Påsk- och julvänner!
I Luthers kyrkopostilla finns en predikan för Tredjedag Jul eller Johannes Evangelistens dag (predikotext den dråpliga Joh. 21:19-25) - och i Nohrborgs postilla predikningar för både Fjärdedag Jul, Fjärdedag Påsk och Fjärdedag Pingst (det var ju före Stora helgdöden).
En fin psalm för Fjärdedag Jul eller Söndagen efter Jul (som har samma tema men i år "kommer bort") är D T Niles´ "Vid den tid man räknar folket" om barnamorden i Betlehem. Både födda och ofödda barn råkar illa ut i vår värld idag, och både Annandag och Fjärdedag Jul har viktiga teman om julen inte bara ska bli "myspys". Som Bellman skriver i sin fina julpsalm: "Ack, min Frälserman, / din krubba och ditt kors stå redan när varann." Men Niles konkluderar:
Ändå firar vi vid julen
honom som Befriaren.
Han, vår frälsnings Gud, besegrat
ondskan och förgängelsen.
Ur Egypten blev han kallad,
"Gud med oss" liksom i fjol.
Julen fylls av påskens strålglans
från Rättfärdighetens Sol!
onsdag 28 december 2011
tisdag 20 december 2011
En "Jesussaga" vore inget problem
Påskvänner!
Följande insändare tog Ljusnan in idag:
EN "JESUSSAGA" VORE INGET PROBLEM
Det har varit en del högtstående insändarskribenter i Ljusnan de senaste veckorna. Stiftschefen Ragnar Persenius och partiledaren Göran Hägglund har skrivit om dop resp. luciafirande. Båda verkar omedvetet företräda något slags oförarglighetsreligion, där dopet beskrivs som ett uttryck för Guds villkorslösa kärlek mitt i vår allmänna brustenhet, och där kristendomen och julsångerna mest blir en del av en omistlig gammal tradition.
Vore detta allt kan man ju undra varför någon skulle tveka inför att låta döpa sina barn eller låta dem sjunga kristna julsånger. T.o.m. den som är övertygad om att alltihop rakt av är sagor, kan väl desto frimodigare, precis som ateisten Björn Ulvaeus, kämpa för sina barns rätt att få sjunga de fina julpsalmerna i skolan?
Kruxet är ju kristendomens radikala sanningsanspråk. Visserligen försöker en del även inom kyrkan, i strid med evangelisten Lukas egen programförklaring, att göra julevangeliet till legend och s.k. narrativ teologi, där mycket är påhittat för att uttrycka kärlek till Gud eller gestalta en viss poäng (ungefär som i Jesus´ egna liknelser). Men den som själv läser Nya Testamentet märker ju att apostlar och evangelister verkligen hävdar att det här hänt på riktigt. Att den som låg i en krubba verkligen är Guds Son och världens Frälsare och att "var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv". Och att det dop som sedan instiftas handlar om att "dö och begravas med Kristus" för att "uppstå med honom och födas på nytt".
Och det är ju här det bränner till så här i juletider. Får det anses göra någon reell skillnad, rent av inför evigheten, om folk tror på Jesus och är döpta till hans död och uppståndelse - eller inte? Någon reell skillnad om kristendomen reduceras till en uppsättning gyllene regler och stämningsfulla folkriter - eller inte? Hur kristen får kyrkan vara för att accepteras av de politiska partierna och den folkmajoritet som - ännu - är medlemmar? Och hur allmänreligiös kan den bli utan att förlora sitt existensberättigande som kyrka?
Andreas Holmberg
Bollnäs
Vår Gud har mänska blivit
för oss att mista livet,
det är vårt Symbolum.
Han är vår morgonstjärna
och Skriftens själva kärna,
ja, liv i Evangelium.
Den ene sjunge psalmer,
den andre bäre palmer
och love himlens prins,
sen svare allesamman
med "Hosianna, Amen!"
tills jord och himmel sammanbinds.
Följande insändare tog Ljusnan in idag:
EN "JESUSSAGA" VORE INGET PROBLEM
Det har varit en del högtstående insändarskribenter i Ljusnan de senaste veckorna. Stiftschefen Ragnar Persenius och partiledaren Göran Hägglund har skrivit om dop resp. luciafirande. Båda verkar omedvetet företräda något slags oförarglighetsreligion, där dopet beskrivs som ett uttryck för Guds villkorslösa kärlek mitt i vår allmänna brustenhet, och där kristendomen och julsångerna mest blir en del av en omistlig gammal tradition.
Vore detta allt kan man ju undra varför någon skulle tveka inför att låta döpa sina barn eller låta dem sjunga kristna julsånger. T.o.m. den som är övertygad om att alltihop rakt av är sagor, kan väl desto frimodigare, precis som ateisten Björn Ulvaeus, kämpa för sina barns rätt att få sjunga de fina julpsalmerna i skolan?
Kruxet är ju kristendomens radikala sanningsanspråk. Visserligen försöker en del även inom kyrkan, i strid med evangelisten Lukas egen programförklaring, att göra julevangeliet till legend och s.k. narrativ teologi, där mycket är påhittat för att uttrycka kärlek till Gud eller gestalta en viss poäng (ungefär som i Jesus´ egna liknelser). Men den som själv läser Nya Testamentet märker ju att apostlar och evangelister verkligen hävdar att det här hänt på riktigt. Att den som låg i en krubba verkligen är Guds Son och världens Frälsare och att "var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv". Och att det dop som sedan instiftas handlar om att "dö och begravas med Kristus" för att "uppstå med honom och födas på nytt".
Och det är ju här det bränner till så här i juletider. Får det anses göra någon reell skillnad, rent av inför evigheten, om folk tror på Jesus och är döpta till hans död och uppståndelse - eller inte? Någon reell skillnad om kristendomen reduceras till en uppsättning gyllene regler och stämningsfulla folkriter - eller inte? Hur kristen får kyrkan vara för att accepteras av de politiska partierna och den folkmajoritet som - ännu - är medlemmar? Och hur allmänreligiös kan den bli utan att förlora sitt existensberättigande som kyrka?
Andreas Holmberg
Bollnäs
Vår Gud har mänska blivit
för oss att mista livet,
det är vårt Symbolum.
Han är vår morgonstjärna
och Skriftens själva kärna,
ja, liv i Evangelium.
Den ene sjunge psalmer,
den andre bäre palmer
och love himlens prins,
sen svare allesamman
med "Hosianna, Amen!"
tills jord och himmel sammanbinds.
Missionsföreståndarens julhälsning
Påskvänner!
Här kommer missionsföreståndarens julhälsning:
Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går Ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O, vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!
Här kommer missionsföreståndarens julhälsning:
Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går Ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O, vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!
söndag 18 december 2011
Yngve Kalin predikar för oss fyra veckor framåt
Påskvänner!
Vill gärna vidarebefordra Yngve Kalins "julpostilla" som gäller fr.o.m. denna helg fram t.o.m. första söndagen efter Trettondedagen. Som han själv skrivit står han som präst och predikant i tacksamhetsskuld till domprosten G A Danell samt biskoparna Sven Danell och Bo Giertz (m.fl.), men han transformerar, liksom dessa, det eviga evangeliet rakt in i vår egen tid.
Tack, Yngve! Som liten gengåva länkar jag till en samling julpsalmer jag för någon vecka sedan snodde ihop utifrån mina tidigare psalmsamlingar på nätet. Soli Deo Gloria!
Låt oss begå
och fira så vår julefest
att Jesus själv må bli vår gäst,
ja, ske just så!
Så ska han allt oss giva,
välsignelse i råd och dåd.
Hans kärlek ska oss liva,
hans Ande och hans nåd.
Vill gärna vidarebefordra Yngve Kalins "julpostilla" som gäller fr.o.m. denna helg fram t.o.m. första söndagen efter Trettondedagen. Som han själv skrivit står han som präst och predikant i tacksamhetsskuld till domprosten G A Danell samt biskoparna Sven Danell och Bo Giertz (m.fl.), men han transformerar, liksom dessa, det eviga evangeliet rakt in i vår egen tid.
Tack, Yngve! Som liten gengåva länkar jag till en samling julpsalmer jag för någon vecka sedan snodde ihop utifrån mina tidigare psalmsamlingar på nätet. Soli Deo Gloria!
Låt oss begå
och fira så vår julefest
att Jesus själv må bli vår gäst,
ja, ske just så!
Så ska han allt oss giva,
välsignelse i råd och dåd.
Hans kärlek ska oss liva,
hans Ande och hans nåd.
fredag 16 december 2011
onsdag 7 december 2011
Livets söndag
Påskvänner!
Fortsatt god beredelsetid!
O folk, från Herren viket
i syndig lust och flärd:
giv akt, det helga riket
ej är av denna värld,
ej av dess vise funnet,
ej av dess hjältar vunnet.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn.
Så skydda mej med din starka hand,
du Fader god utan like,
och låt mej växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.
På söndag firar vi Livets söndag och Vägröjaren. Vem har inbillat oss i Sverige 2011 att vi ska undkomma vredesdomen? Ändå kommer Jesus även i år med ett glädjebud - till de fattiga.
O folk, från Herren viket
i syndig lust och flärd:
giv akt, det helga riket
ej är av denna värld,
ej av dess vise funnet,
ej av dess hjältar vunnet.
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn.
Så skydda mej med din starka hand,
du Fader god utan like,
och låt mej växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.
söndag 4 december 2011
Kyrkans solvarv på nätet
Påskvänner!
När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar!
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.
Jag ligger lågt med bloggandet nu under julfastan, men text- och psalmlänkar, äldre böner och nyare tankar och uppslag m.m. finns på kyrkoårsbloggen Kyrkans solvarv. Väl bekomme!
När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar!
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.