelodi från Bergen, bearbetad av den tyske organisten där: Friedrich Wilhelm Ferdinand Vogel. Jag gjorde en egen översättning, inte bara för att psalmbokens text var copyrightskyddad utan för att jag ville få fram Landstads jubelton ännu tydligare (om än en fröjd med bävan):
Alt. koral (den i svenska psalmboken):
1. Jag lyfter upp till Gud min sång
ännu en gång
från dessa jordens dalar.
Vår Herre Kristus hämtar mej
snart hem till sej
i himlens höga salar.
Med blixtens fart
han kommer snart,
då hörs hans pris
på annat vis
när Guds basuner talar.
2. När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar.
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.
3. Jag hör hans underbara röst
med frid och tröst
från höga himlar tona:
"Jag kommer, se, jag kommer snart!
Håll det du har
så ingen tar din krona.
Var glad, min brud,
jag är din Gud,
vårt bröllop står,
med mej du får
som himladrottning trona!"
4. I Anden ser sej bruden om
och säger: "Kom!
Hans glädje är för alla!"
Och den som hör det, säger: "Kom,
till Gud vänd om,
låt Anden på dej falla!
Din inre törst
han stillar först,
det räcker till
för vem som vill,
när livets vatten svallar!"
5. Se, ny blir himlen, ny vår jord,
det är Guds ord,
hans löfte underbara!
O se, Guds tält bland mänskor är,
han själv är där
och bor ibland sin skara!
Det gamla fort
ska vika bort,
all sorg ska fly
för glädje ny.
O tänk att där få vara!
*6. Ja, amen, evigt lov och pris
på alla vis
och visdom, makt och styrka
tillhör dej, Gud, i evig tid,
som gett oss frid
och gjort oss till din kyrka!
Halleluja!
Med glädje ska
vi minnas det
i evighet
och dej i sanning dyrka!
Det gamla fort
ska vika bort,
all sorg ska fly
för glädje ny.
O tänk att där få vara!
*6. Ja, amen, evigt lov och pris
på alla vis
och visdom, makt och styrka
tillhör dej, Gud, i evig tid,
som gett oss frid
och gjort oss till din kyrka!
Halleluja!
Med glädje ska
vi minnas det
i evighet
och dej i sanning dyrka!
M B Landstad:
lördag 9 december 2017
Psalmlucka 9: O Jesus, gör oss väl beredda
Påskvänner!
Så här under reformationsåret 2017 kan det väl passa bra att låta reformationsdagspsalmens författare Svante Alin ("Framfaren är natten") leda oss i bön inför Andra söndagen i advent. Och vi låter 100-årsjubilerande Suomi leda oss i själva koralen.
1. O Jesus, gör oss väl beredda
att möta dig var dag och stund.
I faror, förut aldrig sedda,
behåll oss kvar på ordets grund.
Snart jord och himmel skall förgå;
ditt ord allena skall bestå.
2. När tidens tecken oss bebådar
att evig sommar börjat gry,
när våra ögon snart dig skådar
i majestät på himlens sky,
så giv att vi i tron består
och arv med dig i himlen får.
Så här under reformationsåret 2017 kan det väl passa bra att låta reformationsdagspsalmens författare Svante Alin ("Framfaren är natten") leda oss i bön inför Andra söndagen i advent. Och vi låter 100-årsjubilerande Suomi leda oss i själva koralen.
1. O Jesus, gör oss väl beredda
att möta dig var dag och stund.
I faror, förut aldrig sedda,
behåll oss kvar på ordets grund.
Snart jord och himmel skall förgå;
ditt ord allena skall bestå.
2. När tidens tecken oss bebådar
att evig sommar börjat gry,
när våra ögon snart dig skådar
i majestät på himlens sky,
så giv att vi i tron består
och arv med dig i himlen får.
fredag 8 december 2017
Psalmlucka 8: Jesus från Nasaret går här fram
Påskvänner!
Den här psalmen behöver ingen särskild presentation, eller hur? Möjligen tycker någon att den inte är någon riktig adventspsalm. Men i 1937 års psalmbok stod den under rubriken "Advent". Himmelriket är nära!
Den här psalmen behöver ingen särskild presentation, eller hur? Möjligen tycker någon att den inte är någon riktig adventspsalm. Men i 1937 års psalmbok stod den under rubriken "Advent". Himmelriket är nära!
torsdag 7 december 2017
Psalmlucka 7: Var välkommet, Herrens år
Påskvänner!
Lite danskt gemyt nu - Grundtvigs sång om det nya kyrkoåret är både barnslig och pedagogisk i bästa mening:
1. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Julens natt, då vår Herre blev född,
blev himmelens glans över jorden strödd.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
2. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Påskens morgon, då Herren uppstod,
i graven så trång livets träd slog rot.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
3. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Pingstens dag, då Guds Ande kom ner,
då kom den som kraft i vår svaghet ger.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
4. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Herrens år med vår Guds välbehag
oss fyller med glädje var Herrens dag.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
Lite danskt gemyt nu - Grundtvigs sång om det nya kyrkoåret är både barnslig och pedagogisk i bästa mening:
1. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Julens natt, då vår Herre blev född,
blev himmelens glans över jorden strödd.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
2. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Påskens morgon, då Herren uppstod,
i graven så trång livets träd slog rot.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
3. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Pingstens dag, då Guds Ande kom ner,
då kom den som kraft i vår svaghet ger.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
4. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Herrens år med vår Guds välbehag
oss fyller med glädje var Herrens dag.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!
onsdag 6 december 2017
Psalmlucka 6: Jesus kommer till ditt hjärta
Påskvänner!
Jag tänkte fira Finlands 100-årsdag genom att presentera en adventspsalm som jag fått via Finland. Nu visar det sej att sången till sitt ursprung är rikssvensk, men visst klingar den lite finländskt? (Både med Jonas Anderssons i Finland något bearbetade koral härifrån Iggesundstrakten och med Nylanders originalmelodi som på länken nedan sjungs av en norsk ungdomskör!).
Nå, även svenska och norska folkmelodier går som regel i moll, så det så. Men nu får den fina väckelsesången oavsett ursprung ljuda i vår adventstid och vi tackar Gud för det östra broderfolkets 100 år och för god grannsämja under längre tid än så.
Finsk koralversion av Jonas Anderssons i Ölsund koral:
Alt. koral (originalmelodi till denna sång):
Gledesbud sjunger.
1. Jesus kommer till ditt hjärta,
klappar på som ofta förr.
Måste han ännu med smärta
stå förgäves vid din dörr?
Nu han nalkas, ärans Konung,
vill du hylla honom, säg?
Strör du palmer eller törne,
öppnas porten eller ej?
2. Jesus kommer och han hyllas
på sitt segertåg ännu.
Av hans glädje får vi fyllas,
hylla honom även du!
Nu han nalkas, ärans Konung...
3. Se, han kommer nu, så stanna,
möt din Frälsare och sjung,
ja, med hjärtats hosianna
hylla honom, kungars Kung!
Nu han nalkas, ärans Konung...
Jag tänkte fira Finlands 100-årsdag genom att presentera en adventspsalm som jag fått via Finland. Nu visar det sej att sången till sitt ursprung är rikssvensk, men visst klingar den lite finländskt? (Både med Jonas Anderssons i Finland något bearbetade koral härifrån Iggesundstrakten och med Nylanders originalmelodi som på länken nedan sjungs av en norsk ungdomskör!).
Nå, även svenska och norska folkmelodier går som regel i moll, så det så. Men nu får den fina väckelsesången oavsett ursprung ljuda i vår adventstid och vi tackar Gud för det östra broderfolkets 100 år och för god grannsämja under längre tid än så.
Finsk koralversion av Jonas Anderssons i Ölsund koral:
Alt. koral (originalmelodi till denna sång):
Gledesbud sjunger.
1. Jesus kommer till ditt hjärta,
klappar på som ofta förr.
Måste han ännu med smärta
stå förgäves vid din dörr?
Nu han nalkas, ärans Konung,
vill du hylla honom, säg?
Strör du palmer eller törne,
öppnas porten eller ej?
2. Jesus kommer och han hyllas
på sitt segertåg ännu.
Av hans glädje får vi fyllas,
hylla honom även du!
Nu han nalkas, ärans Konung...
3. Se, han kommer nu, så stanna,
möt din Frälsare och sjung,
ja, med hjärtats hosianna
hylla honom, kungars Kung!
Nu han nalkas, ärans Konung...
tisdag 5 december 2017
Psalmlucka 5: När vintermörkret kring oss står
Påskvänner!
Här kommer kyrkans nyårspsalm av Edvard Evers - med den melodi som kyrkokören i Nederluleå Gammelstad brukade sjunga under min barndoms 70- och 80-tal, då Ursula Grönlund ledde kören.
1. När vintermörkret kring oss står,
då gryr på nytt vårt kyrkoår,
med nåd och tröst från världens ljus,
från konungen av Davids hus.
2. I dag densamme som i går,
han bryter bojor, helar sår.
Mot själens armod, folkens nöd
han bjuder världen livets bröd.
3. Guds folk, inför din konung träd,
med helga offer honom gläd;
ditt liv åt ärans konung vig:
sin salighet han bjuder dig.
4. Han kallar oss till helig strid
mot mörkrets makt, för ljus och frid.
Säll den hans maning följa vill,
ty honom hör Guds rike till.
5. Snart denna världens tid förgår,
då gryr Guds kyrkas jubelår.
Av nåd oss då, o Herre, giv
med allt ditt folk ett evigt liv.
Här kommer kyrkans nyårspsalm av Edvard Evers - med den melodi som kyrkokören i Nederluleå Gammelstad brukade sjunga under min barndoms 70- och 80-tal, då Ursula Grönlund ledde kören.
1. När vintermörkret kring oss står,
då gryr på nytt vårt kyrkoår,
med nåd och tröst från världens ljus,
från konungen av Davids hus.
2. I dag densamme som i går,
han bryter bojor, helar sår.
Mot själens armod, folkens nöd
han bjuder världen livets bröd.
3. Guds folk, inför din konung träd,
med helga offer honom gläd;
ditt liv åt ärans konung vig:
sin salighet han bjuder dig.
4. Han kallar oss till helig strid
mot mörkrets makt, för ljus och frid.
Säll den hans maning följa vill,
ty honom hör Guds rike till.
5. Snart denna världens tid förgår,
då gryr Guds kyrkas jubelår.
Av nåd oss då, o Herre, giv
med allt ditt folk ett evigt liv.
måndag 4 december 2017
Psalmlucka 4: Kristus kommer, Davids son
Påskvänner!
För 50 år sedan - samma år som Iggesunds S:ta Maria byggdes alltså - skrev redaktör Sven Larson - som själv blev nära 100 år - denna fina adventspsalm till en härlig tysk 1700-talskoral. Och 1986 togs den in i psalmboken, och fortfarande sjungs den gärna: "På hans rike aldrig skall / någon ände vara."
Observera min gamle orgellärare i Mellansel, Håkan Dahlén, och hans pigga preludium i första klippet från Själevad!
För 50 år sedan - samma år som Iggesunds S:ta Maria byggdes alltså - skrev redaktör Sven Larson - som själv blev nära 100 år - denna fina adventspsalm till en härlig tysk 1700-talskoral. Och 1986 togs den in i psalmboken, och fortfarande sjungs den gärna: "På hans rike aldrig skall / någon ände vara."
Observera min gamle orgellärare i Mellansel, Håkan Dahlén, och hans pigga preludium i första klippet från Själevad!
söndag 3 december 2017
Psalmlucka 3: Gläd dej, du Kristi brud
Påskvänner!
Gott Nytt kyrkoår! Eftersom Britt G Hallqvists goda bearbetning av psalmen Gläd dig du Kristi brud är copyrightskyddad, lägger jag här in min egen, i anslutning till både 1819/1937 års version och 1695 års ("bekänn dig uppenbarlig / ty världen är så farlig" som det tänkvärt står på vår väggbonad (v. 6)):
Alt. dalakoral från Mora (står ej i psalmboken):
1. Gläd dej, du Kristi brud,
och möt din Herre Gud.
Den stora dag du skådat
som Guds profeter bådat.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
2. En åsna honom bär,
men segerrik han är.
Hans prakt är mycket ringa,
men döden kan han tvinga.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
3. Saktmodig, mild och god,
han ger de svaga mod.
Stor nåd han hit vill föra,
den ska hans brud tillhöra.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
4. Låt hjärtat öppna sej,
bjud Kristus hem till dej!
I dag vill han dej gästa
och sitt förbund befästa.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
5. Höj glädjerop till skyn
vid denna glada syn:
här kommer Sions förste,
bland konungar den störste.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
6. Strö kvistar på hans led,
lägg mjuka kläder med!
Bekänn hans namn så salig,
fast världen än är farlig.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
7. Och spenabarnens ljud
med dej ska lova Gud
och hedningarnas skara
ska glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
Så här lät psalmen på 1600-talet:
Fröjda dig, du Christi brud!
Emot din Herra och Gud:
Förhanden är hans nåde,
som de profeter spådde.
Hosianna, heder och ära
skall denna wår Konung wara.
En åsna honom bär,
som dock en Konung är.
Hans prakt är ganska ringa,
dock kan han döden twinga.
Hosianna, heder och ära...
Han är saktmodig och god,
både i sinne och mod:
salighet har han att föra;
det skall hans brud tillhöra.
Hosianna, heder och ära...
Låt upp din´ portar widt,
Christum bjud hem till dig:
han aktar hos dig gästa,
din salighet till bästa.
Hosianna, heder och ära...
Gack ut af din paulun
och se en gladlig syn:
här rider ärones Konung;
Gläd dig, du dotter Sion!
Hosianna, heder och ära...
Strö qwistar på hans wäg
och spar din´ kläder ej:
bekänn dig uppenbarlig´
ty werlden är så farlig.
Hosianna, heder och ära...
Din´ barn stora och små
skola göra likaså;
den ganska hedna skara
skall sjunga utan fara:
Hosianna, heder och ära...
Gott Nytt kyrkoår! Eftersom Britt G Hallqvists goda bearbetning av psalmen Gläd dig du Kristi brud är copyrightskyddad, lägger jag här in min egen, i anslutning till både 1819/1937 års version och 1695 års ("bekänn dig uppenbarlig / ty världen är så farlig" som det tänkvärt står på vår väggbonad (v. 6)):
Alt. dalakoral från Mora (står ej i psalmboken):
1. Gläd dej, du Kristi brud,
och möt din Herre Gud.
Den stora dag du skådat
som Guds profeter bådat.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
2. En åsna honom bär,
men segerrik han är.
Hans prakt är mycket ringa,
men döden kan han tvinga.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
3. Saktmodig, mild och god,
han ger de svaga mod.
Stor nåd han hit vill föra,
den ska hans brud tillhöra.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
4. Låt hjärtat öppna sej,
bjud Kristus hem till dej!
I dag vill han dej gästa
och sitt förbund befästa.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
5. Höj glädjerop till skyn
vid denna glada syn:
här kommer Sions förste,
bland konungar den störste.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
6. Strö kvistar på hans led,
lägg mjuka kläder med!
Bekänn hans namn så salig,
fast världen än är farlig.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
7. Och spenabarnens ljud
med dej ska lova Gud
och hedningarnas skara
ska glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
Så här lät psalmen på 1600-talet:
Fröjda dig, du Christi brud!
Emot din Herra och Gud:
Förhanden är hans nåde,
som de profeter spådde.
Hosianna, heder och ära
skall denna wår Konung wara.
En åsna honom bär,
som dock en Konung är.
Hans prakt är ganska ringa,
dock kan han döden twinga.
Hosianna, heder och ära...
Han är saktmodig och god,
både i sinne och mod:
salighet har han att föra;
det skall hans brud tillhöra.
Hosianna, heder och ära...
Låt upp din´ portar widt,
Christum bjud hem till dig:
han aktar hos dig gästa,
din salighet till bästa.
Hosianna, heder och ära...
Gack ut af din paulun
och se en gladlig syn:
här rider ärones Konung;
Gläd dig, du dotter Sion!
Hosianna, heder och ära...
Strö qwistar på hans wäg
och spar din´ kläder ej:
bekänn dig uppenbarlig´
ty werlden är så farlig.
Hosianna, heder och ära...
Din´ barn stora och små
skola göra likaså;
den ganska hedna skara
skall sjunga utan fara:
Hosianna, heder och ära...
lördag 2 december 2017
Psalmlucka 2: När första ljuset brinner
Påskvänner!
Fick tips om den fina melodin Charlotte sjunger till den snarlika sång som inspirerade mej till den mer kyrkoårsanknutna nedan. Men för att inte baka in två adventssöndagar i varje strof (ifall en bara vill sjunga om en söndags tema) kör jag repris på texten istället - så sätter den sej bättre i minnet:
1. //: När första ljuset brinner,
då rider Jesus in.
Han kommer på en åsna,
den kungen, han är min! ://
2. //: När andra ljuset brinner,
då ropar Jesus: "Kom,
för nu är tiden inne
att tro och vända om!" ://
3. //: När tredje ljuset brinner,
då går Johannes fram.
Han visar oss på Jesus
och säger: "Se Guds Lamm!" ://
4. //: När fjärde ljuset brinner,
då ser vi Herrens mor.
Snart ska Maria föda
och glädjen ska bli stor! ://
Fick tips om den fina melodin Charlotte sjunger till den snarlika sång som inspirerade mej till den mer kyrkoårsanknutna nedan. Men för att inte baka in två adventssöndagar i varje strof (ifall en bara vill sjunga om en söndags tema) kör jag repris på texten istället - så sätter den sej bättre i minnet:
1. //: När första ljuset brinner,
då rider Jesus in.
Han kommer på en åsna,
den kungen, han är min! ://
2. //: När andra ljuset brinner,
då ropar Jesus: "Kom,
för nu är tiden inne
att tro och vända om!" ://
3. //: När tredje ljuset brinner,
då går Johannes fram.
Han visar oss på Jesus
och säger: "Se Guds Lamm!" ://
4. //: När fjärde ljuset brinner,
då ser vi Herrens mor.
Snart ska Maria föda
och glädjen ska bli stor! ://
Övning inför "Andra advent"
Påskvänner!
Så här såg det ut vid bönhuset i Njutånger igår, där barnkören skulle öva inför luciafesten där som blir redan den 10 december kl 18 ("Andra advent"), eftersom vi ska sjunga på S:t Olofsgården på Luciadagen och på Lyckbackens äldreboende den 15 december. Nästan som en liten turné ;o).
Men julens sånger och psalmer tål att nötas på! (Nej, jag fick inte hängdrivan i huvet).
Så här såg det ut vid bönhuset i Njutånger igår, där barnkören skulle öva inför luciafesten där som blir redan den 10 december kl 18 ("Andra advent"), eftersom vi ska sjunga på S:t Olofsgården på Luciadagen och på Lyckbackens äldreboende den 15 december. Nästan som en liten turné ;o).
Men julens sånger och psalmer tål att nötas på! (Nej, jag fick inte hängdrivan i huvet).
fredag 1 december 2017
Adventskalender lucka 1: Bered en väg för Herren
Påskvänner!
Nu börjar adventskalendern! Advent ligger sent i år och det är fortfarande några dagar kvar av det gamla kyrkoåret. Men man kan väl få börja sångöva? I dagens lucka finns den mest berömda adventspsalmen av alla (i Sverige får man väl tillägga), men språkligt reviderad. Får man göra så? Ja, prova och döm själv!
OBS! Bearbetad form! För den obearbetade texten, se SvPs1986 nr 103!
1. Bered en väg för Herren,
berg, sjunk, och djup, stå opp!
Han kommer, han som fjärran
var sedd som världens hopp.
Rättfärdighetens förste,
av Davids hus den störste.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
2. Guds folk, för dig han träder
en evig konung opp.
Strö palmer, bred ut kläder,
sjung ditt uppfyllda hopp.
Guds löften är ju sanna,
nu ropa: Hosianna!
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
3. Gör dina portar vida
för Herrens härlighet.
Se, folken kring dig bidar
att nå din salighet.
Kring jordens länder alla
ska denna lovsång skalla:
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
4. Ej kommer han med härar
och ej med ståt och prakt,
dock ondskan han förfärar
i all dess stolta makt.
Med Andens svärd han strider
och segrar när han lider.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
5. Du folk, från Herren viket
i syndig lust och flärd,
märk väl, det helga riket
ej är av denna värld,
ej av dess vise funnet,
ej av dess hjältar vunnet.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
6. Den tron som han bestiger
är i hans Faders hus.
Det välde han inviger
är kärlek blott och ljus.
Hans lov av späda munnar
blott nåd och frid förkunnar.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
Text: Frans Michael Franzén 1812, 1817 (40, 45 år), bearb. A.H. 2016
Nu börjar adventskalendern! Advent ligger sent i år och det är fortfarande några dagar kvar av det gamla kyrkoåret. Men man kan väl få börja sångöva? I dagens lucka finns den mest berömda adventspsalmen av alla (i Sverige får man väl tillägga), men språkligt reviderad. Får man göra så? Ja, prova och döm själv!
OBS! Bearbetad form! För den obearbetade texten, se SvPs1986 nr 103!
1. Bered en väg för Herren,
berg, sjunk, och djup, stå opp!
Han kommer, han som fjärran
var sedd som världens hopp.
Rättfärdighetens förste,
av Davids hus den störste.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
2. Guds folk, för dig han träder
en evig konung opp.
Strö palmer, bred ut kläder,
sjung ditt uppfyllda hopp.
Guds löften är ju sanna,
nu ropa: Hosianna!
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
3. Gör dina portar vida
för Herrens härlighet.
Se, folken kring dig bidar
att nå din salighet.
Kring jordens länder alla
ska denna lovsång skalla:
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
4. Ej kommer han med härar
och ej med ståt och prakt,
dock ondskan han förfärar
i all dess stolta makt.
Med Andens svärd han strider
och segrar när han lider.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
5. Du folk, från Herren viket
i syndig lust och flärd,
märk väl, det helga riket
ej är av denna värld,
ej av dess vise funnet,
ej av dess hjältar vunnet.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
6. Den tron som han bestiger
är i hans Faders hus.
Det välde han inviger
är kärlek blott och ljus.
Hans lov av späda munnar
blott nåd och frid förkunnar.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn!
Text: Frans Michael Franzén 1812, 1817 (40, 45 år), bearb. A.H. 2016
Musik: Svensk variant av tysk folkmelodi 1693, alt. dalakoral från Boda
lördag 18 november 2017
Ännu en samling på Efs Njutånger
Påskvänner!
I söndags var det en välbesökt gudstjänst i Efs-bönhuset ("Efs-kyrkan") i Njutånger. Temat var "Frälsningen" och Zack Lindahl predikade om att 1) höra Guds ord 2) lyssna till Guds ord 3) tro på Guds ord och 4) bevara Guds ord. Jag fick spela till psalmerna "Halleluja, sjung om Jesus", "Ge Jesus äran", "I tro under himmelens skyar", "Livets Ande, kom från ovan" och "O gränslösa frälsning". Själv sjöng jag "Och varje mänska ska leva i frihet", "Ring samman till himmelen (Oh Peter go ring them bells)" och "Jag är med er alla dagar". Sigrid ledde mötet och allmänna förbönen (samt förbönen för Zack), Margareta och Zack ledde den enskilda förbönen (inkl smörjning med olja), allt under det att församlingen sjöng "Herre, till dig får jag komma" och "Herre, låt mig få vila i dig".
Imorgon kl 17 blir det bibelstudium på Efs-kyrkan - Andra Petrusbrevet kap. 2-3. Det är alltid aktuellt, inte minst så här vid kyrkoårets slut! Lyssna gärna, ännu en gång eller för första gången, till hela det korta, allmänkyrkliga brevet, här i två olika men goda översättningar. Och hör hur Jesus genom Petrus "talar stundom varning, stundom tröst":
I söndags var det en välbesökt gudstjänst i Efs-bönhuset ("Efs-kyrkan") i Njutånger. Temat var "Frälsningen" och Zack Lindahl predikade om att 1) höra Guds ord 2) lyssna till Guds ord 3) tro på Guds ord och 4) bevara Guds ord. Jag fick spela till psalmerna "Halleluja, sjung om Jesus", "Ge Jesus äran", "I tro under himmelens skyar", "Livets Ande, kom från ovan" och "O gränslösa frälsning". Själv sjöng jag "Och varje mänska ska leva i frihet", "Ring samman till himmelen (Oh Peter go ring them bells)" och "Jag är med er alla dagar". Sigrid ledde mötet och allmänna förbönen (samt förbönen för Zack), Margareta och Zack ledde den enskilda förbönen (inkl smörjning med olja), allt under det att församlingen sjöng "Herre, till dig får jag komma" och "Herre, låt mig få vila i dig".
Imorgon kl 17 blir det bibelstudium på Efs-kyrkan - Andra Petrusbrevet kap. 2-3. Det är alltid aktuellt, inte minst så här vid kyrkoårets slut! Lyssna gärna, ännu en gång eller för första gången, till hela det korta, allmänkyrkliga brevet, här i två olika men goda översättningar. Och hör hur Jesus genom Petrus "talar stundom varning, stundom tröst":
tisdag 31 oktober 2017
Reformationsdag 500 år senare
Påskvänner!
Ska vi vara ärliga är inte många av Luthers 95 teser från den 31 oktober 1517 särskilt mycket att hänga i julgranen. De bästa är väl den första och den sista, plus 62:an: "Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd."
Luthers psalmer däremot, skrivna vid något mognare ålder, är väl värda att läsas och sjungas. De ger en bred bild av hans - och Kyrkans - budskap.
Ni som inte kommer till Gold Nugget i Iggesund ikväll (kl. 18.00) för att sjunga psalmer 500 år efter att Martin Luther publicerade sina teser, kan ju alltid kolla in Luthers egna psalmer nedan, ibland med hans egna melodier.
Nu gäller bara att i Luthers efterföljd fortsätta sprida evangeliet - och gärna sätta det på vers och ny musik! Reclaim the church! Reformation 2017!
I. PSALTAREN
Psaltaren 46
VÅR GUD ÄR OSS EN VÄLDIG BORG
1. Vår Gud är oss en väldig borg,
han är vårt vapen trygga.
På honom i all nöd och sorg
vårt hopp vi nu vill bygga.
Mörkrets furste stiger ned,
hotande och vred,
han rustar sej förvisst
med våld och argan list.
Likväl vi mer ej fruktar.
2. Vår egen kraft ej hjälpa kan,
vi vore snart förströdda.
Men med oss står den rätte man,
vi står, av honom stödda.
Frågar du vad namn han bär?
Jesus Krist det är!
Han är den Herren Gud
som, klädd i segerskrud,
sin tron för evigt grundat.
3. Och vore världen än så stor
och full av mörkrets härar,
dock, när ibland oss Herren bor,
alls intet oss förfärar.
Världens furste är ju dömd
och hans kraft är tömd.
Han på ett huvudhår
oss skada ej förmår.
Ett ord kan honom fälla.
4. Guds ord och löfte skall bestå,
det oss till frälsning blivit.
I kampen vill han med oss gå,
sin Ande han oss givit.
Därför är vi väl till mods,
fast vi vågar gods
och ära, liv och allt:
ske blott som Gud befallt.
Guds rike vi behåller.
Psaltaren 67
GUD ÖVER OSS FÖRBARMAR SEJ
1. Gud över oss förbarmar sej
och kallar oss för sina.
I kärlek stor mot dej och mej
hans ansikte ses skina,
så vi hans vägar känna må,
hans helga vilja lära,
så hela jorden må förstå
hans frälsning och hans ära
och lovets offer bära.
2. Så må vi glada lova dej,
o Gud, med själ och tunga
ja, hela världen fröjda sej,
med lust och glädje sjunga,
ty, Herre, du är allas hopp,
fast vi i synd sågs falla,
du skyddar, stärker själ och kropp,
ditt namn får vi åkalla,
du gode Far för alla.
3. Ja, Herre, tack att du igen
gav lön för mångas möda!
Se, jorden burit rikligen
sin frukt och goda gröda.
Välsigna varje folk och land
och hjälp oss glada dela
allt gott du givit med varann,
förlåt vad vi setts fela
och hela världen hela!
Psaltaren 124
OM GUD EJ VARIT MED OSS NU
1. Om Gud ej varit med oss nu,
det måste klart bekännas,
om Gud ej varit med oss nu,
så hade allt fått lämnas.
Vi är så fattiga och få,
att vi av dem som stormar på
med marken skulle jämnas.
2. Ja, hade Gud så låtit ske
så hade de i vrede
med hälen tryckt oss alla ner
i stridens första skede,
då liksom flodens vilda fors
förfärlig vältrat över oss
vår fiende den lede.
3. Men lovad vare Herren Gud,
som frälste oss ur faran!
För vi kom loss, vår själ slapp ut
som fågeln ut ur snaran.
Vår hjälp, den är i Herrens hand,
som skapat himmel, hav och land,
och sista ordet har han.
Psaltaren 130
UR DJUPEN ROPAR JAG TILL DIG
1. Ur djupen ropar jag till dig,
o, Herre, för att klaga.
I nåd vänd örat hit till mig,
låt bönen dej behaga.
För om du synder räkna vill
och låta dom och straff slå till,
vem kan bestå då, Herre?
2. För mej finns ingen annan råd
än be att du förlåter,
fly undan synden till din nåd
och så få livet åter.
För ingen kan berömma sej,
vi måste alla frukta dej
och av din nåd få leva.
3. Dej ska jag hårt mej hålla till,
på min förtjänst ej bygga.
Hos dej min ro jag finna vill,
vid dina löften trygga.
För vad du sagt mej i ditt ord,
det är min tröst på denna jord,
det längtar jag få höra.
4. Ja, efter dej nu längtar jag,
kom, Herre, till min sida.
Om än det inte strax blir dag,
jag vill din hjälp förbida.
Som väktarn efter morgonen
jag längtar efter hjälparen.
På honom ska vi hoppas!
5. Fastän min synd och skuld är stor,
är Herrens nåd dock större.
Hans makt befriar, så vi tror,
och öppnar för oss dörren.
Den gode herden är ju han
som ska befria dem han vann
från alla deras synder.
II. KYRKOÅRET
NU MÅ VÄL ALLA GLÄDJA SEJ
1. Nu må väl alla glädja sej,
här är stor fröjd å färde!
Gud visar nåd mot dej och mej,
ja, hela vida världen!
Oss alla har han sagt det till
att han barmhärtig vara vill,
så mycket som vi kostat!
2. Jag under satan fången låg,
mej själv ej kunde hjälpa.
Den synd som rådde i min håg
i grund mej ville stjälpa.
Min synd mej till förtvivlan drev,
min samvetsdom ohygglig blev
och helvetet stod öppet.
3. Men Gud i sin barmhärtighet
mej såg i mitt elände.
Han led med mej, all nöd han vet,
och hjälp från höjden sände.
Ja, fast jag full av synder var,
var han min kärleksfulle Far
och gav sitt allra bästa.
4. Till ende Sonen sade han:
Jag måste mej förbarma.
Far ner i syndens mörka land
och lös dess fångar arma
från deras synd och stora nöd,
ja, fräls dem från en evig död
och låt dem med dej leva.
5. Sin Fader Sonen lydig var,
kom till mej här på jorden.
En jungfrus sköte honom bar,
vår bror med skaparorden.
Sin kärlek ville han mej ge
och frälsa mej från allt det ve,
som jag förtjänat lida.
6. För mej sitt liv, sitt dyra blod
han ville inte spara,
så för den dom mej förestod
jag skulle skyddad vara.
Han blev hos Gud min löftesman
och i hans död min synd försvann.
Så är jag frälst och salig.
7. Han till sin Far i himmelen
från jorden återvände
och till mitt bistånd Hjälparen,
den helge Ande, sände,
som i min nöd ska trösta mej,
i svaghet mäktig visa sej
och i all sanning leda.
*8. Så vare pris i evighet
och lov förutan ände
Guds eviga barmhärtighet
som oss den hjälpen sände
och slog i Jesu Kristi död
synd, helvete och dödens nöd.
Vem kan oss nu fördärva?
Jul
FRÅN HIMLEN KOMMER JAG MED BUD
1. (Ängeln): "Från himlen kommer jag med bud
till alla människor från Gud.
Ett glädjebud från himlens höjd
jag sjunger ut med lust och fröjd:
2. Ett barn är fött åt er i dag,
en Frälsare i Davids stad.
Ja, den ni väntat är nu här,
och Herren själv det barnet är.
3. Om ni förstår mitt budskap rätt,
så ska ni finna vägen lätt:
ett nyfött barn på krubbans strå,
det är det tecken ni ska få."
4. (Alla): Kom, låt oss allesammans då
med herdarna till staden gå!
Med egna ögon får vi se
vad Herren Gud oss velat ge.
5. Du himlabarn, välkommen hit!
Fastän din dräkt var ren och vit
kom du till dammet här hos mej!
Hur ska jag kunna tacka dej?
6. Om världen vore än så stor
och prydd med guld och pärlemor,
så vore den för ful och trång
att bli din vagga ens en gång.
7. Och ändå vilar du så här,
du barn som mej och världen bär.
För min skull är du född att dö
och vilar på en bädd av hö.
8. Med detta du mej lära vill
att himlen hör de minsta till.
All världens makt och sköna ting
kan inte föra oss dit in.
9. Min Herre Jesus, hör min röst:
gör dej en vagga i mitt bröst.
Om du för alltid där vill bo,
så har jag evig tröst och ro.
10. Ja, fyll min själ så att jag ej
i evighet kan glömma dej!
Jag vill så gärna dagen lång
få sjunga just för dej min sång.
*11. Pris vare Gud till evig tid,
som sände oss sin Son med frid!
Vi sjunger nu med änglars kör
den nya sång som aldrig dör.
ETT BARN ÄR FÖTT PÅ DENNA DAG
1. Ett barn är fött på denna dag,
så var Guds välbehag.
Det föddes av en jungfru skär,
Guds Son det barnet är.
Här vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
2. Om världen ännu större var,
av pärlor prydd och klar,
så vore den dock alltför klen
till säng åt dig allen.
Dock vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
FRÅN HIMLEN ÄNGLASKARAN KOM
1. Från himlen änglaskaran kom
som herdarna berättat om.
Var inte rädd! En ängel sa:
Ett barn är fött åt er idag!
2. Och i en krubba är det lagt,
i Davids stad, som Mika sagt.
Er Frälsare det barnet är,
Messias, Herren själv är här!
3. Så gläds åt detta som nu skett,
att Gud med er har blivit ett!
Han föddes med ert kött och blod,
som liten bror så varm och god.
4. Kan synd och död då segra mer?
Ni har ju Herren själv hos er.
Nu helvetet och satan gnyr,
den Gud som tjänar er de skyr.
5. Så sätt all tro och lit till den
som fötts åt er som Frälsaren!
Trots allt som vållar sorg och ve
han aldrig vill er överge.
6. Han varje mänska handen räckt,
ni är ju nu med honom släkt!
Förmer än änglaliv är det,
så tacka Gud i evighet!
DEJ VARE LOV, O JESUS KRIST
1. Dej vare lov, o Jesus Krist,
som mänska blev, fast utan brist.
En jungfru i sin kropp dej bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!
2. Den högste Faderns ende Son
kom hit till krubbans hö och strå.
Han som det högsta goda är
blev kött och blod i ringhet här.
Ära vare Gud!
3. Maria i sitt sköte bar
Guds Son som före världen var.
Det barn hon fick har i sin hand
båd jord och himmel, hav och land.
Ära vare Gud!
4. Nu Ljuset av Guds Ljus gått opp
och ger åt världen liv och hopp.
Det lyser oss i mörkret så
att vi som ljusets barn kan gå.
Ära vare Gud!
5. Sann mänska och sann Gud han är
som kom till oss på jorden här.
Han tar oss ur bedrövelsen
och leder oss till himmelen.
Ära vare Gud!
6. Fast utan synd blev han oss lik,
nu gör hans fattigdom mej rik.
Guds rikes skatt jag redan får
och en gång bland hans änglar står.
Ära vare Gud!
7. Allt detta har han oss berett
och i sin kärlek åt oss gett.
Så gläd dej nu, du kristenhet,
och sjung Guds lov i evighet:
Ära vare Gud!
Kyndelsmässodagen
NU FÅR DIN TJÄNARE I FRID
1. Nu får din tjänare i frid
från världen fara,
för att hos dej till evig tid
lycklig vara,
som ditt ord har lovat mej
- min död en sömn har blivit.
2. Guds ende Son, min Frälsare
jag nu har skådat.
Att jag min Herre skulle se
Gud mej bådat.
Han det rätta livet är
och nåden mitt i nöden.
3. Se, alla människor kan få
hos honom frälsning.
Och ut i världen skall nu gå
fridens hälsning
genom Herrens eget ord
som kallar till Guds rike.
4. Sitt ljus bland folken han allt mer
nu låter skina.
Sin frid och härlighet han ger
åt de sina.
Han är alltid hos sitt folk,
han är dess fröjd och glädje.
Påsk
I DÖDENS BAND LÅG HERREN KRIST
1. I dödens band låg Herren Krist,
sitt liv för oss han givit.
Uppstånden är han nu förvisst,
han vår förlossning blivit.
Därför får vi nu med fröjd
lovprisa Gud i himlens höjd
och sjunga halleluja.
Halleluja!
2. På jorden vi ej någon fann
som kunde döden tvinga,
ty över oss låg syndens bann
och rena fanns här inga.
Därav döden fått sin makt,
ja, den sej alla underlagt,
men nu dess välde krossats.
Halleluja!
3. Guds Son, vår Herre Jesus Krist,
för oss sitt blod har gjutit
och sonat all vår synd och brist
och dödens välde brutit.
Fastän döden synes svår,
nu blott dess skugga återstår,
sin udd har den förlorat.
Halleluja!
4. Förunderligt att skåda var
hur döden stred mot livet.
Men livet seger vunnit har,
uppslukad döden blivit.
Såsom Skriften oss har sagt:
Guds död har krossat dödens makt,
den ska oss inte skrämma.
Halleluja!
5. Här är vårt rätta påskalamm
som åt oss skänker livet,
för vår skull det på korsets stam
av kärlek är utgivet.
Tryggt dess blod vårt hjärta gör,
det håller döden utanför,
fördärvarn oss ej skadar.
Halleluja!
6. Så firar vi vår höga fest
med hjärtans fröjd och gamman,
där Herren Kristus är vår gäst
och gläder allesamman.
Han är själv den solen klar
som blivit för oss uppenbar
och skingrat syndens mörker.
Halleluja!
JESUS KRISTUS FRÄLSAREN
1. Jesus Kristus, Frälsaren,
övervann fienden.
Han är uppstånden
och döden är hans fånge.
Kyrie eleison!
2. Syndfri själv han offrad var,
för oss Guds vrede bar.
Han oss försonat,
Guds nåd all världen skonat.
Kyrie eleison!
3. Död, synd, liv och nåd och makt,
i hans hand allt är lagt.
Han frälsar alla
som honom vill åkalla.
Kyrie eleison!
Pingst
KOM, HELGE ANDE, HERRE GUD
*1. Kom, helge Ande, Herre Gud,
ge lust att hålla dina bud.
Vår köld, vår tröghet övervinn,
o, kom i våra hjärtan in!
Du helga kraft, med nådens sken
gör viljan god, gör själen ren,
så livets väg vi glada går
och du vårt hjärtas lovsång får.
Halleluja! Halleluja!
*2. Du helga ljus, all sannings port,
lär oss på varje tid och ort
att känna Gud och den han sänt.
Gör Sonens höga namn bekänt.
Förklara Faderns välbehag
och falska läror från oss tag.
Det ord är fast, det ord är visst,
som lär oss tro på Jesus Krist.
Halleluja! Halleluja!
*3. Du helga eld, all världens tröst,
låt kärlek brinna i vårt bröst.
Du glädjens källa, fyll vårt blod
i jordisk nöd med himmelskt mod.
På korsets väg oss styrk och led,
mot frestelsen med kraft bered,
så att vi djärvt i striden går
och genom döden livet når.
Halleluja! Halleluja!
DEJ HELGE ANDE BEDER VI
1. Dej, helge Ande, beder vi
att med din kraft du står oss bi
under prövotider
III. KATEKESEN
Första huvudstycket:
Tio Guds bud
HÖR HÄR DE HELGA TIO BUD
1. Hör här de helga tio bud,
som genom Moses Herren Gud
oss gav på berget Sinai.
Ja, tala, Gud, så lyssnar vi.
2. Jag, Herren Gud, din Gud är en,
från andra gudar håll dej ren,
till mej sätt all din tro och lit,
mej lyd och älska med all flit.
3. Mitt helga namn missbruka ej,
ditt tal ska vara ja och nej.
Åkalla mej i nödens stund
och prisa mej av hjärtats grund.
4. Min vilodag ska helgas väl,
till sabbatsro för kropp och själ.
Ditt eget verk låt stilla stå,
mitt ord i dej må verka då.
5. Glöm ej att hedra mor och far
den tid du ännu har dem kvar,
för att du länge leva må
och för att det dej väl skall gå.
6. Stå inte efter andras liv,
förhindra ilska, hat och kiv.
Sök själv ej hämnd, ha tålamod,
var också mot din ovän god.
7. Du skall ej heller göra hor,
ty därpå följer plåga stor.
Men trogen mot den maka var,
som Herren Gud dej givit har.
8. Du skall ej stjäla. Håll dej fri
från ocker och bedrägeri.
Själv på ett ärligt sätt dej föd
och hjälp din nästa i hans nöd.
9. Bär aldrig falska vittnesbörd,
tyd till det bästa allt du hör.
Var rädd om andras goda namn,
sprid inte ut all brist och skam.
10. Din nästas hustru, hus och hem,
begär ej, ha ej lust till dem,
men gör emot en annan så,
som du vill att dej själv skall gå.
_ _ _
11. Gud dessa bud oss givit har,
så att vår synd blir uppenbar,
men också för att vi ska ge
den tjänst och kärlek Gud vill se.
12. Hjälp oss till det, o Jesus kär,
som Medlaren hos Fadern är.
Vår kärlek är så kall och tom,
men du tog på dej lagens dom.
Andra huvudstycket:
Trons artiklar
VI TROR PÅ EN ALLSMÄKTIG GUD
*1. Vi tror på en allsmäktig Gud,
av vars Ande, genom Ordet,
allt skapat är och på vars bud
allt var mycket gott på jorden.
Oss en Fader vill han vara,
och utav sin goda vilja
ska han alltid oss bevara,
aldrig oss ifrån sig skilja.
På allt hans öga än ger akt
och inget övergår hans makt.
*2. Vi tror också på Jesus Krist,
Faderns Son, vår Herre kära.
Av evighet han är förvisst
som sin Far i makt och ära.
Genom Andens kraft allena
honom rena jungfrun födde.
Han att oss med Gud förena
bland oss levde, led och blödde.
För oss han sprängde dödens band
och sitter på Guds högra hand.
*3. Vi tror på Anden, helig, mild,
som oss i en helig kyrka
med fridens band förena vill
och med nådens gåvor styrka.
Synden blir ifrån oss tagen,
stillad blir då själavåndan.
Vi står upp den sista dagen,
då ju Jesus är uppstånden.
Ett evigt liv ska komma då.
Gud låter oss sin glädje få.
Amen.
GUD TREENIG, STÅ OSS BI
*Gud Treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dej vår styrka finner,
ja, Satan övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dej
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, låt så ske!
Halleluja, halleluja!
BEHÅLL OSS, HERRE, VID DITT ORD
1. Behåll oss, Herre, vid ditt ord!
Försvara själv din svaga hjord
mot dem som går med trots och hån
i kamp mot Jesus Krist, din Son!
2. Låt se din makt, o Jesus kär,
som alla herrars herre är,
och hjälp din arma kristenhet,
så tackar vi i evighet!
3. O kraftens Ande, ren och god,
ditt folk giv endräkt, frid och mod!
Hos oss i nöd och död förbliv
och för oss till ett evigt liv!
Tredje huvudstycket:
Herrens bön
VÅR FADER SOM I HIMLEN ÄR
1. Vår Fader som i himlen är,
du vet vad vi behöver här.
Men milt du bjuder oss att be
dig om allt det som du vill ge.
Så må vår bön av hjärtat gå
och inte blott i ord bestå.
2. Giv att din sanning ren och klar
med kraft må läras hos envar,
så att vi falska läror skyr
och bort från syndens snaror flyr.
Ditt namn blir helgat bland oss här
var gång vi lever som du lär.
3. Ditt rike komme till oss nu
men också när vårt liv är slut.
Kom, led oss med din Ande god,
i oss förnya håg och mod,
så att vi helt må frälsta bli
från satans våld och tyranni.
4. Din vilja, Herre, ske nu den
på jorden som i himmelen,
så vi i lydnad tåligt står
hur än det oss i livet går.
Avvärj och hindra kött och blod
som står din helga vilja mot.
5. Giv oss idag ett dagligt bröd
och hjälp oss i all brist och nöd.
Bevara oss för kiv och strid,
för sjukdom och för olyckstid.
Till arbete och bön oss stärk,
välsigna våra händers verk.
6. Förlåt oss, Gud och Fader huld,
vår stora synd och svåra skuld,
som också vi vill utan knot
förlåta dem som ont oss gjort,
så vi din frid i hjärtat får
och frid ibland oss alla rår.
7. I frestelse oss ej inled
men hjälp oss mot vår ovän vred,
så vi mot honom fasta står
och ej från dina budord går.
Beväpna oss med stadig tro
och med din Andes tröst och ro.
8. Från allt den onde kan och vet
fräls oss av din barmhärtighet.
Bistå oss i vår sista nöd
och rädda oss från evig död.
Vår arma själ tag hem och giv
av nåd hos dig ett evigt liv.
9. Amen, det är: det skall så ske!
Stärk du vår tro att den som ber
i Jesu namn och på ditt ord
får höra: Ske dig som du tror!
Ja, allt varom vi nu dig bett
är lika visst, som om det skett.
Fjärde huvudstycket:
Dopets sakrament
NÄR TILL JORDAN VÅR HERRE DROG
1. När till Jordan vår Herre drog
Guds vilja där fullgjordes:
Han av Johannes dopet tog
och med Guds Ande smordes.
Ett nådens bad bereddes då,
som vi må saligt kalla:
han vill från synd oss rena två,
han vill oss frälsa alla
från att i domen falla.
2. Guds vilja där blir uppenbar
i gärningen och orden.
Guds röst från himlen ljuder klar
och vittnar, att på jorden
det Sonen är som frälsning ger
och som hans själ behagar,
och Anden som där sändes ner
med helig kraft ledsagar
hans gärning alla dagar.
3. Vi alla ska betänka det
som Gud i Skriften säger,
så varje kristen mänska vet
vad i sitt dop hon äger.
Ett livets bad det vattnet är,
men vatten ej allena:
med ordet är ju Anden där,
som samvetet kan rena
och oss med Fadern ena.
4. Vår Herre Krist de sina bjöd
gå ut kring världen vida
att ordet om hans liv och död
till jordens ändar sprida.
I dopet nåd av Gud vi får
att synden övervinna,
att i hans stränga dom bestå,
att frid och frälsning finna
och sist till himlen hinna.
5. Vår Frälsare, som dyrt oss köpt,
i ordet hör vi lova
åt den som tror och som blir döpt
det nya livets gåva.
Så må i tron vi fatta mod:
oss inget ska fördärva,
för Kristus kom att med sitt blod
oss barnarätt förvärva.
Guds rike får vi ärva.
Femte huvudstycket:
Altarets sakrament
GUD VARE LOVAD, SOM I KRAFT AV ORDET
1. Gud vare lovad, som i kraft av ordet
mättar oss vid nattvardsbordet!
Brödet är Kristi kropp och vinet blodet,
låt oss smaka där din godhet!
Herre, förbarma dej!
Med den kropp din mor Maria bar,
kroppen du för alla offrat har,
med ditt heliga blod,
hjälp oss, Herre, ge oss mod.
Herre, förbarma dej!
2. Offret, för oss utgjutet och utgivet,
genom döden ger oss livet.
Gud kunde inget större åt oss skänka,
det är mer än vi kan tänka.
Herre, förbarma dej!
Vilket djup av kärlek som dej drev,
med ditt blod vår skuld betalad blev!
Vilket under du gjort:
för oss öppnat himlens port!
Herre, förbarma dej!
3. Låt oss din nåds välsignelse få äga,
så vi går på dina vägar,
tjänar vår nästa väl i tro och kärlek,
över nåden ej drar smälek.
Herre, förbarma dej!
Ta ej bort din Ande från oss, Gud,
gör oss trogna mot ditt ord och bud,
ge din världs kristenhet
glädje, liv och enighet.
Herre, förbarma dej!
[Anders Frostensons översättning är bättre - men upphovsrättsskyddad]
JESUS KRISTUS ÄR VÅR HÄLSA
1. Jesus Kristus är vår hälsa,
han oss alla ville frälsa.
Med sin pina och sin död
han löste oss ur helvetsnöd.
2. För att honom ej förgäta
får vi här hans kropp att äta,
gömd i dessa bröd så små;
hans blod i vinet likaså.
3. Vid sitt bord han vill oss trösta
med att vi är återlösta.
Allt han offrade vi får
när vi till Herrens nattvard går.
4. Ingen har han vägrat kalla,
kärleksfull han bjuder alla
fram till nådens rika bord,
så låt oss lyssna till hans ord!
5. Men man skall sej ärligt pröva,
ej sitt samvete bedöva.
Om du fram i otro går
ej liv, men död och dom du får.
6. Därför nu din nöd begrunda,
tvivla sedan ingalunda
på att nådens ord är sant:
du finner här dess underpant.
7. All vår synd på sej han lade:
"Kom, ja kom till mej", han sade,
"du som tunga bördor bär,
din trötta själ får vila här."
8. I hans löfte får du hålla
trots den nöd din synd kan vålla.
Den som känner synden svår
till detta bordet värdig går.
9. Den som så hos Gud fått gästa
fylls av kärlek till sin nästa.
Så får andra glädje av
vad Herren Kristus här oss gav.
10. Outsägligt rika gåva!
Gud Treenig vill vi lova:
Tack i tid och evighet
för en så stor barmhärtighet!
IV. ÖVRIGT
JAG HAR DEN ÄDLA KVINNAN KÄR
EN SÅNG OM DEN HELIGA KRISTNA KYRKAN (Upp. 12).
1. Jag har den ädla kvinnan kär,
kan henne aldrig glömma.
Jag med mej bär allt hon mej lär,
vill henne högt berömma.
Hon är min vän,
och om jag än
bekymrad var
i olycksdar,
så bistår mej den sköna
med all den kärlek, trofasthet
jag alltid har fått röna.
Min själs behov hon vet.
2. En gyllne krona kvinnan bär,
tolv stjärnor kronan hyser.
Som solen hennes kläder är,
de när och fjärran lyser.
På månen så
ses kvinnan stå
i denna skrud
med glans från Gud,
men tärs av födslovärkar,
hon bär ju fram den höge Son
som evigt, väl att märka,
ska styra från sin tron.
3. Fast draken full av raseri
det barnet ville sluka,
så måste han besviken bli,
vad makt han än vill bruka,
för kvinnans Son
ryckts härifrån.
Men hon är kvar
med andra barn:
de som Guds bud vill hålla
och som har Jesu vittnesbörd.
Vad draken än kan vålla,
blir kvinnans bön dock hörd.
JESAJA FICK EN UPPENBARELSE
Jesaja fick en uppenbarelse
och såg sin Herre, ja, sin Skapare,
som satt i templet på en upphöjd tron,
hans mantelsläp uppfyllde varje zon.
Serafer stod där inför Skaparen,
sex vingar kunde ses på var och en.
De skylde sina ansikten med två,
höll två för sina fötter likaså,
med två de flög, och dessa tjänare
nu tydligt till varandra ropade:
"Helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot
och av hans härlighet är jorden full!"
Då skälvde husets trösklar på sin grund,
av rök blev templet fullt i samma stund.
MITT I LIVET LEVER VI
1. Mitt i livet lever vi
under döden fångna.
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena.
Men nog kan man gräma sej,
att vi så förtörnat dej.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i den bittra dödens nöd.
Kyrie eleison.
2. Mitt i dödens kamp så svår
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står
och som vill oss fria?
O Herre, du allena.
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd.
Kyrie eleison.
3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena.
Du ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst.
Kyrie eleison.
UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET ÄR
Uppståndelsen och livet är
du, Herre Jesus Kristus kär.
Och den som tror på dej, vi hör
ska leva även om den dör.
Ja, den som lever och som tror
ska aldrig dö. Det är Guds ord.
Ska vi vara ärliga är inte många av Luthers 95 teser från den 31 oktober 1517 särskilt mycket att hänga i julgranen. De bästa är väl den första och den sista, plus 62:an: "Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd."
Luthers psalmer däremot, skrivna vid något mognare ålder, är väl värda att läsas och sjungas. De ger en bred bild av hans - och Kyrkans - budskap.
Ni som inte kommer till Gold Nugget i Iggesund ikväll (kl. 18.00) för att sjunga psalmer 500 år efter att Martin Luther publicerade sina teser, kan ju alltid kolla in Luthers egna psalmer nedan, ibland med hans egna melodier.
Nu gäller bara att i Luthers efterföljd fortsätta sprida evangeliet - och gärna sätta det på vers och ny musik! Reclaim the church! Reformation 2017!
I. PSALTAREN
Psaltaren 46
VÅR GUD ÄR OSS EN VÄLDIG BORG
1. Vår Gud är oss en väldig borg,
han är vårt vapen trygga.
På honom i all nöd och sorg
vårt hopp vi nu vill bygga.
Mörkrets furste stiger ned,
hotande och vred,
han rustar sej förvisst
med våld och argan list.
Likväl vi mer ej fruktar.
2. Vår egen kraft ej hjälpa kan,
vi vore snart förströdda.
Men med oss står den rätte man,
vi står, av honom stödda.
Frågar du vad namn han bär?
Jesus Krist det är!
Han är den Herren Gud
som, klädd i segerskrud,
sin tron för evigt grundat.
3. Och vore världen än så stor
och full av mörkrets härar,
dock, när ibland oss Herren bor,
alls intet oss förfärar.
Världens furste är ju dömd
och hans kraft är tömd.
Han på ett huvudhår
oss skada ej förmår.
Ett ord kan honom fälla.
4. Guds ord och löfte skall bestå,
det oss till frälsning blivit.
I kampen vill han med oss gå,
sin Ande han oss givit.
Därför är vi väl till mods,
fast vi vågar gods
och ära, liv och allt:
ske blott som Gud befallt.
Guds rike vi behåller.
Psaltaren 67
GUD ÖVER OSS FÖRBARMAR SEJ
1. Gud över oss förbarmar sej
och kallar oss för sina.
I kärlek stor mot dej och mej
hans ansikte ses skina,
så vi hans vägar känna må,
hans helga vilja lära,
så hela jorden må förstå
hans frälsning och hans ära
och lovets offer bära.
2. Så må vi glada lova dej,
o Gud, med själ och tunga
ja, hela världen fröjda sej,
med lust och glädje sjunga,
ty, Herre, du är allas hopp,
fast vi i synd sågs falla,
du skyddar, stärker själ och kropp,
ditt namn får vi åkalla,
du gode Far för alla.
3. Ja, Herre, tack att du igen
gav lön för mångas möda!
Se, jorden burit rikligen
sin frukt och goda gröda.
Välsigna varje folk och land
och hjälp oss glada dela
allt gott du givit med varann,
förlåt vad vi setts fela
och hela världen hela!
Psaltaren 124
OM GUD EJ VARIT MED OSS NU
1. Om Gud ej varit med oss nu,
det måste klart bekännas,
om Gud ej varit med oss nu,
så hade allt fått lämnas.
Vi är så fattiga och få,
att vi av dem som stormar på
med marken skulle jämnas.
2. Ja, hade Gud så låtit ske
så hade de i vrede
med hälen tryckt oss alla ner
i stridens första skede,
då liksom flodens vilda fors
förfärlig vältrat över oss
vår fiende den lede.
3. Men lovad vare Herren Gud,
som frälste oss ur faran!
För vi kom loss, vår själ slapp ut
som fågeln ut ur snaran.
Vår hjälp, den är i Herrens hand,
som skapat himmel, hav och land,
och sista ordet har han.
Psaltaren 130
UR DJUPEN ROPAR JAG TILL DIG
1. Ur djupen ropar jag till dig,
o, Herre, för att klaga.
I nåd vänd örat hit till mig,
låt bönen dej behaga.
För om du synder räkna vill
och låta dom och straff slå till,
vem kan bestå då, Herre?
2. För mej finns ingen annan råd
än be att du förlåter,
fly undan synden till din nåd
och så få livet åter.
För ingen kan berömma sej,
vi måste alla frukta dej
och av din nåd få leva.
3. Dej ska jag hårt mej hålla till,
på min förtjänst ej bygga.
Hos dej min ro jag finna vill,
vid dina löften trygga.
För vad du sagt mej i ditt ord,
det är min tröst på denna jord,
det längtar jag få höra.
4. Ja, efter dej nu längtar jag,
kom, Herre, till min sida.
Om än det inte strax blir dag,
jag vill din hjälp förbida.
Som väktarn efter morgonen
jag längtar efter hjälparen.
På honom ska vi hoppas!
5. Fastän min synd och skuld är stor,
är Herrens nåd dock större.
Hans makt befriar, så vi tror,
och öppnar för oss dörren.
Den gode herden är ju han
som ska befria dem han vann
från alla deras synder.
II. KYRKOÅRET
NU MÅ VÄL ALLA GLÄDJA SEJ
1. Nu må väl alla glädja sej,
här är stor fröjd å färde!
Gud visar nåd mot dej och mej,
ja, hela vida världen!
Oss alla har han sagt det till
att han barmhärtig vara vill,
så mycket som vi kostat!
2. Jag under satan fången låg,
mej själv ej kunde hjälpa.
Den synd som rådde i min håg
i grund mej ville stjälpa.
Min synd mej till förtvivlan drev,
min samvetsdom ohygglig blev
och helvetet stod öppet.
3. Men Gud i sin barmhärtighet
mej såg i mitt elände.
Han led med mej, all nöd han vet,
och hjälp från höjden sände.
Ja, fast jag full av synder var,
var han min kärleksfulle Far
och gav sitt allra bästa.
4. Till ende Sonen sade han:
Jag måste mej förbarma.
Far ner i syndens mörka land
och lös dess fångar arma
från deras synd och stora nöd,
ja, fräls dem från en evig död
och låt dem med dej leva.
5. Sin Fader Sonen lydig var,
kom till mej här på jorden.
En jungfrus sköte honom bar,
vår bror med skaparorden.
Sin kärlek ville han mej ge
och frälsa mej från allt det ve,
som jag förtjänat lida.
6. För mej sitt liv, sitt dyra blod
han ville inte spara,
så för den dom mej förestod
jag skulle skyddad vara.
Han blev hos Gud min löftesman
och i hans död min synd försvann.
Så är jag frälst och salig.
7. Han till sin Far i himmelen
från jorden återvände
och till mitt bistånd Hjälparen,
den helge Ande, sände,
som i min nöd ska trösta mej,
i svaghet mäktig visa sej
och i all sanning leda.
*8. Så vare pris i evighet
och lov förutan ände
Guds eviga barmhärtighet
som oss den hjälpen sände
och slog i Jesu Kristi död
synd, helvete och dödens nöd.
Vem kan oss nu fördärva?
Jul
FRÅN HIMLEN KOMMER JAG MED BUD
1. (Ängeln): "Från himlen kommer jag med bud
till alla människor från Gud.
Ett glädjebud från himlens höjd
jag sjunger ut med lust och fröjd:
2. Ett barn är fött åt er i dag,
en Frälsare i Davids stad.
Ja, den ni väntat är nu här,
och Herren själv det barnet är.
3. Om ni förstår mitt budskap rätt,
så ska ni finna vägen lätt:
ett nyfött barn på krubbans strå,
det är det tecken ni ska få."
4. (Alla): Kom, låt oss allesammans då
med herdarna till staden gå!
Med egna ögon får vi se
vad Herren Gud oss velat ge.
5. Du himlabarn, välkommen hit!
Fastän din dräkt var ren och vit
kom du till dammet här hos mej!
Hur ska jag kunna tacka dej?
6. Om världen vore än så stor
och prydd med guld och pärlemor,
så vore den för ful och trång
att bli din vagga ens en gång.
7. Och ändå vilar du så här,
du barn som mej och världen bär.
För min skull är du född att dö
och vilar på en bädd av hö.
8. Med detta du mej lära vill
att himlen hör de minsta till.
All världens makt och sköna ting
kan inte föra oss dit in.
9. Min Herre Jesus, hör min röst:
gör dej en vagga i mitt bröst.
Om du för alltid där vill bo,
så har jag evig tröst och ro.
10. Ja, fyll min själ så att jag ej
i evighet kan glömma dej!
Jag vill så gärna dagen lång
få sjunga just för dej min sång.
*11. Pris vare Gud till evig tid,
som sände oss sin Son med frid!
Vi sjunger nu med änglars kör
den nya sång som aldrig dör.
ETT BARN ÄR FÖTT PÅ DENNA DAG
1. Ett barn är fött på denna dag,
så var Guds välbehag.
Det föddes av en jungfru skär,
Guds Son det barnet är.
Här vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
2. Om världen ännu större var,
av pärlor prydd och klar,
så vore den dock alltför klen
till säng åt dig allen.
Dock vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
FRÅN HIMLEN ÄNGLASKARAN KOM
1. Från himlen änglaskaran kom
som herdarna berättat om.
Var inte rädd! En ängel sa:
Ett barn är fött åt er idag!
2. Och i en krubba är det lagt,
i Davids stad, som Mika sagt.
Er Frälsare det barnet är,
Messias, Herren själv är här!
3. Så gläds åt detta som nu skett,
att Gud med er har blivit ett!
Han föddes med ert kött och blod,
som liten bror så varm och god.
4. Kan synd och död då segra mer?
Ni har ju Herren själv hos er.
Nu helvetet och satan gnyr,
den Gud som tjänar er de skyr.
5. Så sätt all tro och lit till den
som fötts åt er som Frälsaren!
Trots allt som vållar sorg och ve
han aldrig vill er överge.
6. Han varje mänska handen räckt,
ni är ju nu med honom släkt!
Förmer än änglaliv är det,
så tacka Gud i evighet!
DEJ VARE LOV, O JESUS KRIST
1. Dej vare lov, o Jesus Krist,
som mänska blev, fast utan brist.
En jungfru i sin kropp dej bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!
2. Den högste Faderns ende Son
kom hit till krubbans hö och strå.
Han som det högsta goda är
blev kött och blod i ringhet här.
Ära vare Gud!
3. Maria i sitt sköte bar
Guds Son som före världen var.
Det barn hon fick har i sin hand
båd jord och himmel, hav och land.
Ära vare Gud!
4. Nu Ljuset av Guds Ljus gått opp
och ger åt världen liv och hopp.
Det lyser oss i mörkret så
att vi som ljusets barn kan gå.
Ära vare Gud!
5. Sann mänska och sann Gud han är
som kom till oss på jorden här.
Han tar oss ur bedrövelsen
och leder oss till himmelen.
Ära vare Gud!
6. Fast utan synd blev han oss lik,
nu gör hans fattigdom mej rik.
Guds rikes skatt jag redan får
och en gång bland hans änglar står.
Ära vare Gud!
7. Allt detta har han oss berett
och i sin kärlek åt oss gett.
Så gläd dej nu, du kristenhet,
och sjung Guds lov i evighet:
Ära vare Gud!
Kyndelsmässodagen
NU FÅR DIN TJÄNARE I FRID
1. Nu får din tjänare i frid
från världen fara,
för att hos dej till evig tid
lycklig vara,
som ditt ord har lovat mej
- min död en sömn har blivit.
2. Guds ende Son, min Frälsare
jag nu har skådat.
Att jag min Herre skulle se
Gud mej bådat.
Han det rätta livet är
och nåden mitt i nöden.
3. Se, alla människor kan få
hos honom frälsning.
Och ut i världen skall nu gå
fridens hälsning
genom Herrens eget ord
som kallar till Guds rike.
4. Sitt ljus bland folken han allt mer
nu låter skina.
Sin frid och härlighet han ger
åt de sina.
Han är alltid hos sitt folk,
han är dess fröjd och glädje.
Påsk
I DÖDENS BAND LÅG HERREN KRIST
1. I dödens band låg Herren Krist,
sitt liv för oss han givit.
Uppstånden är han nu förvisst,
han vår förlossning blivit.
Därför får vi nu med fröjd
lovprisa Gud i himlens höjd
och sjunga halleluja.
Halleluja!
2. På jorden vi ej någon fann
som kunde döden tvinga,
ty över oss låg syndens bann
och rena fanns här inga.
Därav döden fått sin makt,
ja, den sej alla underlagt,
men nu dess välde krossats.
Halleluja!
3. Guds Son, vår Herre Jesus Krist,
för oss sitt blod har gjutit
och sonat all vår synd och brist
och dödens välde brutit.
Fastän döden synes svår,
nu blott dess skugga återstår,
sin udd har den förlorat.
Halleluja!
4. Förunderligt att skåda var
hur döden stred mot livet.
Men livet seger vunnit har,
uppslukad döden blivit.
Såsom Skriften oss har sagt:
Guds död har krossat dödens makt,
den ska oss inte skrämma.
Halleluja!
5. Här är vårt rätta påskalamm
som åt oss skänker livet,
för vår skull det på korsets stam
av kärlek är utgivet.
Tryggt dess blod vårt hjärta gör,
det håller döden utanför,
fördärvarn oss ej skadar.
Halleluja!
6. Så firar vi vår höga fest
med hjärtans fröjd och gamman,
där Herren Kristus är vår gäst
och gläder allesamman.
Han är själv den solen klar
som blivit för oss uppenbar
och skingrat syndens mörker.
Halleluja!
JESUS KRISTUS FRÄLSAREN
1. Jesus Kristus, Frälsaren,
övervann fienden.
Han är uppstånden
och döden är hans fånge.
Kyrie eleison!
2. Syndfri själv han offrad var,
för oss Guds vrede bar.
Han oss försonat,
Guds nåd all världen skonat.
Kyrie eleison!
3. Död, synd, liv och nåd och makt,
i hans hand allt är lagt.
Han frälsar alla
som honom vill åkalla.
Kyrie eleison!
Pingst
KOM, HELGE ANDE, HERRE GUD
*1. Kom, helge Ande, Herre Gud,
ge lust att hålla dina bud.
Vår köld, vår tröghet övervinn,
o, kom i våra hjärtan in!
Du helga kraft, med nådens sken
gör viljan god, gör själen ren,
så livets väg vi glada går
och du vårt hjärtas lovsång får.
Halleluja! Halleluja!
*2. Du helga ljus, all sannings port,
lär oss på varje tid och ort
att känna Gud och den han sänt.
Gör Sonens höga namn bekänt.
Förklara Faderns välbehag
och falska läror från oss tag.
Det ord är fast, det ord är visst,
som lär oss tro på Jesus Krist.
Halleluja! Halleluja!
*3. Du helga eld, all världens tröst,
låt kärlek brinna i vårt bröst.
Du glädjens källa, fyll vårt blod
i jordisk nöd med himmelskt mod.
På korsets väg oss styrk och led,
mot frestelsen med kraft bered,
så att vi djärvt i striden går
och genom döden livet når.
Halleluja! Halleluja!
DEJ HELGE ANDE BEDER VI
1. Dej, helge Ande, beder vi
att med din kraft du står oss bi
under prövotider
och svåra strider,
särskilt i den yttersta,
när det mot slutet lider.
O Gud, förbarma dej!
2. O ädla ljus, gör med ditt sken
vår tro på Jesus sann och ren,
och den själv uppliva
att frukter giva.
Hjälp oss att i denna tro
till änden fasta bliva.
O Gud, förbarma dej!
3. O kärlekseld, uppvärm vårt sinn´!
Allt hat, all ljumhet övervinn!
Lär oss leva nära
som syskon kära
i försonlighet och frid
och Kristi sinne bära.
O Gud, förbarma dej!
4. O högsta tröst i all vår nöd,
oss uppehåll i liv och död!
Låt oss ej försaka
att bedja, vaka
och betänka, att en gång
vi döden måste smaka.
O Gud, förbarma dej!
särskilt i den yttersta,
när det mot slutet lider.
O Gud, förbarma dej!
2. O ädla ljus, gör med ditt sken
vår tro på Jesus sann och ren,
och den själv uppliva
att frukter giva.
Hjälp oss att i denna tro
till änden fasta bliva.
O Gud, förbarma dej!
3. O kärlekseld, uppvärm vårt sinn´!
Allt hat, all ljumhet övervinn!
Lär oss leva nära
som syskon kära
i försonlighet och frid
och Kristi sinne bära.
O Gud, förbarma dej!
4. O högsta tröst i all vår nöd,
oss uppehåll i liv och död!
Låt oss ej försaka
att bedja, vaka
och betänka, att en gång
vi döden måste smaka.
O Gud, förbarma dej!
III. KATEKESEN
Första huvudstycket:
Tio Guds bud
HÖR HÄR DE HELGA TIO BUD
1. Hör här de helga tio bud,
som genom Moses Herren Gud
oss gav på berget Sinai.
Ja, tala, Gud, så lyssnar vi.
2. Jag, Herren Gud, din Gud är en,
från andra gudar håll dej ren,
till mej sätt all din tro och lit,
mej lyd och älska med all flit.
3. Mitt helga namn missbruka ej,
ditt tal ska vara ja och nej.
Åkalla mej i nödens stund
och prisa mej av hjärtats grund.
4. Min vilodag ska helgas väl,
till sabbatsro för kropp och själ.
Ditt eget verk låt stilla stå,
mitt ord i dej må verka då.
5. Glöm ej att hedra mor och far
den tid du ännu har dem kvar,
för att du länge leva må
och för att det dej väl skall gå.
6. Stå inte efter andras liv,
förhindra ilska, hat och kiv.
Sök själv ej hämnd, ha tålamod,
var också mot din ovän god.
7. Du skall ej heller göra hor,
ty därpå följer plåga stor.
Men trogen mot den maka var,
som Herren Gud dej givit har.
8. Du skall ej stjäla. Håll dej fri
från ocker och bedrägeri.
Själv på ett ärligt sätt dej föd
och hjälp din nästa i hans nöd.
9. Bär aldrig falska vittnesbörd,
tyd till det bästa allt du hör.
Var rädd om andras goda namn,
sprid inte ut all brist och skam.
10. Din nästas hustru, hus och hem,
begär ej, ha ej lust till dem,
men gör emot en annan så,
som du vill att dej själv skall gå.
_ _ _
11. Gud dessa bud oss givit har,
så att vår synd blir uppenbar,
men också för att vi ska ge
den tjänst och kärlek Gud vill se.
12. Hjälp oss till det, o Jesus kär,
som Medlaren hos Fadern är.
Vår kärlek är så kall och tom,
men du tog på dej lagens dom.
Andra huvudstycket:
Trons artiklar
VI TROR PÅ EN ALLSMÄKTIG GUD
*1. Vi tror på en allsmäktig Gud,
av vars Ande, genom Ordet,
allt skapat är och på vars bud
allt var mycket gott på jorden.
Oss en Fader vill han vara,
och utav sin goda vilja
ska han alltid oss bevara,
aldrig oss ifrån sig skilja.
På allt hans öga än ger akt
och inget övergår hans makt.
*2. Vi tror också på Jesus Krist,
Faderns Son, vår Herre kära.
Av evighet han är förvisst
som sin Far i makt och ära.
Genom Andens kraft allena
honom rena jungfrun födde.
Han att oss med Gud förena
bland oss levde, led och blödde.
För oss han sprängde dödens band
och sitter på Guds högra hand.
*3. Vi tror på Anden, helig, mild,
som oss i en helig kyrka
med fridens band förena vill
och med nådens gåvor styrka.
Synden blir ifrån oss tagen,
stillad blir då själavåndan.
Vi står upp den sista dagen,
då ju Jesus är uppstånden.
Ett evigt liv ska komma då.
Gud låter oss sin glädje få.
Amen.
GUD TREENIG, STÅ OSS BI
*Gud Treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dej vår styrka finner,
ja, Satan övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dej
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, låt så ske!
Halleluja, halleluja!
BEHÅLL OSS, HERRE, VID DITT ORD
1. Behåll oss, Herre, vid ditt ord!
Försvara själv din svaga hjord
mot dem som går med trots och hån
i kamp mot Jesus Krist, din Son!
2. Låt se din makt, o Jesus kär,
som alla herrars herre är,
och hjälp din arma kristenhet,
så tackar vi i evighet!
3. O kraftens Ande, ren och god,
ditt folk giv endräkt, frid och mod!
Hos oss i nöd och död förbliv
och för oss till ett evigt liv!
Tredje huvudstycket:
Herrens bön
VÅR FADER SOM I HIMLEN ÄR
1. Vår Fader som i himlen är,
du vet vad vi behöver här.
Men milt du bjuder oss att be
dig om allt det som du vill ge.
Så må vår bön av hjärtat gå
och inte blott i ord bestå.
2. Giv att din sanning ren och klar
med kraft må läras hos envar,
så att vi falska läror skyr
och bort från syndens snaror flyr.
Ditt namn blir helgat bland oss här
var gång vi lever som du lär.
3. Ditt rike komme till oss nu
men också när vårt liv är slut.
Kom, led oss med din Ande god,
i oss förnya håg och mod,
så att vi helt må frälsta bli
från satans våld och tyranni.
4. Din vilja, Herre, ske nu den
på jorden som i himmelen,
så vi i lydnad tåligt står
hur än det oss i livet går.
Avvärj och hindra kött och blod
som står din helga vilja mot.
5. Giv oss idag ett dagligt bröd
och hjälp oss i all brist och nöd.
Bevara oss för kiv och strid,
för sjukdom och för olyckstid.
Till arbete och bön oss stärk,
välsigna våra händers verk.
6. Förlåt oss, Gud och Fader huld,
vår stora synd och svåra skuld,
som också vi vill utan knot
förlåta dem som ont oss gjort,
så vi din frid i hjärtat får
och frid ibland oss alla rår.
7. I frestelse oss ej inled
men hjälp oss mot vår ovän vred,
så vi mot honom fasta står
och ej från dina budord går.
Beväpna oss med stadig tro
och med din Andes tröst och ro.
8. Från allt den onde kan och vet
fräls oss av din barmhärtighet.
Bistå oss i vår sista nöd
och rädda oss från evig död.
Vår arma själ tag hem och giv
av nåd hos dig ett evigt liv.
9. Amen, det är: det skall så ske!
Stärk du vår tro att den som ber
i Jesu namn och på ditt ord
får höra: Ske dig som du tror!
Ja, allt varom vi nu dig bett
är lika visst, som om det skett.
Fjärde huvudstycket:
Dopets sakrament
NÄR TILL JORDAN VÅR HERRE DROG
1. När till Jordan vår Herre drog
Guds vilja där fullgjordes:
Han av Johannes dopet tog
och med Guds Ande smordes.
Ett nådens bad bereddes då,
som vi må saligt kalla:
han vill från synd oss rena två,
han vill oss frälsa alla
från att i domen falla.
2. Guds vilja där blir uppenbar
i gärningen och orden.
Guds röst från himlen ljuder klar
och vittnar, att på jorden
det Sonen är som frälsning ger
och som hans själ behagar,
och Anden som där sändes ner
med helig kraft ledsagar
hans gärning alla dagar.
3. Vi alla ska betänka det
som Gud i Skriften säger,
så varje kristen mänska vet
vad i sitt dop hon äger.
Ett livets bad det vattnet är,
men vatten ej allena:
med ordet är ju Anden där,
som samvetet kan rena
och oss med Fadern ena.
4. Vår Herre Krist de sina bjöd
gå ut kring världen vida
att ordet om hans liv och död
till jordens ändar sprida.
I dopet nåd av Gud vi får
att synden övervinna,
att i hans stränga dom bestå,
att frid och frälsning finna
och sist till himlen hinna.
5. Vår Frälsare, som dyrt oss köpt,
i ordet hör vi lova
åt den som tror och som blir döpt
det nya livets gåva.
Så må i tron vi fatta mod:
oss inget ska fördärva,
för Kristus kom att med sitt blod
oss barnarätt förvärva.
Guds rike får vi ärva.
Femte huvudstycket:
Altarets sakrament
GUD VARE LOVAD, SOM I KRAFT AV ORDET
1. Gud vare lovad, som i kraft av ordet
mättar oss vid nattvardsbordet!
Brödet är Kristi kropp och vinet blodet,
låt oss smaka där din godhet!
Herre, förbarma dej!
Med den kropp din mor Maria bar,
kroppen du för alla offrat har,
med ditt heliga blod,
hjälp oss, Herre, ge oss mod.
Herre, förbarma dej!
2. Offret, för oss utgjutet och utgivet,
genom döden ger oss livet.
Gud kunde inget större åt oss skänka,
det är mer än vi kan tänka.
Herre, förbarma dej!
Vilket djup av kärlek som dej drev,
med ditt blod vår skuld betalad blev!
Vilket under du gjort:
för oss öppnat himlens port!
Herre, förbarma dej!
3. Låt oss din nåds välsignelse få äga,
så vi går på dina vägar,
tjänar vår nästa väl i tro och kärlek,
över nåden ej drar smälek.
Herre, förbarma dej!
Ta ej bort din Ande från oss, Gud,
gör oss trogna mot ditt ord och bud,
ge din världs kristenhet
glädje, liv och enighet.
Herre, förbarma dej!
[Anders Frostensons översättning är bättre - men upphovsrättsskyddad]
JESUS KRISTUS ÄR VÅR HÄLSA
1. Jesus Kristus är vår hälsa,
han oss alla ville frälsa.
Med sin pina och sin död
han löste oss ur helvetsnöd.
2. För att honom ej förgäta
får vi här hans kropp att äta,
gömd i dessa bröd så små;
hans blod i vinet likaså.
3. Vid sitt bord han vill oss trösta
med att vi är återlösta.
Allt han offrade vi får
när vi till Herrens nattvard går.
4. Ingen har han vägrat kalla,
kärleksfull han bjuder alla
fram till nådens rika bord,
så låt oss lyssna till hans ord!
5. Men man skall sej ärligt pröva,
ej sitt samvete bedöva.
Om du fram i otro går
ej liv, men död och dom du får.
6. Därför nu din nöd begrunda,
tvivla sedan ingalunda
på att nådens ord är sant:
du finner här dess underpant.
7. All vår synd på sej han lade:
"Kom, ja kom till mej", han sade,
"du som tunga bördor bär,
din trötta själ får vila här."
8. I hans löfte får du hålla
trots den nöd din synd kan vålla.
Den som känner synden svår
till detta bordet värdig går.
9. Den som så hos Gud fått gästa
fylls av kärlek till sin nästa.
Så får andra glädje av
vad Herren Kristus här oss gav.
10. Outsägligt rika gåva!
Gud Treenig vill vi lova:
Tack i tid och evighet
för en så stor barmhärtighet!
IV. ÖVRIGT
JAG HAR DEN ÄDLA KVINNAN KÄR
EN SÅNG OM DEN HELIGA KRISTNA KYRKAN (Upp. 12).
1. Jag har den ädla kvinnan kär,
kan henne aldrig glömma.
Jag med mej bär allt hon mej lär,
vill henne högt berömma.
Hon är min vän,
och om jag än
bekymrad var
i olycksdar,
så bistår mej den sköna
med all den kärlek, trofasthet
jag alltid har fått röna.
Min själs behov hon vet.
2. En gyllne krona kvinnan bär,
tolv stjärnor kronan hyser.
Som solen hennes kläder är,
de när och fjärran lyser.
På månen så
ses kvinnan stå
i denna skrud
med glans från Gud,
men tärs av födslovärkar,
hon bär ju fram den höge Son
som evigt, väl att märka,
ska styra från sin tron.
3. Fast draken full av raseri
det barnet ville sluka,
så måste han besviken bli,
vad makt han än vill bruka,
för kvinnans Son
ryckts härifrån.
Men hon är kvar
med andra barn:
de som Guds bud vill hålla
och som har Jesu vittnesbörd.
Vad draken än kan vålla,
blir kvinnans bön dock hörd.
JESAJA FICK EN UPPENBARELSE
Jesaja fick en uppenbarelse
och såg sin Herre, ja, sin Skapare,
som satt i templet på en upphöjd tron,
hans mantelsläp uppfyllde varje zon.
Serafer stod där inför Skaparen,
sex vingar kunde ses på var och en.
De skylde sina ansikten med två,
höll två för sina fötter likaså,
med två de flög, och dessa tjänare
nu tydligt till varandra ropade:
"Helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot
och av hans härlighet är jorden full!"
Då skälvde husets trösklar på sin grund,
av rök blev templet fullt i samma stund.
MITT I LIVET LEVER VI
1. Mitt i livet lever vi
under döden fångna.
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena.
Men nog kan man gräma sej,
att vi så förtörnat dej.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i den bittra dödens nöd.
Kyrie eleison.
2. Mitt i dödens kamp så svår
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står
och som vill oss fria?
O Herre, du allena.
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd.
Kyrie eleison.
3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena.
Du ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud,
helige, starke Gud,
helige, barmhärtige Frälsare,
du evige Gud,
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst.
Kyrie eleison.
UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET ÄR
Uppståndelsen och livet är
du, Herre Jesus Kristus kär.
Och den som tror på dej, vi hör
ska leva även om den dör.
Ja, den som lever och som tror
ska aldrig dö. Det är Guds ord.